<p>The object of the essay was to investigate the argumentation in the bill, the comments from unions and the authorities, among others and the motions concerning the bill. To analysis this argumentation I have been using feminist theory, specifically Carole Lee Bacchis ”What’s the problem”-aproach. I also used Maud Eduards and Diane Sainsbury to complete my theory. They describe men as the norm of the society and women as deviant. The questions I have been investigating in the texts are</p><p>- What’s the problem?</p><p>- Who or what caused the problem?</p><p>- Who or what is responsible for the problem?</p><p>- Who has the responsibility to change the problem?</p><p>- What problem is not mentioned?</p><p>- Are men mentioned as a gender and a group?</p><p>- Are women mentioned as a gender and a group?</p><p>- How are men and women described?</p><p>The investigation found that the problems that was presented in the theory was very mush present in the text that I investigated. Women are seen as passive and as willingness victims of their employers. Men on the other hand are active and are mentioned as the opposite of these women. The results however varied depending on which text was studied, but the main picture remained the same.</p>

The theme of this thesis is gender equality, and especially gender equality in school. The study assumes a poststructuralist position and aims to demonstrate how gender equality is problematized in the world of education. Through studies of documents and interviews with people in the school world, the representations of the gender equality problem were brought to light. A WPR-perspective helped in the process of revealing how gender equality is “made”. The material were reduced to three categories: gender roles, ethnicity, and knowledge. The research questions were based on Carol Bacchis WPR-perspective: 1) what is the problem with gender equality? 2) what assumptions underlie the problem? 3) What is left unproblematic? and 4) what are the effects? The result of the study shows that there are a lot of dichotomies in how gender equality is represented, but the primary representation is a matter of me/others. Through the problematization of boys (that is, students), culture (Swedish “equal” and non-Swedish, unequal “others”) and knowledge (unknowing, hence unequal other teachers) is the problem made someone else's and hence, ones own responsibility fails to represent the problem.

Since the 1990’s, the retreat of multiculturalism has been described as an integration policy trend across European states. There is however much disagreement among scholars on how this phenomenon should be understood and whether it actually exists. As previous research suggests that the Netherlands is perceived as an extreme example of the withdrawal of multiculturalism, this thesis seeks to critically examine integration in a Dutch governmental context. This is being done by making use of a post-structural policy analysis, which is aimed at understanding the discursive construction of a policy document. More specifically, it has been chosen to utilize Bacchi’s “What is the problem represented to be?” approach, as it focuses on how problems are being represented and understood instead of solely focusing on solving problems. Thus, the theoreotical framework is based on Bacchi’s WPR methodology in combination with previous literature on multiculturalism and assimilationism. The object for analysis is the official Dutch integration policy document of 2007 “Make sure you belong”. By critically examining this document, it can be concluded that Dutch integration is indeed withdrawing from multiculturalism and showing strong features of assimilationism. It can additionally be concluded that the government has a powerful role in constructing meanings.

Det offentliga rummet är under konstant förändring och i Sverige pågår det stora satsningar för att bevara levande stadskärnor, framförallt genom bevarande av kommersiell handel. Oavsett storlek på städer tenderar centrumutveckling i Sverige att grundas på liknande mål och visioner, att det är nationella och internationella ideal och trender som styr. Utifrån den bakgrunden är syftet med vår uppsats att studera hur en av Sveriges mindre städer, Karlsborg, planlägger för att utveckla sitt centrum. För att besvara uppsatsens syfte genom studiens gång har följande frågeställningar utformats:● Hur presenteras problem som centrumutvecklingen ska lösa i kommunens styrdokument?● Vilka är de underliggande faktorerna för centrumutveckling i Karlsborg?● Hur är Karlsborgs framtidsplaner för sin centrumutveckling anpassade efter tätortens kontext?Till vår hjälp att analysera Karlsborgs uttalade planer och visioner för deras centrumutveckling har vi använt den diskursanalytiska metoden What's the problem represented to be? framtagen av Carol Lee Bacchi. Analysmetoden är uppbyggd av sex analysfrågor som gett oss möjlighet till att förstå vad som är det egentliga problemet som ligger bakom Karlsborgs centrumutveckling. Resultatet av vår undersökning visade på att den dominerande problempresentationen för Karlsborgs centrumutveckling var att de vill arbeta bort den splittrade centrumbild som finns idag. Den splittrade bilden av centrum ses som ett hot mot Karlsborgs tillväxt och attraktivitet, vilket är två av de underliggande faktorerna till att kommunen centrumutvecklar. Det går också att se kopplingar till den splittrade centrumbilden i Karlsborgs geografiska utformning och historiska framväxt. I kommunens beskrivningar för att arbeta för en enad bild är vår tolkning att de influerats av rådande normer och andra centrumutvecklingsprojekt, samtidigt som de i viss mån tar tillvara på sina egna förutsättningar och vill planlägga efter vad som kan anses bäst utifrån dem.

Sammanfattning Teknikämnet är ett ungt ämne som söker sin roll i skolan och följsamhet till det teknikintensiva samhällets utveckling. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur teknikämnet i grundskolans senare årskurser motiveras och konstrueras i kursplanen. Efter en involverande arbetsprocess har Skolverket föreslagit och regeringen beslutat om reviderade kursplaner för grundskolan att gälla från och med hösten 2022. De frågor jag behandlar är vilka problemrepresentationer som finns i ramverket kring revideringen av kursplanerna samt vilka som finns i dagens kursplan teknik. Dessa problemrepresentationer ses sedan ur ett bildningsperspektiv för att ytterligare belysa konstruktionen av teknikämnet. För analysen av problemrepresentationerna har jag använt Carol Bacchis WPR metod och en innehållsanalys vid belysningen av bildningsperspektivet. Som bildningsperspektiv har Klafki´s koncept använts med bildningskategorierna materiell, formell och kategorial bildning. Empirin är presskonferenser, pressreleaser, kursplaner och kommentarmaterialet till kursplanen i teknik dvs i huvudsak har texter använts. De problemenrepresentationer som framkommit visar på teknikämnets avgörande roll i att ge eleverna en teknisk allmänbildning för att kunna delta och agera i ett demokratisk teknikintensivt samhälle. Teknikämnet har en otydlig roll i skolan och kämpar med att vara följsamt till samhällets snabba tekniska utveckling. En följsamhet som Skolverket inte klarar av utan överlämnar till läraren. Ramverket kring revideringarna visar på ett antal problemrepresentationer som att svensk skola inte är likvärdig avseende undervisningens innehåll eftersom lärarna måste innehållsprioritera vid stoffträngsel och att betygsättandet är orättvist eftersom dagens kunskapskrav i kursplanerna är svårhanterade. Det bildningperspektiv som till övervägande del blir aktualiserat i problemrepresentationerna är den kategoriala bildningen. Den kategoriala bildningen vill ge eleven förståelse för det samtida samhället genom fokus på ett meningsfullt och bildande innehåll så att eleven kan fortsatt utvecklas och på ett ansvarsfullt sätt agera i samhällets demokratiprocess.

Försvarsmakten är en av Sveriges största statliga myndigheter, och samtidigt en av de mest jämställdhetssegregerade och manligt dominerade organisationerna. Från Försvarsmakten högsta organisatoriska ledning, impliceras att ökad jämställdhet ökar den operativa effekten. Studiens empiri består av tio respondentintervjuer med representanter från den högsta organisatoriska ledningen i Försvarsmakten. Vid analysen användes Carrol Bacchis kvalitativa metod ”What´s the problem Represented to Be”. Resultatet visar att två olika uppgifter i Försvarsmakten löper parallellt i organisationen. Operativ effekt beskrivs som organisationens huvuduppgift, och jämställdhetsarbetet tycks utgöra en skugguppgift. Jämställdhet ses som ett verktyg för att uppfylla mål med organisationens operativa effekt vilket är anledningen att uppgifterna länkas samman. Detta förfarande använder högsta organisatoriska ledning i Försvarsmakten som en balansgång mellan att å ena sidan hantera ett förändrat säkerhetshot i Sveriges närområde och å andra sidan hantera krav på tillväxt. Jämställdhet syftar till att möjliggöra rekrytering av kompetent personal. Den tycks inte vara en uppgift som finns för att jämna ut maktförhållandet mellan kvinnor och män som dessutom utgör en demokratisk rättighet. Det är kroppsräkning och den kvantitativa jämställdheten som existerar för att underlätta den operativa effekten. Ytterligare ett problem som presenteras är att organisationskulturen och de manligt kodade normerna inom Försvarsmakten försvårar rekryteringen av kvinnor eftersom kravet är att varje individ, kvinna som man måste socialiseras in i den rådande organisationskulturen. Den reproduceras i sin tur av både män och kvinnor i organisationen, vilket förhindrar att jämställdheten implementeras fullt ut. Fortsatt forskning och praktiska implikationer har diskuterats liksom konsekvenser av identifierade problempresentationer.

This study aims to examine how the city of Stockholm represents the problem with housing shortages for young adults in their policies for housing supply. How the problem is represented has an impact on which measures are implemented to combat the housing shortage in the municipality. Drawing on Carol Bacchi’s “what’s the problem represented to be” framework the analysis in the study seeks to enlighten the implicit assumptions and underlying reasons for the housing supply strategy. The result of the study showed that two main representations of the problem can be detected. The first one is related to the municipalities’ limited conditions for building houses that match the needs of young adults. The other representation of the problem is related to the young adults as an economically weak group who have difficulties buying a home that matches their needs.

The purpose of this Master’s thesis is to study why the concept of digital competence previously has been frequently addressed in Swedish politics, and to examine possible connections to the related concepts information literacy and media and information literacy (MIL). These inquiries have been studied using Carol Lee Bacchi’s methodological approach to policy analysis to, with basis in Foucaldian post-structuralist discourse analysis, study representations of the problem present in a public investigation, presented by the Digitization Committee regarding digital competence (SOU 2015:28). In order to perform a discourse analysis according to Bacchi’s methodology, elements from both Foucault’s archeology and genealogy have been used to examine the discursive formations of digital competence. Apart from the public investigation issued by the Digitization Committee, other relevant documents have been studied. The Media public investigation (SOU2015:94), the Government’s Digitization Strategy (N2017/03643/D) and the National IT Strategy for the Swedish School System (U2017/04119/S) have been examined, in search for competing discourses regarding digital competence. The results of the study show that digital competence has been frequently issued in Swedish politics in regard to its part of hegemony discourse and therefore to its prominent position in the economics and technology discourse. Connections to the related concepts information literacy and media and information literacy are identified in their part of a competing humanistic and sociological discourse, and their power and potential to rephrase hegemony discourse, regarding the concept of digital competence.

Göteborgs stad står inför en av sina största infrastrukturinvesteringar i modern tid - en åtta kilometer lång järnvägstunnel under staden i form av Västlänken. Västlänken presenteras i sammanhanget som den hållbara lösningen för att uppnå ambitionen om regionförstoring. Målet med studien har därför varit att undersöka hur hållbarhetsbegreppet används i relation till Västlänken av projektets förespråkare Göteborgs stad, Trafikverket och Västa Götalandsregionen. Med hjälp av Carol Bacchis diskursanalytiska WPR-metod synliggörs i denna uppsats hur ’problemen’ som ligger till grund för Västlänken konstruerats i planerings- och policydokument, vilket medfört att utvecklingen styrts i en specifik riktning. Studien har haft en socialkonstruktivistisk utgångspunkt, vilket bygger på tesen att språkbruket bidrar till att konstruera en bild av ’verkligheten’, inom vilken begrepp ges innebörd efter kontext. De som äger rätten att forma diskursen, är också de som har möjlighet att genom diskursen styra utvecklingen i en önskvärd riktning. Denna studie synliggör några av de problem som kan uppstå när normativa och värdeladdade begrepp används som argument för att legitimera specifika åtgärder. / The city of Gothenburg (Göteborgs stad) is facing one of its largest infrastructural investments in modern times - an eight-kilometer long railway tunnel under the city in the form of Västlänken. Västlänken is presented as the sustainable solution for achieving the ambition of regional enlargement. The aim of the study has therefore been to examine how the concept of sustainability is used in relation to Västlänken by the project promoters Göteborgs stad, Trafikverket and Västra Götalandsregionen. With Carol Bacchi's discourse analytical WPR approach, this study shows how the ’problems’ that form the basis of Västlänken were constructed in planning and policy documents, which led to the development being driven in a specific direction. The study has had a social constructivist viewpoint, which is based on the thesis that language use contributes to constructing an image of ’reality’, in which concepts are given meaning by context. Those who own the right to form the discourse are also those who have the opportunity to steer the development in a desirable direction through the discourse. This study highlights some of the problems that may arise when normative and value-added concepts are used to legitimize specific measures.

No description available.