Finland och Sverige har mycket gemensamt – historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. Ändå finns påtagliga skillnader mellan hur problematiseringen av säkerhetspolitiken yttrar sig i de båda länderna. I denna uppsats analyseras den säkerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrån två teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser på staten, internationellt samarbete och säkerhetsbegreppet. Genom att analysera hur de båda ländernas nuvarande politiska ledning skriver om säkerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv på internationella relationer som ligger till grund för doktrin och säkerhetspolitiska överväganden. Därmed skapas förutsättningar att förstå och kanske även förutse de båda ländernas agerande i det internationella systemet. Analysen visar att båda länderna är på väg bort från den småstatsrealism som präglade dem under kalla kriget men att särskilt Finland fortfarande har tydliga kopplingar till realismen när det kommer till problematisering av säkerhetsbegreppet och synen på staten. De största skillnaderna när det gäller nationell försvarsförmåga går att spåra till olika tolkningar av rysk vilja och förmåga att påverka länderna med hårda maktmedel. Sverige ser att nationella intressen bäst tillvaratas tillsammans med andra genom EU. Globalisering och gemensam säkerhet går före den nationella försvarsförmågan. Även Finlands retorik är övervägande pro-europeisk men det finns fortfarande en tydlig fokus på nationella finska intressen.

Missbruksproblematiken bland personer över 65 år ökar och kan till och med beskrivas som en tyst epidemi. Ökad kunskap bland socialarbetare gällande denna grupp är väsentligt för att motverka stigmatisering, negativa attityder, terapeutisk nihilism och social exkludering. Denna uppsats granskar litteratur gällande missbruk och äldre från socionomprogrammet vid fyra lärosäten. Syftet är att erhålla fördjupad förståelse för hur socionomer, genom kurslitteraturen, förbereds för att möta missbruksproblematiken bland de över 65 år. Studien har genomförts med inspiration av Bacchi’s analysverktyg ”What’s the problem represented to be?” Resultatet visar att missbruksproblematiken bland personer över 65 år utelämnas i hög grad i litteraturen och i regel problematiseras inte benämningen äldre. Detta riskerar att leda till att de nyutexaminerade socionomerna saknar väsentlig kunskap kring målgruppen. Man riskerar även att reproducera de negativa stereotypa föreställningar som existerar gällande missbruksproblematiken bland de över 65 år. / <p>2018-01-19</p>

This paper examines how crime is being problematized by politics and its consequences, as well as in what direction the political parties have evolved during the last 20 years. This study highlights the changing dynamics of crime discourse and the findings show that both the Social Democrats and the Moderate party frame crime as a security issue. The Social Democrats focus on addressing the underlying causes of crime through preventive measures and social interventions, emphasizing social justice and reducing inequalities. The Moderates prioritize law and order, emphasizing personal responsibility and the deterrent effect of punishment. However both parties have elements of both a tough and soft approach to crime. Additionally, the impact of stigmatization on certain groups, such as immigrants, in criminal policy discourse should be considered. This study can be useful for the public, politicians and decision-makers to understand different perspectives and strategies that can help shape a more effective and fair criminal policy. It can further contribute to providing an understanding of how theoretical perspectives can influence law enforcement strategies and policy formulation. Moreover, it can stimulate further research in the field to examine the effectiveness of different crime-fighting strategies and how they can be adapted to better meet the needs of society.

ABSTRACT: Background: The United Nations states that "prisoners should enjoy the same standards of health care that are available in the community." However, persons in custody continue to face barriers to care worldwide. The health of persons in federal custody in Canada is governed by the Corrections and Conditional Release Act (CCRA), which states that Correctional Services Canada is responsible for the provision of "essential health care" to all inmates. In the absence of concrete definition, these "essential" services provided in Canadian federal prisons often fall below standard. More research is needed into how "health care" is represented as a problem in Canada's federal prisons, and the impact on the incarcerated population. Methodology: Carol Bacchi's "What's the Problem Represented to Be?" (WPR) (Bacchi, 2009) framework was applied to the CCRA with a specific focus on health care. Questions one, three, and five of the WPR approach were applied, respectively, in order to analyze how the "problem" of "health care" is represented, how this particular representation came about, and the effects of this representation on the health of persons in custody. Findings: In applying the WPR approach to the CCRA, three main themes emerged. First, the notion of what services are constituted as "essential" in the context of federal prisons is more limited compared to the broader community. Second, the creation of the CCRA involved a great deal of discussion around the rights of persons in custody versus the protection of society, a dichotomy that has significant bearings on the treatment of those in prison. Third, this representation has negative effects on the health of those in custody. Conclusion: The representation of health care in the CCRA has negative effects on the health of persons in custody. Greater attention must be paid to these inequities in health care provision in order to meet UN standards. Keywords: Prison Health, Essential Health Care, Carol Bacchi, Inequity / Thesis / Master of Science (MSc) / LAY ABSTRACT The United Nations states that "prisoners should enjoy the same standards of health care that are available in the community." Despite this, persons in custody around the world continue to experience barriers to care and face unique health challenges. In Canada, the health of persons in federal custody is governed by the Corrections and Conditional Release Act. This legislation states that Correctional Services must provide "essential health care" and "reasonable access to non-essential mental health care" to inmates. Without clear definition, the interpretation of which services are "essential" is left to the discretion of correctional authorities, and as a result access and quality of care are significantly reduced in Canada's prisons when compared to the broader community. This thesis applied Carol Bacchi's "What's the Problem Represented to Be" analytical framework to examine how "health care" is uniquely represented as a "problem" for Canada's federal prison population, and the concerning inequities that are produced by this representation.

Jämställdhet har varit på tapeten sedan 70-talet inom politiken och än idag kämpar kvinnor med att spela på samma arena som män, inte minst i arbetslivet. Statliga myndigheter i Sverige är skyldiga att implementera jämställdhet inom verksamheterna som ska bidra till ett mer jämställt samhälle. Detta ska ske genom handlingsplanen för jämställdhetsintegrering. Men hur framställs egentligen jämställdhet? Studien syftar till att studera problemrepresentationerna av jämställdhet i Umeå universitets handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Genom Carol Bacchi’s WPR-analysverktyg som är avsett för att kritiskt granska policydokument har följande frågeställningar varit grundläggande för analysen: Vad är problemet? Vad ligger till grund för den sagda problemrepresentationen? Vad lämnas osagt? Samt vad blir effekten av problemrepresentationen? Inom diskursanalys betraktas inte språk som något objektivt och neutralt, istället anses språk vara en aktiv kraft som formar och konstruerar vår verklighet. Tidigare forskning pekar på att jämställdhet inte är ett statiskt tillstånd utan något som görs inom organisationer. Genom att betrakta jämställdhet som ett görande går det även att undersöka jämställdhet från flera synsätt. Resultatet indikerar att jämställdhet presenteras som ett samhällsproblem och ett kunskapsproblem. Implicita antaganden om kön grundas i traditionella könsroller och stereotyper samt variationen i hur kunskap förstås beroende på fakultet, kan leda till reproduktion av skadliga könsnormer och upprätthållandet av könsskillnader. Den nuvarande dominerande diskursen påverkar även ambitionen hos beslutsfattare när det gäller integrering av jämställdhet, vilket i sin tur påverkar universitetets organisation samt organisering. Att integrera jämställdhet i beslutsprocesser kan således vara avgörande för att uppnå verklig förändring inom akademin.

The purpose of this study is to – through a discourse analysis – examine how the parliamentary committee – Ansvarskommittén – legitimizes the need for merging administrative regions. The committee’s investigation is what underlies the present debate on regionalisation and the merging of regions in Sweden. To carry out this discourse analysis, I have used “What’s the problem represented to be?”, by Carol Lee Bacchi as an analytical framework. The analytical framework aids the examination on how political parties construct problems through the solutions they propose. After carefully examining the final dictum of Ansvarskommittén, this study concludes that the committe’s investigation legitimizes the merging of regions primarily through three discourses. First, it is being legitimized through Neo-Regionalism which is also a component in the remaining two discourses. The second discourse is Europeanization that is intended to adapt the regions to the regional standards of the European Union. The third discourse is the financial growth discourse and is intended to maintain the financial growth and competitiveness of regions against other regions. Consequently, the regions are given the responsibility of the state’s wealth instead of the state being responsible for the wealth of the regions as seen in traditional welfare states. / Syftet med den här studien är att med hjälp av en diskursanalys undersöka hur Ansvarskommittén, genom den parlamentariska utredning som gjorts, legitimerar att Sverige behöver slå samman sina regioner. Det är den här utredningen som ligger som till för den debatt som idag förs vad gäller regionalisering och regionsammanslagningar i Sverige. För att utföra diskursanalysen har studien gjorts med hjälp av Carol Lee Bacchis ”What´s the problem represented to be?”, som grund för min analysmodell. Analysmodellen syftar till att undersöka hur aktörer konstruerar problem genom de lösningar som föreslås. Efter att ha granskat Ansvarskommitténs slutbetänkande noggrant, är min slutsats att utredningen legitimerar regionsammanslagningar genom framförallt tre stycken diskurser. Dels genom nyregionalism som även är övergripande för de andra två diskurserna. De andra diskurserna är europeisering, som syftar till att anpassa de svenska regionerna efter den Europeiska Unionen. Och dels en tillväxtdiskurs som innebär att regionerna ska kunna upprätthålla sin egna tillväxt- och konkurrenskraft mot andra regioner. Det blir således regionerna som ska bygga statens välstånd och inte staten som ska upprätthålla regionernas välstånd på det sättet som välfärdstaten är uppbyggd på.

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten gällande ojämställdhet i den svenska Försvarsmakten. Detta görs genom att undersöka problemrepresentationer som funnits i debatten genom att utforska olika tidsintervall. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv och utifrån Carol Lee Bacchis diskursanalytiska frågor är fem forskningsfrågor konstruerade som ligger till grund för uppsatsen. – Vad är problemet, och hur representeras problemet med ojämställdhet gällande Försvarsmakten i den mediala debatten? – Vilka antaganden ligger till grund för denna representation? - Vad är det som lämnas kvar oproblematiserat i problemrepresentationen? – Vilka effekter produceras av denna problemrepresentation? - Hur har denna representation av problemet spridits och försvarats? Hur kan den bli ifrågasatt och ersättas? Utifrån det feministiska perspektivet undersöks det även om problemrepresentationerna karaktäriseras av politisering eller avpolitisering.   Sammanfattningsvis går det att se att diskursen gällande ojämställdhet i Försvarsmakten problematiseras på olika vis. Det är differerande, och upprepande bilder av ojämställdhet som går att tolka ur de olika tidsperioderna som undersökts. Av de problemrepresentationer som kunnat uttolkas av debatten karaktäriseras vissa av att vara politiserade medan de flesta är avpolitiserade. Genom att ha analyserat debatten framkommer det att frågan gällande jämställdhet är komplext och yttrar sig i olika problemrepresentationer. Förhoppningen med denna uppsats är att den bidrar till den viktiga diskussionen om jämställdhet, och att diskursen inte tystnar. / The purpose of the essay is to examine the media debate on inequalities in the Swedish Armed Forces. This will be done by analyzing problem representations that have been found in the debate by exploring different time intervals. The essay is based on a discourse analysis perspective, and Carol Lee Bacchis discourse analytical questions are the five research questions designed as the basis for the thesis.  – Whats the problem, and how is the inequalities issue of the armed forces represented in the media debate? - What assumptions underlying the latter representation? -  What is left unproblematic in this representation? What effects are produced by this problem representation?- How has this representation of the problem been spread and defended? How can it be questioned and replaced? Based on the feminist perspective, it is investigated if the problem representations are characterized by politicization or depolitisation.   In summary, it can be seen that the discourse regarding inequalities in the Armed Forces is problematized in different ways. There are different and repeated images of inequality that can be seen in the different periods studied in this essay. The analysis show that some problem representations in the debate are politicized, while most are depoliticized. By analyzing the debate, it appears that the issue of gender equality is complex and expresses itself in different problem representations. The aim of this paper is that it will contribute to the important discussion of gender equality, and that the discourse does not silence.

I denna uppsats används diskursanalys för att undersöka vad som framställs som problemet i jämställdhetspolitiken och vilka konsekvenser problemets framställning får för jämställdhetsarbetet och jämställdhetsintegrering som politisk åtgärd.  Studien har gjorts i en lokal kontext genom att analysera Karlstad kommuns jämställdhetspolicy, två jämställdhetsplaner samt ett samordningsmöte för jämställdhetsfrågor. Den diskursanalytiska metoden som ligger till grund för analysen är Carol Lee Bacchis policyanalysverktyg ”What is the problem represented to be?”. Det är ett angreppsätt som analyserar policys med syftet att skapa förståelse för hur problem ”skapas” i policys problemformulering. Efter att materialet analyserats framkom det att jämställdhetsarbetet utgick från flertalet olika problem som inte alltid hade en självklar koppling till jämställdhetsbegreppet. Jämställdhetsarbetet används till smått som stort för att förbättra den kommunala verksamheten. Detta kan medföra en avpolitiserande effekt på jämställdhetsintegrering som politisk åtgärd.  Analysen visade även att avsaknaden av en tydlig problemformulering, med utgångspunkt i ett könsmaktsperspektiv, utgjorde en försvårande faktor för att åstadkomma en positiv förändring mot ett mer jämställt samhälle. Det som i synnerhet lämnas oproblematiserat i jämställdhetsarbetet är ett strukturellt maktperspektiv, så som könsmaktsordningen. Könsmaktsordningen kan sägas utgöra ”elefanten i rummet” i jämställdhetsarbetet eftersom den är närvarande som teoretisk utgångspunkt men kan samtidigt inte benämnas utan att väcka motstånd. / This paper uses discourse analysis to examine what is portrayed as the problem of gender equality policies and the consequences of the problem representation for gender equality and gender mainstreaming as a political measure. The study was performed in a local context by analyzing Karlstad municipality's equality policy, two gender equality programs as well as a coordination meeting on gender equality issues. The discourse analytic method which is the basis for the analysis is Carol Lee Bacchis policy analysis "What is the problem represented to be?". It is a method approach that analyzes policies with the aim to create an understanding of how problems is "created" in the policies of problems. After the material has been analyzed, it emerged that gender equality was based on several different issues that had not always an obvious connection to the concept of equality. The gender equality work is used for both large and small to improve municipal operations. This can cause a depoliticize effect on gender mainstreaming as a policy measure. The analysis also showed that the lack of a clear problem, starting with a gender perspective, constituted an aggravating factor to effect a positive change towards a more equal society. What in particular is left un-problematised in gender equality work is a structural perspective of power, as gender power relations. Gender power relations can be said to be "the elephant in the room" for gender equality, since it is present as a theoretical basis, but can also not be named without arousing opposition.

Detta är en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlände invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trädde i kraft december 2010 med syftet att underlätta etableringen på den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlända invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen är Carol Lee Bacchis ”What’s the problem represented to be?”, vilken fokuserar på hur ett politiskt problem framställs genom att studera vilka lösningar som föreslås. Efter en noggrann genomgång av ett antal policydokument som framställdes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlände invandraren i den politiska diskursen implicit framställs som omotiverad och oförmögen till att träda in på den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med åtgärder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhällets agerande lämnas oproblematiserat. De följder detta kan få är dels att de nyanlända invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhällets attityd gentemot dessa riskerar att försämras. Detta är två utfall som ytterligare kan försvåra de nyanlända invandrarnas möjligheter till arbetsmarknadsetablering. / This is an essay that through discourse analysis examines how the newly arrived immigrant's identity is constructed in relation to the design of a legal reform, called the "establishment reform”, which came into force in Sweden in December 2010 with the aim to facilitate the establishment on the labor market of newly arrived immigrants. The implications of where this identity construction can lead are also discussed. The discursive analytical approach that is the basis for the design of the analysis is Carol Lee Bacchi's "What's the problem Represented to be?”, an approach that focuses on how a political problem is presented by studying the solutions that are suggested in order to solve it. After a careful review of a number of policy documents that were produced during the process that led to the entry of the establishment reform, it emerged that in the political discourse the newly arrived immigrant implicitly is portrayed as unmotivated and unable to enter the Swedish labor market unless the state intervenes with actions and demands, while problems in the behavior of Swedish civil society are left unaddressed. The impact this could have is partly that newly arrived immigrants lose confidence in their own capacities, and partly that civil society's attitudes towards immigrants may deteriorate. These are two outcomes that could further complicate the newly arrived immigrants' establishment on the labor market.

Denna uppsats har behandlat aktiva policydokument under införandet av skattelättnader för hushållstjänster. Syftet med denna undersökning har varit att studera den genuskonstruktion som kan tolkas genom en diskursiv framställning av proposition 2006/07:94 om skattelättnader för hushållstjänster - där fortsättningen av detta syfte har varit att undersöka hur denna genuskonstruktion samt hur andra sociala relationer ur ett intersektionellt perspektiv, kan tolkas ur ett jämställdhetsperspektiv. Studien har haft sin utgångpunkt från Carol Bacchis analysmetod – What’t the problem represented to be? Denna metod utgår från hur problemet framställs genom att studera vilken lösning som presenteras. Samt vilka effekter och subjektspositioner som skapas igenom hur problemrepresentationen läggs fram. Bacchis forskningsfrågor har varit den ledande mallen för konstruktionen av analysen. Analysen har skett inom en nyliberal diskurs sammankopplad till en könsdiskurs. Detta för att kunna kartlägga den genuskonstruktion som skapas igenom de subjektspositioner som artikuleras i propositionen. Malin Rönnbloms teori menar att artikulerade av en policy skapar ett ”görande” av politik. Analysprocessen har därmed undersökt hur propositionen ”gör” jämställdhetsbegreppet och vilken sätt ”görandet” påverkar subjekten inom diskurserna. Genom att noggrant koda av och analysera empirin har jag funnit att den genuskonstruktion som skapas: är den hushållsnära kvinnan kopplad till det traditionella kvinnoarbetet. Samt att de traditionella könsrollerna stärks då propositionen reproducerar kvinnan igenom att artikulera ”kvinnligt” inom traditionella hushållssysslor. Analysen visar även att jämställdhetsbegreppet som beskrivs i propositionen inte öppnar upp för någon form av maktanalys. Varken ur ett intersektionellt perspektiv och inte heller ur ett genusperspektiv. Utifrån dessa förutsättningar påverkar regeringen inte heller det rådande genussystemet som skapar genuskonstruktioner. / This essay has examined the current policy document for the implementation of tax reliefs for household services. The purpose was to study the gender construction that could be interpreted by a discourse exposition of proposal 2006/07:94 on tax relief for household. Thus, this thesis studies how the gender construction – and other social relations form an intersectional perspective – can be discussed from a gender perspective. Therefore, the study is based on Carol Bacchi’s analysis “What’s the problem represented to be? The method is based on how the problem is portrayed by studying the presented solution and also what effect and subject positions that are created through how the problem representation is presented. Bacchi’s research statement has been the model for the structure of the analysis – made within a neoliberal discourse linked to a gender discourse – in order to chart the gender construction that is created through the subject position that are presented in the proposal. Malin Rönnblom’s theory claims that articulating a policy creates a “doing” of politics. The analysis process therefore examined how the proposal “makes” the concept of equality and the way the “doing” affects subjects within the discourse. My conclusion is that the gender construction that has been created is the household women linked to the typical women’s work. The traditional gender roles are strengthened when one reproduces the women through the articulation of “feminine” within traditional household chores. The analysis also shows that the concept of equality, described the proposal, does not open up for any form of power analysis, not from an intersectional perspective and neither form a gender perspective. The final conclusion is that there is no possibility to affect the prevailing gender system that creates gender constructions.