Tunneldrivning är tidskrävande med varierande komplexitet från projekt till projekt, där en betydande del av sprängcykeln innefattar att låta injektering härda. Detta är tid där tunneldrivandet står stilla. Ifall denna tid skulle kunna reduceras skulle entreprenörer kunna spara in resurser genom att kunna spränga tidigare. Huvudsyftet med det här examensarbetet är att bidra med förståelse för hur utomstående krafter påverkar injektering. Detta för att man på ett korrekt sätt ska kunna dimensionera och reducera injekteringens härdningstid vid en tunneldrivning. Innan examensarbetets start hade tre olika kravställningar för cementbaserad injektering tagits fram. En del av examensarbetet inkluderade att formulera injekteringsrecept uppfyllande dessa krav, genom att få ökad förståelse för cementbruks reologi.  Genomförandet av arbetet delades upp i tre studier, där cementbruks reologi studerades på olika sätt. Arbetet började med att se hur viskositet och flytgräns ändrades med vattencementtal (VCT) med hjälp av en rheometer (roterande tester). Dessa undersökningar utgjorde studie 1. De vattencementtal som testades var 0,6; 0,8; 1,0 och 1,2. Från denna studie blev värdena höga och ansågs orimliga. Då cement är ett av de reologiskt mest komplicerade materialen rör det sig över stora delar av det viskoelastiska spektret. Det kunde konstateras att vidare studier bör utföras för att öka förståelsen för dels rheometern som mätredskap, dels cementets reologi. I studie 2 mättes samma parametrar som i den första studien, samt inträngningsförmåga, separation och densitet. Dessa tester genomfördes med hjälp av redskapen PenetraCone, Mud Balance, Marshkon, fallkon, muggprover och Yield Stick i laboratoriemiljö. Testerna genomfördes med samma vattencementtal som tidigare, men med två olika sorters cement: Injektering-30 och UltraFine 20. Från dessa tester kunde det konstateras att två av tre krav inte gick att uppfylla med UltraFine 20. Injektering-30 uppfyllde två av kraven med ett vattencementtal på 0,8 och det tredje kravet med ett vattencementtal på 0,6. Dessa resultat försöktes sedan återupprepas i ett fälttest vid Haga station (Västlänken) med blandning i en injekteringsrigg. Två blandningar som skilde sig lite från varandra gjordes under fältstudien. Den ena blandningen gav liknande värden som laboratorietesterna med en något högre flytgräns. Den andra blandningen var något mer lågviskös. Skillnaden mellan dessa två resultat misstänktes bero på skillnaden i tid de fick vara i injekteringsriggen. Det var från början planerat att utföra en ytterligare fältstudie, där Injektering-30 skulle injekteras med vattencementtalet 0,8 i två bergsskärmar. En sprängning skulle därefter ske efter tre timmar, men på grund av förseningar i produktionen har denna fältstudie skjutits upp till våren 2022. Studie 3 bestod av ytterligare rheometer-undersökningar, där oscillerande tester utfördes under en längre tid. Dessa tester gjordes för att se hur cementbrukets viskösa och elastiska skjuvmodul ändrar sig över tid. Genom att göra muggprov parallellt gick det att observera att när cementbruket övergick från att vara dominerat visköst till att vara dominerande elastiskt så ändrades brottsmekanismen i bruket. Cementbruket gick från att flyta fritt till att det uppstod ett cirkulärt skjuvbrott (okulärt observerat). Med resultatet från de oscillerande testerna delades cementets härdningsprocess in i fyra olika steg. Det första steget är när cementpartiklarna flyter vid ett muggprov (egentyngden är större än materialets flytgräns). Det andra steget är när bruket övergår från dominerande visköst till dominerande elastiskt och brottet som nu uppstår är ett cirkulärt skjuvbrott. Det tredje steget är när cementet härdat tillräckligt så att cirkulära skjuvbrott inte uppstår i ett muggprov. I detta stadie går det att peta ett hål i cementet utan att det läker sig själv. Det fjärde och sista steget är när cementen härdat så pass mycket att materialet börjat bete sig mycket sprödare och är som starkast.  För att kunna sätta en preliminär plan för dimensionering av härdningstid på cementbruket, så beräknades kraften som cementbruket upplever som en funktion av töjningarna i berget vid detonation. Detta gjordes med hjälp av Hookes lag och de oscillerande testerna som utfördes under längre tid för att mäta skjuvmodulen. Med detta så togs följande preliminära plan fram, för beräkning av härdningstiden på cementbaserad injektering:  Mät maximala deformationen i berget Mät den komplexa skjuvmodulen på bruket över tid   Ta reda på förväntad maximal sprickvidd Beräkna skjuvtöjning   Beräkna last     Gör fallkontest för att ta reda på hållfastheten i bruket Jämför teoretisk last och hållfasthet för bruket och se när hållfastheten blir större än teoretisk last Spräng efter den beräknade tiden. Planen har inte testats i praktiken och vidare studier behöver utföras. Sammanfattningsvis lägger examensarbetet grunden för vidare studier inom detta ämne. Indikationer från arbetet visar att härdningstiden teoretiskt bör gå att förkorta. Det spekuleras ifall det skulle gå att förkorta härdningstiden ytterligare ifall något sorts mikrofibrer eller likande används som armering i cementen, för att motverka det cirkulära skjuvbrottet som verkar uppstå. Det är självklart av yttersta vikt att denna armering inte påverkar inträngningsförmågan i någon större utsträckning / Tunnel excavation is time demanding with varying complexity. A significant part of the tunnel excavation cycle consists of letting grout harden. This is time where the excavation basically is put on hold. If this part of the excavation cycle could be reduced, the contractor would be able to save resources by conducting blasting earlier. The main purpose with this master thesis is to contribute with knowledge regarding how external forces affects grout. This is of significance to be able to design and to reduce the grout’s hardening time correctly. Before this master’s thesis began three different requirements for cement grout had been developed. One part of this master’s thesis included formulating grout recipes to fulfill these requirements, by gaining further knowledge regarding cement grout rheology. The execution of this work was divided into three part-studies where cement rheology was studied in different ways. The work started by investigating the water cement ratios influence on cements viscosity and yield point by performing rotating tests with a rheometer. This investigation was a part of study 1. The water cement ratios which were studied was 0.6, 0.8, 1.0 and 1.2. It was concluded that the results were way to high and was deemed unreasonable. Cement is rheologically one of the most complex materials, because it spans over great parts of the viscoelastic spectrum. It was concluded that further studies should be performed to further understand both how the rheometer works and cements rheology.  In study 2, the same parameters were measured as in the previous study with the addition of penetrability, separation, and density. These tests were performed with PenetraCone, Mud Balance, Marsh funnel, fall cone, mug tests and Yield Stick tests in a laboratory environment. The tests were conducted with the same water cement ratios as in study 1, but with two different brands of cement: Injektering-30 and UltraFine 20. From these tests the conclusion was that it was not possibly to fulfill two out of the three requirements with UltraFine20 whereas Injektering could fulfill all three requirements. Two out of the three requirements were fulfilled with a water cement ratio of 0.8. These results were then further investigated in a field environment at station Haga in Gothenburg. Two batches were produced, where one of the batches became slightly less viscous than the other and the lab results. It is believed that this was because the less viscous batch spent a longer amount of time in the mixer.  From the start, another field study planned to be conducted where Injektering-30 would be used as grout with a water cement ratio of 0.8. A blast would then be detonated after three hours. Due to delays in the excavation of Haga Station this study was postponed to spring 2022. Study 3 consisted of further rheometer-investigations where oscillating tests were performed during a longer period of time, to see how the shear modulus changed over time. These tests measured the viscous and elastic shear modulus of the cement. By doing parallel mug tests it was observed that when the cement went from dominant viscous to dominant elastic the failure mechanism of the cement changed. The cement went from flowing freely to what looks like a circular shear failure (ocularly observed). With the results from the oscillating test, the cement’s hardening process was divided into four different stages. In the first stage, the particles flow freely (weight of particles are greater than the materials yield point). In the second stage the cement will be more elastic than viscous, and a circular shear failure occurs. In the third stage, the grout has hardened enough so a circular shear failure won’t occur in a mug test. It is now possible to point a hole in the cement without it flowing, and it will heal itself. In the fourth and final stage the cement has hardened enough that the cement has a high strength and behaves brittle.  To estimate a preliminary plan to design the hardening time on cement the forces on the grout has been calculated as a function of the deformations in the surrounding rock. This was done using Hookes law and the oscillating tests which was performed during a longer period of time to measure the shear modulus. With this logic the following plan was introduced, to design the grouts hardening time: Measure deformations in the rock Measure the complex shear modulus of the grout over time  Find the maximum joint width  Calculate shear strain Calculate load Do fall cone tests to determine the strength of the grout Compare theoretical load with strength of the grout and see when the strength becomes greater than the load  Perform blasting after calculated time.  This plan has not yet been tested and need further studies to determine its validity.  In conclusion this master’s thesis is the groundwork to further studies regarding this subject. Indications from this work shows that the hardening time could theoreticality be reduced. One could speculate if it would be possible to shorten the hardening time even further by introducing some kind of reinforcement to the grout, which would prevent the observed circular shear failure. It is obviously important that the reinforcement does not interfere with the penetrability of the grout.

This thesis aims to study the effects of the infrastructure project Västlänken in Gothenburg, a rail tunnel to be built through the city center. The study focuses on the community of Haga where one of the three exits will be constructed and also the surrounding urban environment, to see if the project can be sustainable.   Sustainable urban development was selected as the theory, and the term "sustainable" is defined in this study using a number of criteria that two scientists developed. The criteria include economic, ecological and social perspectives on how a place or a geographical area can meet today's needs as well as possible needs in the future. The methods used were semi-structured interviews and content analysis of government documents. Interviews were conducted with various institutions in the city, and companies involved in the planning of the project in Gothenburg. Content Analyses were similarly analyzed with a focus on sustainability and development, to give an overview of the urban environment and planning area surveyed. The result lists the current urban environment and the economic, ecological and social interests in the planning area. The visions and goals of Västlänken, views of sustainability, and long-term development. Not only in Haga, but throughout the city and region.   The analysis then compared the material with the criteria for sustainability and sustainable development. It also gave an overview of the city's priorities of the various sustainability interests. The conclusion shows that the urban environment in Haga is sustainable today against the criteria of sustainability, and will most likely change the urban environment despite the city's visions of very small changes. The changes can affect the economic, ecological and social urban environment of the area with different impacts on the sustainability.

The purpose of this study is to examine and elaborate on the citizen dialogue in relation to project Västlänken. To enable this purpose we completed six semi-structured qualitative interviews with relevant actors. In order to examine the empirical data gained from the interviews, the study based its analytical framework upon Sherry R. Arnstein's ladder of citizens participation. Apart from Arnstein's theory the study also presents two of the most established planning theories within the research field which are combined with the representative and deliberative democratic values. Through the material that we have gathered, the study can conclude that representative democracy has been a prominent factor when it comes to the citizen dialogue whilst deliberative democracy has played a smaller part. Furthermore we can determine that one of the steps deriving from Arnstein's participation theory has been salient.

Göteborgs stad står inför en av sina största infrastrukturinvesteringar i modern tid - en åtta kilometer lång järnvägstunnel under staden i form av Västlänken. Västlänken presenteras i sammanhanget som den hållbara lösningen för att uppnå ambitionen om regionförstoring. Målet med studien har därför varit att undersöka hur hållbarhetsbegreppet används i relation till Västlänken av projektets förespråkare Göteborgs stad, Trafikverket och Västa Götalandsregionen. Med hjälp av Carol Bacchis diskursanalytiska WPR-metod synliggörs i denna uppsats hur ’problemen’ som ligger till grund för Västlänken konstruerats i planerings- och policydokument, vilket medfört att utvecklingen styrts i en specifik riktning. Studien har haft en socialkonstruktivistisk utgångspunkt, vilket bygger på tesen att språkbruket bidrar till att konstruera en bild av ’verkligheten’, inom vilken begrepp ges innebörd efter kontext. De som äger rätten att forma diskursen, är också de som har möjlighet att genom diskursen styra utvecklingen i en önskvärd riktning. Denna studie synliggör några av de problem som kan uppstå när normativa och värdeladdade begrepp används som argument för att legitimera specifika åtgärder. / The city of Gothenburg (Göteborgs stad) is facing one of its largest infrastructural investments in modern times - an eight-kilometer long railway tunnel under the city in the form of Västlänken. Västlänken is presented as the sustainable solution for achieving the ambition of regional enlargement. The aim of the study has therefore been to examine how the concept of sustainability is used in relation to Västlänken by the project promoters Göteborgs stad, Trafikverket and Västra Götalandsregionen. With Carol Bacchi's discourse analytical WPR approach, this study shows how the ’problems’ that form the basis of Västlänken were constructed in planning and policy documents, which led to the development being driven in a specific direction. The study has had a social constructivist viewpoint, which is based on the thesis that language use contributes to constructing an image of ’reality’, in which concepts are given meaning by context. Those who own the right to form the discourse are also those who have the opportunity to steer the development in a desirable direction through the discourse. This study highlights some of the problems that may arise when normative and value-added concepts are used to legitimize specific measures.

Denna uppsats undersöker Early Contractor Involvement (ECI) som är en ny samverkansmetod vilken är avsedd att hantera komplexiteten i samhället och handskas med problematiken inom den svenska byggindustrin. ECI syftar främst till involvering och användning av entreprenörens expertkunskaper i projekteringen för projektet. Detta för att öka möjligheterna att i förväg kunna säkerställa att ett byggprojekt kan byggas på ett effektivt sätt, både vad gäller tid och pengar.Vi har genomfört en fallstudie av ECI-projektet deletapp Centralen, som är en del av det omfattande infrastrukturprojektet Västlänken i Göteborg. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur konceptet ECI handskas med problematiken inom samhället och byggindustrin. Genom djupgående analys av intervjuer med involverade aktörer i projektet har vi identifierat faktorer som påverkar implementeringen och upprätthållandet av ECI som samverkansmetod.I vår undersökning har ECI presenterat diverse praktiska möjligheter för vårt studieobjekt, såsom innovativa tekniska lösningar och effektivisering inför byggnation. Dock har en hel del utmaningar med ECI framträtt. Resultaten som har framkommit är att den inledande tiden då beställare, entreprenör och konsulter påbörjade arbetet var bristfällig. Både teori och resultat från intervjupersoner pekar på att problematiken kring förtroende, arbetsfördelning och personkemi går att härledas till den allra första inledande tiden för projektet. Dock var involverade aktörer väl medvetna om att problem eller kritiska situationer skulle uppstå men där fanns sällan bra sätt att hantera dessa. Resultat i vår studie visar även på problematik att införa dynamiska processer, såsom ECI, i organisationer som efterfrågar strukturell ordning. / This paper examines Early Contractor Involvement (ECI), which is a new method of collaboration that is designed to handle complexity in society and deal with the problems in the Swedish construction industry. ECI aims primarily at the involvement and use of the entrepreneur's expert knowledge in the early design and planning phase of the project. This in order to increase the opportunities to ensure that a construction project can be built efficiently, both in terms of time and money.We have conducted a case study of the ECI project deletapp Centralen, which is part of the extensive infrastructure project West Link in Gothenburg. The purpose of our study was to investigate how the ECI concept deals with the problems in society and the construction industry. Through in-depth analysis of interviews with involved actors in the project, we have identified factors that affect the implementation and maintenance of ECI as a collaborative method.In our study, ECI has presented various practical possibilities for our study object, such as innovative technical solutions and efficiency for construction. However, a lot of challenges with ECI have emerged. The results that have emerged are that the initial time when the client, contractor and consultants started work was inadequate. Both theory and results from interviewees point out that the problem of trust, division of work and personal chemistry can be deduced to the very first initial time of the project. However, actors involved were well aware that problems or critical situations would arise, but there were seldom good ways to deal with them. Results in our study also show problems in introducing dynamic processes, like ECI, in an organization that seeks structural arrangements.