<p> </p><p> </p><p><p><p>I föreliggande text kommer jag att diskutera tillblivelsen av Uppsala renhållningsverk. Detta kommer att ske i termer av modernitet och det moderna samhällets utveckling. Kan vi kalla renhållningsverket</p><p><em>modernt</em>? Om så är fallet, på vilket sätt? Min ambition i denna uppsats är att undersöka det moderna samhällets framväxt och detta kommer att exemplifieras utifrån den utbredning av kommunal verksamhet som stod att finna under slutet av 1800-talet i Uppsala, då renhållningen i staden gick från att vara en privat angelägenhet till att bli ett offentligt ansvar. Redan här kan vi slå fast att ett större offentligt ansvar är en del av det moderna projektet, eller det moderna samhället. Vad är det för idéer som får Uppsala stad att genomföra detta skifte och på vilka grunder görs det? Givetvis går det inte att diskutera det moderna samhällets framväxt ur ett exempel, men min tes är att det går att diskutera de mekanismer som är drivande i det <em>moderna. </em>Vad som redan här i inledningen bör poängteras är att modernitetsbegreppet inte åsyftar en <em>historiens röda tråd </em>utan snarare en dekonstruktion av de allomfattande teorier som söker förklara historiens gång utifrån en enda övergripande förklaringsmodell, exempelvis kapitalismen. Vi kan inte med hjälp av moderniseringsteorier eller det vaga begreppet <em>det moderna projektet </em>fånga det moderna samhällets framväxt under ett paraplybegrepp och därmed luta oss tillbaka med de flesta trådarna sammanbundna i en teori som innefattar alla samhällsomvandlande mekanismer. Jag menar att den kontext, eller tidsanda, som omgärdar idéerna om, till exempel, en offentligt skött renhållning är av största vikt för förståelsen av hur samhället förändras. Det är på detta sätt jag skall studera tillblivelsen av renhållningsverket i Uppsala.<p>Det begrepp som lättast förknippas med 1800-talets avslutande del är</p></p><p><em>industrialiseringen, </em>vilket utgör bakgrunden till samhällsomvandling i form av ekonomisk tillväxt och växande urban befolkning. Jag vill inte ge mig in på diskussionen om vad som kom först och lämnar därmed diskussionen om urbanisering och industrialisering och riktar blicken mot den nya formen av urbant liv och urbana frågor som uppstår i och med en ökad produktion, fattigdom, trångboddhet och stadsgytter. Detta blev allt mer påtagliga aspekter av stadsbilden under slutet av 1800-talet i Sverige. Vilket kommer att finnas med i bakgrunden då jag diskuterar de åtgärder för en renare stadsmiljö som togs kring sekelskiftet 1900. Den urbana situationen genererade flera försök till att lösa problematiken kring de ökade utsläppen, fattigdom och hygien. Idéer om, och kritik mot, städernas organisation kom i många fall från England där också industrialiseringen och urbaniseringen kommit lägst och där den oreglerade stadstillväxten hade mest vittgående konsekvenser. Idéer om stadsplanering och strategier för fattigdomens bekämpning, hygienens och renlighetens främjande framfördes, dels i form av stadsplaneutopier såsom <em>trädgårdsstaden </em>och dels i form av idéer om offentligt ansvar och planering som ett redskap för ökad hälsa. Jag vill i denna uppsats ta till vara på den syn på renhållning och hygien som kom i och med kritiken av städers sanitära standard.<p>I en text av detta omfång kan inte alla aspekter av 1800-talslivet tas upp och det är inte heller syftesuppfyllande att göra det. Jag har begränsat mig i tid från 1875 till 1907. Detta för att Hälsovårdsstadgan för rikets städer från 1874 kom att träda i kraft i Uppsala i januari 1875 och det avslutande året är då Uppsala stads renhållningsverk stod färdigt. De idéer som inspirerade Hälsovårdsstadgan anno 1874 kommer i mångt och mycket från den engelska kritiken av de brittiska städernas sanitära standard och en drivande agitator för sanitär revolution; Edwin Chadwick. Han var inte ensam men står i förgrunden i tillblivelsen av</p></p><p><em>The sanitary report </em>som behandlade de brittiska städernas sanitära standard och presenterade lösningar på den uppmärksammade problematiken. Jag kommer att göra en genomgång av de viktigaste poängerna i denna och besläktade texter och idéer om hygien, smitta och renhållning från cirka 1800 och ett sekel fram i tiden. Detta görs med vad jag bedömer vara adekvat sekundärlitteratur. Vad gäller de källor som jag valt att använda mig av begränsas dessa till Hälsovårdsnämndens protokoll, årsberättelser och skrivelser. Det är ett ganska omfattande material vilket ger en inblick i stadens organisation, i allmänhet, och i Hälsovårdsnämndens arbete i synnerhet. Därmed inte sagt att det ger en hel bild av stadens sanitära standard eller arbetet med sanitär och hälsomässig förändring. Men det råder inga tvivel om att materialet är användbart i detta syfte. Jag har valt att genomgående exkludera material från drätselkammaren, magistraten eller stadsfullmäktige. Detta på grund av att de frågor som intresserar mig ändå faller under Hälsovårdsnämndens jurisdiktion och de frågor som exempelvis magistraten motionerade om, enligt Hälsovårdsstadgan för rikets städer, tvunget skulle remitteras till Hälsovårdsnämnden för utlåtande.<p><p>De teoretiska aspekterna av modernitet och det moderna samhället kommer i huvudsak från Anthony Giddens, Miles Ogborn och Marshall Berman. Deras texter kommer jag att diskutera och därefter presentera en variant av modernitet som kan användas i historisk forskning och ett operationaliserbart modernitetsbegrepp som är mig behjälpligt i diskussionen om Uppsalas, eventuellt moderna, renhållningsverk. Till att börja med är således min ambition tudelad. Dels vill jag diskutera modernitet, vad detta är och hur det är användbart och viktigt i historisk forskning och dels vill jag göra en detaljerad beskrivning och djupare diskussion om Hälsovårdsnämndens arbete i Uppsala med tyngdpunkt på latrinhanteringen.</p><p>Till att börja med vill jag rikta uppmärksamheten mot de idéer om hygien, renhållning och planering som rådde under 1800-talet och därmed fånga en del av det som vagt kan kallas tidsanda, samtidigt vill jag ge en ytterligare bakgrund för att på ett adekvat sätt kunna diskutera renhållningsverket i Uppsala utifrån ett sammanhang av idéer och modernisering.</p></p></p></p></p><p><p> </p></p>

I föreliggande text kommer jag att diskutera tillblivelsen av Uppsala renhållningsverk. Detta kommer att ske i termer av modernitet och det moderna samhällets utveckling. Kan vi kalla renhållningsverket modernt? Om så är fallet, på vilket sätt? Min ambition i denna uppsats är att undersöka det moderna samhällets framväxt och detta kommer att exemplifieras utifrån den utbredning av kommunal verksamhet som stod att finna under slutet av 1800-talet i Uppsala, då renhållningen i staden gick från att vara en privat angelägenhet till att bli ett offentligt ansvar. Redan här kan vi slå fast att ett större offentligt ansvar är en del av det moderna projektet, eller det moderna samhället. Vad är det för idéer som får Uppsala stad att genomföra detta skifte och på vilka grunder görs det? Givetvis går det inte att diskutera det moderna samhällets framväxt ur ett exempel, men min tes är att det går att diskutera de mekanismer som är drivande i det moderna. Vad som redan här i inledningen bör poängteras är att modernitetsbegreppet inte åsyftar en historiens röda tråd utan snarare en dekonstruktion av de allomfattande teorier som söker förklara historiens gång utifrån en enda övergripande förklaringsmodell, exempelvis kapitalismen. Vi kan inte med hjälp av moderniseringsteorier eller det vaga begreppet det moderna projektet fånga det moderna samhällets framväxt under ett paraplybegrepp och därmed luta oss tillbaka med de flesta trådarna sammanbundna i en teori som innefattar alla samhällsomvandlande mekanismer. Jag menar att den kontext, eller tidsanda, som omgärdar idéerna om, till exempel, en offentligt skött renhållning är av största vikt för förståelsen av hur samhället förändras. Det är på detta sätt jag skall studera tillblivelsen av renhållningsverket i Uppsala.Det begrepp som lättast förknippas med 1800-talets avslutande del är industrialiseringen, vilket utgör bakgrunden till samhällsomvandling i form av ekonomisk tillväxt och växande urban befolkning. Jag vill inte ge mig in på diskussionen om vad som kom först och lämnar därmed diskussionen om urbanisering och industrialisering och riktar blicken mot den nya formen av urbant liv och urbana frågor som uppstår i och med en ökad produktion, fattigdom, trångboddhet och stadsgytter. Detta blev allt mer påtagliga aspekter av stadsbilden under slutet av 1800-talet i Sverige. Vilket kommer att finnas med i bakgrunden då jag diskuterar de åtgärder för en renare stadsmiljö som togs kring sekelskiftet 1900. Den urbana situationen genererade flera försök till att lösa problematiken kring de ökade utsläppen, fattigdom och hygien. Idéer om, och kritik mot, städernas organisation kom i många fall från England där också industrialiseringen och urbaniseringen kommit lägst och där den oreglerade stadstillväxten hade mest vittgående konsekvenser. Idéer om stadsplanering och strategier för fattigdomens bekämpning, hygienens och renlighetens främjande framfördes, dels i form av stadsplaneutopier såsom trädgårdsstaden och dels i form av idéer om offentligt ansvar och planering som ett redskap för ökad hälsa. Jag vill i denna uppsats ta till vara på den syn på renhållning och hygien som kom i och med kritiken av städers sanitära standard.I en text av detta omfång kan inte alla aspekter av 1800-talslivet tas upp och det är inte heller syftesuppfyllande att göra det. Jag har begränsat mig i tid från 1875 till 1907. Detta för att Hälsovårdsstadgan för rikets städer från 1874 kom att träda i kraft i Uppsala i januari 1875 och det avslutande året är då Uppsala stads renhållningsverk stod färdigt. De idéer som inspirerade Hälsovårdsstadgan anno 1874 kommer i mångt och mycket från den engelska kritiken av de brittiska städernas sanitära standard och en drivande agitator för sanitär revolution; Edwin Chadwick. Han var inte ensam men står i förgrunden i tillblivelsen av The sanitary report som behandlade de brittiska städernas sanitära standard och presenterade lösningar på den uppmärksammade problematiken. Jag kommer att göra en genomgång av de viktigaste poängerna i denna och besläktade texter och idéer om hygien, smitta och renhållning från cirka 1800 och ett sekel fram i tiden. Detta görs med vad jag bedömer vara adekvat sekundärlitteratur. Vad gäller de källor som jag valt att använda mig av begränsas dessa till Hälsovårdsnämndens protokoll, årsberättelser och skrivelser. Det är ett ganska omfattande material vilket ger en inblick i stadens organisation, i allmänhet, och i Hälsovårdsnämndens arbete i synnerhet. Därmed inte sagt att det ger en hel bild av stadens sanitära standard eller arbetet med sanitär och hälsomässig förändring. Men det råder inga tvivel om att materialet är användbart i detta syfte. Jag har valt att genomgående exkludera material från drätselkammaren, magistraten eller stadsfullmäktige. Detta på grund av att de frågor som intresserar mig ändå faller under Hälsovårdsnämndens jurisdiktion och de frågor som exempelvis magistraten motionerade om, enligt Hälsovårdsstadgan för rikets städer, tvunget skulle remitteras till Hälsovårdsnämnden för utlåtande.De teoretiska aspekterna av modernitet och det moderna samhället kommer i huvudsak från Anthony Giddens, Miles Ogborn och Marshall Berman. Deras texter kommer jag att diskutera och därefter presentera en variant av modernitet som kan användas i historisk forskning och ett operationaliserbart modernitetsbegrepp som är mig behjälpligt i diskussionen om Uppsalas, eventuellt moderna, renhållningsverk. Till att börja med är således min ambition tudelad. Dels vill jag diskutera modernitet, vad detta är och hur det är användbart och viktigt i historisk forskning och dels vill jag göra en detaljerad beskrivning och djupare diskussion om Hälsovårdsnämndens arbete i Uppsala med tyngdpunkt på latrinhanteringen. Till att börja med vill jag rikta uppmärksamheten mot de idéer om hygien, renhållning och planering som rådde under 1800-talet och därmed fånga en del av det som vagt kan kallas tidsanda, samtidigt vill jag ge en ytterligare bakgrund för att på ett adekvat sätt kunna diskutera renhållningsverket i Uppsala utifrån ett sammanhang av idéer och modernisering.

No description available.

No description available.

Detta arbete är en resa som försöker finna den kreativa potentialen på en ödeplats i Malmö. I tre delar observeras, analyseras och till sist gestaltas platsen och dess inneboende komponenter och material. Material som betraktas som mindre eftertraktade, till och med oönskade, i den i övrigt planerade staden, observeras och upptäcks för att sedan placeras i en ny kontext som framhäver dess kreativa potential. Denna uppsats är lika mycket en personlig resa i att skapa en mental ordning på platsen som det är ett examensarbete för urbana studier. Platsens svårförklarliga disposition i landskapet och dess till synes vildvuxna och slumpmässiga innebörd utgör en intressant forskningsstudie som syftar till att framhäva material eller beståndsdelar på platser som annars klassificeras som oönskade och mindre attraktiva. / This work is a journey that seeks to discover the creative potential of an abandoned site in Malmö. In three parts, the site and its inherent components and materials are observed, analyzed, and ultimately given form. Materials that are considered less desirable, even unwanted, in the otherwise planned city, are observed and discovered to be placed in a new context that highlights their creative potential. This essay is as much a personal journey in creating a mental order of the place as it is a thesis for urban studies. The site’s inexplicable disposition in the landscape and its seemingly overgrown and random significance constitute an interesting research study aimed at emphasizing materials or elements in places otherwise classified as undesirable and less attractive.

This thesis aims to study the effects of the infrastructure project Västlänken in Gothenburg, a rail tunnel to be built through the city center. The study focuses on the community of Haga where one of the three exits will be constructed and also the surrounding urban environment, to see if the project can be sustainable.   Sustainable urban development was selected as the theory, and the term "sustainable" is defined in this study using a number of criteria that two scientists developed. The criteria include economic, ecological and social perspectives on how a place or a geographical area can meet today's needs as well as possible needs in the future. The methods used were semi-structured interviews and content analysis of government documents. Interviews were conducted with various institutions in the city, and companies involved in the planning of the project in Gothenburg. Content Analyses were similarly analyzed with a focus on sustainability and development, to give an overview of the urban environment and planning area surveyed. The result lists the current urban environment and the economic, ecological and social interests in the planning area. The visions and goals of Västlänken, views of sustainability, and long-term development. Not only in Haga, but throughout the city and region.   The analysis then compared the material with the criteria for sustainability and sustainable development. It also gave an overview of the city's priorities of the various sustainability interests. The conclusion shows that the urban environment in Haga is sustainable today against the criteria of sustainability, and will most likely change the urban environment despite the city's visions of very small changes. The changes can affect the economic, ecological and social urban environment of the area with different impacts on the sustainability.

På många ställen i världen sker idag en kraftig urbanisering, vilket innebär en folkförflyttning från landsbygd till stadsområde. Kina är ett av de länder som har en kraftig urbanisering och där 15 miljoner kineser lämnar landsbygden varje år för att arbeta i städerna. Mot bakgrunden av detta och att Kina har de högsta koldioxidutsläppen i världen, så planerar nu Kina för 50 nyproducerade eko-städer. En av dessa städer blir miljonstaden Caofeidian i Kina. Denna stad har svenska teknikkonsultföretaget SWECO fått till uppgift att analysera och ta fram strategi för hållbar planering. Att skapa stora städer ökar möjligheterna för att komma till rätta med olika problem. Städer är en bra bas för att skapa smarta lösningar vad gäller energi, vatten och avfall, samt att integrera bebyggelse- och transportplanering. SWECO har högt ställda mål för Caofeidian vad gäller ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Bland annat är staden planerad för att bli klimatneutral, med uppemot 95 procent förnyelsebar energi. Planerna är även att staden skall vara flexibel, resurs- och kostnadseffektiv, tillgänglig och inte minst vacker. För att uppnå dessa uppsatta mål har SWECO utarbetat ett indikatorsystem, vilket med 140 indikatorer ska mäta olika tillstånd under planeringstiden samt med den färdiga staden i drift. Dock finns det idag problem med att arbeta utefter indikatorer eftersom SWECO inte kan lämna garantier för andra aktörer i byggprocessen. Det krävs att man indikatorsäkrar projektet som helhet för att SWECO ska kunna lämna garantier till beställaren, så att kraven på en hållbar stad uppnås.Denna uppsats består av tre delar: teori- och metoddel, förstudie samt avslutning med diskussion och slutsats. I teori och metoddelen redovisas det vetenskapliga förhållningssättet till förstudien. Teorin förklarar påståenden och företeelser vilka beskriver förstudiens problematik. Metoden har använts för att skapa en tillförlitlig kunskapsbas. Den beskriver författarnas tillvägagångssätt i projektet, vilket även är till hjälp för andra intressenter att skapa sin egen indikatorkoordinationsplan (IKP). Förstudien utvecklar ett verktyg för att effektivisera styrningen av indikatorer från beställning till stadens förvaltning. På så sätt kan olika aktörer lämna större garantier för en hållbar slutprodukt till beställaren. Projektets förstudie är fokuserad på indikatorkoordinering i byggprocessens olika skeden. Stadens totala exploatering är på 150 km2. Denna uppsats avgränsas till den första detaljetappen, vilket motsvarar 12 km2. Resultatet av förstudien är en IKP som möjliggör förbättrad styrning mot en hållbar slutprodukt. I studien ingår även en riskanalys där det framgår vilka risker som är av betydelse vid inrättandet av en IKP. I projektets avslutning diskuteras fördelar och nackdelar med att integrera IKP:n i byggprocessen. Resonemangen förs utifrån problemställningar som formuleras i studiens inledning. Avslutningen belyser även förslag på fortsatta studier inom området, för att skapa en bättre förståelse kring värdet av att koordinera indikatorer i en process. / In many places in the world today there is a strong urbanization. In China, an estimated 15 million people leave the countryside each year to work in cities. With the highest carbon discharge in the world, and a strong urbanization, China is now planning to build 50 new eco-towns. One of these cities will be the city of Caofeidian with a capacity for one million citizens. The Swedish technical consultant SWECO has been given the task of analyzing and developing a strategy for sustainable planning. The creation of large cities increases the opportunities to overcome various problems. Cities are a good base from which to create smart solutions in energy, water and waste, and to integrate settlement and transport planning. SWECO has ambitious goals for Caofeidian in terms of ecological, economic and social sustainability. Among other things, the city planned to become climate neutral, with upwards of 95 percent renewable energy. Plans for the city state that it should be flexible, resource-and cost-effective, accessible and beautiful. To achieve these goals, SWECO developed an indicator system, with 140 indicators which will measure different states during the planning period and after completion when the city is in operation. However, there are currently problems with the work as SWECO indicators can’t provide guarantees of other parties in the construction process. It requires that one secures the indicators in the project so that SWECO can provide guarantees to the client. In this way the requirements for achieving a sustainable city can be met. This paper has three parts: theory and method, a feasibility study and then a closing discussion and conclusion. The theory and methodology section presents the scientific basis for the feasibility study. The theory explains the assertions and phenomenon which describe the basic problems the feasibility study seeks to address. The method has been used to create a reliable base of knowledge. The authors describe the approach used in the project, which is also useful for other stakeholders to create their own indicator coordination plan (IKP). This plan is a tool to streamline the governance of the indicators from the customer's first requirement to city management. This will allow stakeholders to provide stronger guarantees for a sustainable final product to the customer. The project's feasibility study is focused on coordination of indicator in the construction process and its various stages. The city's overall development is of 150 km2.This thesis is limited to the first detail phase, which represents 12 km2. The results of the feasibility study is an IKP enabling improved governance towards sustainable end product. The study also includes a risk analysis which shows the risks that are of importance when establishing the IKP. The end of the project discussed the advantages and disadvantages of integrating IKP into a building process. This discussion is based on problems that are formulated at the study's start. The discussion also highlights proposals for further studies in the field, to create a better understanding of the value of coordinating indicators in a process.

The gated community motif occurs frequently within climate and environmental disaster fiction. This thesis investigates its occurrence across three media to establish how the gated community mode of living, as rendered in post-apocalyptic speculative fiction, responds to the threat and consequences of climate and environmental crisis. This thesis combines recent urban studies scholarship with ecocritical theory to analyse the gated communities present in Octavia E. Butler’s novels, The Parable of the Sower and The Parable of the Talents, Neil Blomkamp’s film, Elysium, and Naughty Dog’s video games, The Last of Us and The Last of Us: Part II. Comparative analysis of the motif in each primary narrative reveals how disaster exacerbates the security and segregation this mode of settlement makes possible, resulting in a pronounced Othering of outsiders to these communities. This essay concludes that the boundaries of these speculative gated communities come to symbolise the borders Global North, which rhetorically and physically exclude the migrant Other. As most of the gated communities in these narratives experience catastrophe and collapse at the hands of those they refuse to accept, the texts appear to warn us to expect similar results unless issues of climate justice are not addressed by the Global North today. / Grindsamhället (eng. gated community) är ett vanligt förekommande motiv i berättelser om klimat- och miljökatastrofer. Den här uppsatsen undersöker motivet i tre medietyper för att diskutera hur grindsamhället som samhällsform porträtteras i postapokalyptiskt spekulativ fiktion, och hur det ses svara på klimat- och miljö- krisernas hot och konsekvenser. Uppsatsen kombinerar ekokritisk teori med modern forskning inom urbana studier för att analysera grindsamhällen som förekommer i romanerna The Parable of the Sower och The Parable of the Talents av Octavia E. Butler, Neil Blomkamps film Elysium och Naughty Dogs datorspel The Last of Us och The Last of Us: Part II. Komparativ analys av motivet i de primära berättelserna ger vid handen hur katastrofer förvärrar den säkerhet och segregation som samhälls- formen möjliggör, vilket resulterar i en uttalad syn på personer utanför samhällena som Andra. Uppsatsen slår fast att gränserna för de spekulativa grindsamhällena sym- boliserar gränserna mellan det globala nord och syd, vilket retoriskt och fysiskt ute- stänger migranter från syd och konstruerar dem som Andra. Eftersom de flesta grindsamhällen i berättelserna drabbas av katastrof och kollaps på grund av de människor som man vägrar släppa in tycks texterna varna oss för att vi kan förvänta oss något liknande om den globala norden inte ser till att hantera frågor om klimaträttvisa idag.

The aim of this study is to explore heritage processes within contemporary urban planning in Sweden, which is done through a single-case study. The point of departure for the study is the management of Havrekvarnen, an early modernist industrial building within an urban development area of Nacka, Sweden. Through parallel decisions by the County Administrative Board and the local Municipality in 2016, the building was firstly, listed with the strongest legal, cultural, and historical protection available, and secondly, the municipal urban regulations were changed so that the landowner was given permission to pursuit a reconstruction of the building, replicating its original appearance. As such the case constitutes a hitherto unique example of a listed future reconstruction in Sweden. The study examines how the process took place, focusing on actors and critical junctures involved in the execution and how the description of the building's heritage-values changed. The study uses a composite theoretical framework of authorized heritage discourse and actor network theory. To this an explaining-outcome process tracing is applied as method. Through a sequential process of collecting empirical data, in the form of archival records and interviews, the process was mapped through the conceptualization of a causal mechanism. The method had not previously been used in the field of art history and was chosen as such with a tentative approach. The study gives an extensive presentation of the legal and practical framework surrounding heritage processes within urban planning in Sweden, as well as puts the study within a local historical context. The results of the study show that within the observed case, a trade-off situation between authenticity and aesthetic historical values arose, caused by the poor technical condition of the building: the aesthetic values were deemed to take precedence in the assessment. The study also shows how antiquarian consultants have had a decisive influence on the process of legislative enabling of the reconstruction of Havrekvarnen. The research design’s use of process tracing to map heritage processes is thus deemed useful for future enquiries within the field of art history and heritage studies.