Teilw. zugl.: Bonn, Universiẗat, Diss., 1990.

Byggemenskaper är en sammanslutning bestående av individer som vill agera som sin egen byggherre och sköta byggprocessen, från idé till inflyttning, själva. Det är en populär boendeform i flera tyska städer, framförallt Tübingen och Freiburg, som på senare tid uppmärksammats i en svensk kontext. Denna uppsats försöker bidra till en fördjupad förståelse för hur byggemenskaper, uttryckt som ett stadsbyggnadsinstrument, påverkar medborgardeltagandet i stadsbyggnadsprocessen. Detta görs från ett tjänstemannaperspektiv och genom intervjuer med tjänstemän från fyra olika kommuner: Uppsala kommun, Knivsta kommun, Järfälla kommun och Linköping kommun. Med hjälp av Arnsteins (1969) deltagandestege visar resultatet av undersökningen att medborgardeltagandet genom byggemenskaper i stadsbyggnadsprocessen kan öka, även om finns tendenser till att det ökar olika mycket för olika grupper av medborgare i samhället.

Texte remanié de: Diss.--Philosophische Fakultät--Universität Bonn, 1987.

The rebuilding of Slussen is in this thesis used as a case study on citizens’ emotionally engagement. The purpose is to investigate why people get emotionally engaged and whether it has any effect on the planning process. The aim is to contribute to a discussion on planning where emotions play a larger role than today. Two questions are asked and answered: 1) Why do citizens get emotionally engaged in the Slussenproject? 2) In what way have the citizens’ emotions and engagement been considered and used in the Slussen project? Interviews with “ordinary” citizens and “professionals” are conducted along with a supporting analysis of written material connected to the case. Theories of emotions and protests seen from different angles are used in order to uncover citizens’ motives for engagement. Sherry Arnstein’s Ladder of citizen participation is used in order to make clear what the significance of citizens’ engagement in the Slussen case has. The result shows emotionally engagement based on protests against someone or something where the dismissal of the others’ knowledge of Slussen play a big role. Citizens’ emotions and engagement are seen as something positive and the planning process is affected but only within certain limits decided by the municipality.

In a democratic society, public participation will be realized when actions in the environment are to be implemented. Public consultation is a statutory process where the public shall be given the opportunity to transparency and influence, which can be provided to different extent. The aim of this essay was to examine perceptions of participation from a consultation meeting on a public plan for an area in a suburb of Stockholm that results in environmental changes. The experiences of officials and participants of the meeting were compared to provide an overview of the purposes of participation that existed for the two parties, and in which ways they were met. A qualitative approach was used to gain a deeper understanding of the respondents’ experiences. Since the consultation meeting was a delimited phenomenon, this essay was conducted as a case study, with interviews as the data collection method. The result was analyzed through the explanatory models of Arnstein's ladder of participation (1969), and identified goals with public participation by Glucker et al. (2013). The result showed in which ways and to what extent the public experienced participation. Similarities and differences in the perceived participation rate were compared to identify whether the parties’ experiences were equivalent. The causes and effects of similarities and differences were examined. The essay also addresses the obstacles and opportunities that contributed to the perceived degree of participation and what areas the parties considered in need of improvement in order to strengthen public participation. / Som en del av ett demokratiskt samhälle ska allmänhetens deltagande tillvaratas när åtgärder i miljön ska genomföras. Samråd är en lagstadgad process där allmänheten ges möjlighet till insyn och påverkan, vilket kan tillhandahållas i olika utsträckning. Syftet med denna uppsats var att undersöka uppfattningar om deltagande från ett samrådsmöte gällande en detaljplan för ett område i en närförort till Stockholm som innebär förändringar i miljön. Planansvarigas och mötesdeltagares upplevelser av delaktighet jämfördes för att ge en bild av vilka syften med deltagande som fanns för de båda parterna och hur dessa tillgodosågs. En kvalitativ ansats användes för att få en fördjupad förståelse för respondenternas upplevelser. Då samrådsmötet var ett avgränsat fenomen genomfördes uppsatsen i form av en fallstudie med intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet analyserades genom förklaringsmodellerna Arnsteins delaktighetstrappa (1969) och identifierade mål med allmänhetens deltagande av Glucker et al. (2013). Resultatet visar hur och i vilken utsträckning allmänheten upplevde delaktighet. Likheter och skillnader i den upplevda deltagandegraden jämfördes för att identifiera huruvida de båda parternas upplevelser överensstämde. Orsaker till och effekter av likheter och skillnader undersöktes. Uppsatsen behandlar också vilka hinder och möjligheter som bidrog till den upplevda graden av delaktighet samt vad parterna ansåg hade kunnat förbättras för att stärka allmänhetens deltagande.

Communications scholars recognize two related trends in twenty-first century politics: the rise of information and communications technologies promising major changes in civic participation and a growing disconnection between citizens and their governments. The coexistence of these trends raises some interesting questions about the role of ICTs for enabling new forms of civic participation. How can new technologies better enable civic participation? This report proposes a typology for evaluating online civic participation projects that allows researchers to analyze the goals, designs, and outcomes of particular projects. The typology also incorporates Arnstein’s (1969) ladder of citizen participation in order to enumerate the relationships between the project’s goals and its outcomes and to provide a flexible model for understanding the democratic conceptualizations manifested in particular projects. The report analyzes three online civic participation projects, highlighting their innovations and discussion their levels of citizen participation. The analyses suggest that a project’s goals, designs and outcomes are related to, and inform, its desired and realized levels of citizen participation. The review also suggests clarifications to Arnstein’s ladder for future use in understanding online civic participation. The report’s evaluative typology can aid in the interpretation of past online civic participation projects and guide the conceptualization and implementation of future projects in order to facilitate the development of more direct connections between citizens and governments and more open and transparent democratic governance structures. / text

The purpose of this study is to examine and elaborate on the citizen dialogue in relation to project Västlänken. To enable this purpose we completed six semi-structured qualitative interviews with relevant actors. In order to examine the empirical data gained from the interviews, the study based its analytical framework upon Sherry R. Arnstein's ladder of citizens participation. Apart from Arnstein's theory the study also presents two of the most established planning theories within the research field which are combined with the representative and deliberative democratic values. Through the material that we have gathered, the study can conclude that representative democracy has been a prominent factor when it comes to the citizen dialogue whilst deliberative democracy has played a smaller part. Furthermore we can determine that one of the steps deriving from Arnstein's participation theory has been salient.

Agenda 2030 vill öka jämställdheten för utsatta i samhället och vård- och omsorgsförvaltningen vid Uppsala kommun genomförde programmet full delaktighet 2017. Syftet med denna studie var att undersöka hur utbildningen full delaktighet påverkar personalens förhållningsätt och arbetssätt och hur deras arbetssätt uppfattas av brukarna. Frågeställningarna var om personalens förhållningssätt och arbetssätt har påverkats efter utbildning, hur brukarna uppfattar att personalens förhållningssätt påverkar deras vardag och om programmet full delaktighet har ökat kunskapen hos de professionella så att de kan stärka brukarnas delaktighet och självbestämmande enligt LSS (1993:387) bestämmelser om goda levnadsvillkor.  Det teoretiska perspektivet i studien är Arnsteins delaktighetstege samt SKR:s delaktighetstrappa som berör inkludering och exkludering i samhället. Valet av teoretiskt perspektiv och begrepp bidrar till förståelsen av full delaktighet och Uppsala kommuns arbete att erbjuda stöd och service till funktionshindrade så att de får en större social delaktighet i samhället.  I studien användes metodtriangulering med kvantitativ metod i form av enkäter samt kvalitativ metod i form av intervjuer. Datamaterialet bestod av 41 enkäter med brukare och personal som bearbetades statistiskt och kompletterades med fyra intervjuer, 2 med brukare och 2 med personal. Enkäten bestod av semistrukturerade frågor med öppna och slutna svarsalternativ, där respondenterna fick tolka delaktighetens betydelse. Resultatet visar att både personal och brukarna anser att full delaktighet är viktigt. Flertalet av brukarna menar att de blir lyssnade på men det finns undantag. Personalen som har genomfört utbildningen anser att den gav ny kunskap och fördjupning i arbetet. Studien indikerar på betydelsen av fortsatt arbete kring implementeringen av full delaktighet för alla i samhället.