Communications scholars recognize two related trends in twenty-first century politics: the rise of information and communications technologies promising major changes in civic participation and a growing disconnection between citizens and their governments. The coexistence of these trends raises some interesting questions about the role of ICTs for enabling new forms of civic participation. How can new technologies better enable civic participation? This report proposes a typology for evaluating online civic participation projects that allows researchers to analyze the goals, designs, and outcomes of particular projects. The typology also incorporates Arnstein’s (1969) ladder of citizen participation in order to enumerate the relationships between the project’s goals and its outcomes and to provide a flexible model for understanding the democratic conceptualizations manifested in particular projects. The report analyzes three online civic participation projects, highlighting their innovations and discussion their levels of citizen participation. The analyses suggest that a project’s goals, designs and outcomes are related to, and inform, its desired and realized levels of citizen participation. The review also suggests clarifications to Arnstein’s ladder for future use in understanding online civic participation. The report’s evaluative typology can aid in the interpretation of past online civic participation projects and guide the conceptualization and implementation of future projects in order to facilitate the development of more direct connections between citizens and governments and more open and transparent democratic governance structures. / text

Syftet med studien var att undersöka hur stor andel barn mellan 10–14 år som tydligt fått komma till tals samt hur deras utsagor uttrycks i de skriftliga domsluten vid överklagande av LVU till kammarrätten. En kategorisering av alla domslut från utvald kammarrätt gjordes för att sedan välja ut åtta av domsluten att granska kvalitativt utifrån Harts delaktighetsstege och barndomssociologi. Resultatet visade att barn i mindre än hälften av domsluten tydligt fått komma till tals och att barnets åsikt uttrycks i olika stor utsträckning i de skriftliga domsluten, dock framkommer inte barnets åsikter i avsnittet skäl för beslut i domslutet. Barn anses ofta i förhållande till vuxna inte vara tillräckligt mogna vilket kan medför att de inte får vara aktiva aktörer och att deras handlingsutrymme begränsas. Vuxna som arbetar med barn måste vara medvetna om den komplexitet som råder mellan barnets rätt till delaktighet och barnets bästa. / The aim of this study was to examine the proportion of children between ages 10-14 who clearly got to express themselves and how their views were expressed in written documents when appealing LVU to kammarrätten. A categorization of all judgments from a court were made, the eight were selected to examine qualitatively supported by Hart's ladder of participation and childhood sociology. The result showed that children in less than half of the judgements clearly got to express themselves and that the child's words were noted to varying degrees, however, in the section reasons for decision the child’s views were not included. Children are often not considered sufficiently mature in relation to adults, which means that they may not be active actors and that their room for maneuver is restricted. Adults working with children must be aware of the complexity between the child's right to participation and the child’s best interests.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på delaktighet i förskolan. Vi har även undersökt hur vuxnas makt kan påverka barnens delaktighet på förskolan. Media framställer ibland barns ökade makt och delaktighet som något negativt. Vi ville se hur barns delaktighet kan uppfattas av pedagoger och i vilka situationer delaktigheten syns på förskolan. Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer för att ta del av förskollärarnas erfarenheter. I studien använder vi oss av Steven Lukes (2008) maktteori och Harry Shiers (2001) delaktighetsstege och vill med hjälp av dem undersöka hur pedagogerna arbetar för att nå delaktighet på förskolan och om eventuellt maktaspekter kan påverka barns inflytande. I resultatet presenterar vi hur förskollärare skapar delaktighet utifrån den delaktighetsstege som Shiers lyfter fram, samt behandlar för- och nackdelar med delaktighet på förskolan. I förskolans läroplan står det att barnen på förskolan ska ges möjlighet till att påverka sin situation på förskolan och delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Resultatet kopplas även till Steven Lukes teori om maktens olika dimensioner. Resultatet visar att förskollärarna ser delaktighet som något positivt. De var dock alla eniga om att för mycket delaktighet inte är bra för barnen då det skapar oro och vilsenhet. Både tidigare forskning och våra informanter anser att barn mår bra av struktur och tydliga regler. Att ge barnen för många val passar inte alla och vi kan därför se att det är svårt att ge barn full delaktighet. Vi kan i vårt resultat se att förskollärare dagligen arbetar för att göra barnen delaktiga men vissa pedagoger menar att stora barngrupper och brist på personal inskränker på möjligheterna. Synen på delaktighet skiljer sig åt mellan olika pedagoger, men ledordet för att skapa delaktighet enligt pedagogerna har varit att lyssna på barnen / The purpose of this study is to investigate preschool teacher’s views of participation in preschool. We examined how adults' power can affect children's participation in preschool. Media produces sometimes children's increased power and empowerment as something negative. We wanted to see how children's participation can be perceived by preschool teachers and the situations in which participation can be seen at the preschool and we have assumed a qualitative approach in which we used interviews to take part in pre-school teachers' experiences. In this study, we use Steven Lukes (2008) power theori and Harry Shiers (2001) ladder of participation and used it to examine how preschool teachers are working to achieve participation in preschool and if any power aspects can affect children's influence. In the result we present how preschool fosters participation based on the needs of the ladder as Shier highlights, and discusses the pros and cons of participation in preschool. The preschool curriculum states that children in preschool should be given the opportunity to influence their situation at the preschool and participate in various forms of collaboration and decision making. The result is also coupled to Steven Lukes theory of power and the different dimensions. The result shows that preschool teachers see participation as something positive. However, they were all agreed that too much involvement is not good for children as it creates anxiety and disorientation. Both previous research and our informants believe that children thrive on structure and clear rules. To give children too many choices does not fit all and we can therefore see that it is difficult to give children full participation. We can from our results see that that the preschool teachers work daily to make the children involved but some educators argue that large groups of children and lack of staff restricts the possibilities. The view of participation differs among different teachers, but the key word for creating participation according to the educators has been to listen to the children

Previous research on children's participation has shown that children’s views are generally not taken into consideration in family law litigation. The purpose of this qualitative study was to investigate children’s level of participation in the District Court and Court of Appeal rulings on custody, residence and contact. The method used in the study was a content analysis of 12 District Court and Court of Appeal rulings and the theoretical framework was based on childhood sociology combined with theories and a model of child participation. The study's main results showed that parents' mutual agreement in custody disputes prior to the hearing affects the level of child participation, and that children over the age of ten are seen to get their views recognized and accounted for in court.  Furthermore, the court’s assessment whether the child is at risk of coming to harm is more considerable than the child's right to contact with his or her parent. The conclusion of the study was that in order for children to be able to make their voice heard and contribute their perspectives in custody disputes, they must be involved. / Tidigare forskning på barns delaktighet har visat att barn generellt har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka barns delaktighet i tings- och hovrättsdomar gällande vårdnad, boende och umgänge med utgångspunkt i föräldrabalkens kap 6 och FN:s konvention om barns rättigheter. Den metod som användes i studien var en innehållsanalys av 12 avgöranden från tings- och hovrätten. Studiens teoretiska ramverk bygger på barndomssociologi i kombination med en teoretisk modell för barns delaktighet. Studiens huvudsakliga resultat visade att föräldrars överenskommelse innan domstolsförhandling påverkar barns möjlighet till delaktighet, att barn från och med 10 års ålder i större utsträckning får sin vilja beaktad i domstolen, och att en bedömning om att det föreligger en risk för att barnet ska fara illa väger tyngre än barnets rätt till umgänge med sin förälder. Studiens slutsats visar att delaktigheten och barns perspektiv är relaterade till varandra i en sorts växelverkan. För att barn ska kunna göras delaktiga, måste vuxna kunna anta ett barnperspektiv. För att barn ska kunna göra sin röst hörd och bidra med sitt perspektiv, måste de vara delaktiga.

Dagens representativa demokrati har blivit alltmer behäftad med politikermissnöje och sjunkande valdeltagande. Forskare har därför talat om hur demokratin behöver fördjupas och breddes med inslag av deliberativ demokrati för att få legitimitet. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka hur väl inslag av deliberativ demokrati uppfylls i verkligheten inom lokaldemokratin. Detta görs för att kunna bilda sig en förståelse för i vilken mån inslag av deliberativ demokrati faktiskt tillämpas. Genom att använda Sherry Arnsteins teori om The Ladder of Participation, på svenska Deltagandestegen, analyserar uppsatsen medborgardialogen mellan Uppsala kommun och medborgare i planeringsfallet de Sydöstra stadsdelarna i Uppsala kommun. Ett fall som har karaktäriserats av missnöje gentemot Uppsala kommun från medborgare. Teorin möjliggör en normativ klassificering av den deliberativa demokratiska praktiken medborgardialog, och gör det genomförbart att mäta i vilken mån som Uppsala kommun har tillämpat en medborgardialog enligt idealet. Studien har använt sig av kvalitativ metod för att samla in det resultat som analyseras utifrån uppsatsens valda teori.

Agenda 2030 vill öka jämställdheten för utsatta i samhället och vård- och omsorgsförvaltningen vid Uppsala kommun genomförde programmet full delaktighet 2017. Syftet med denna studie var att undersöka hur utbildningen full delaktighet påverkar personalens förhållningsätt och arbetssätt och hur deras arbetssätt uppfattas av brukarna. Frågeställningarna var om personalens förhållningssätt och arbetssätt har påverkats efter utbildning, hur brukarna uppfattar att personalens förhållningssätt påverkar deras vardag och om programmet full delaktighet har ökat kunskapen hos de professionella så att de kan stärka brukarnas delaktighet och självbestämmande enligt LSS (1993:387) bestämmelser om goda levnadsvillkor.  Det teoretiska perspektivet i studien är Arnsteins delaktighetstege samt SKR:s delaktighetstrappa som berör inkludering och exkludering i samhället. Valet av teoretiskt perspektiv och begrepp bidrar till förståelsen av full delaktighet och Uppsala kommuns arbete att erbjuda stöd och service till funktionshindrade så att de får en större social delaktighet i samhället.  I studien användes metodtriangulering med kvantitativ metod i form av enkäter samt kvalitativ metod i form av intervjuer. Datamaterialet bestod av 41 enkäter med brukare och personal som bearbetades statistiskt och kompletterades med fyra intervjuer, 2 med brukare och 2 med personal. Enkäten bestod av semistrukturerade frågor med öppna och slutna svarsalternativ, där respondenterna fick tolka delaktighetens betydelse. Resultatet visar att både personal och brukarna anser att full delaktighet är viktigt. Flertalet av brukarna menar att de blir lyssnade på men det finns undantag. Personalen som har genomfört utbildningen anser att den gav ny kunskap och fördjupning i arbetet. Studien indikerar på betydelsen av fortsatt arbete kring implementeringen av full delaktighet för alla i samhället.

Children undergoing investigation by the social services have a right to participate during the process. The social services must accommodate this right according to law. Participation is created when the social worker meets the child, which makes the social worker a significant person when the child’s right to participation is implemented in social work practices. The aim of this study is to examine the experiences social workers employed by child- and family services have in enabling and accommodating children’s participation during investigative social work. The study has two research questions: what forms do child participation take, according to social workers, during investigations conducted by social services and how do social workers enable child participation in their work methods? The study was conducted through the use of qualitative method. The empirical data was collected by interviewing five social workers and the data was analysed through the use of a thematic analysis, prior research and the theoretical framework of Roger A. Hart’s Ladder of Participation. The result showed that child participation was considered important to all informants and that it was essential to make sure the child had the opportunity to express their opinions and receive information about their case. Participation was also accommodated through meetings away from the social office, to aid the child’s sense of security. The result also showed that some factors can become obstacles for child participation. There is resistance towards participation when social workers suspect that the children might be harmed through taking part in an investigation, which makes the use of alternative sources to garner the child’s view seem appropriate. Furthermore, the practice of involving children in decision making was not a certainty. A conclusion is thus that social work practices need to evolve to promote child participation within areas where social workers feel resistance towards participation, such as in protective work and in decision making.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om metoden Signs-of-Safety kan öka barns delaktighet i barnutredningar gjorda av socialsekreterare. Frågeställningar är: - Hur reflekterar socialsekreterare som använder respektive inte använder Signs-of- Safety kring barns delaktighet i utredningar? Samt: - Varierar graden av delaktighet hos barn mellan utredningar där Signs-of-Safety används jämfört med utredningar där metoden inte används? Vi genomförde två stycken fokusgruppintervjuer med totalt tio socialsekreterare som arbetar med utredningar inom socialtjänsten, samt analyserade sju utredningar varav fyra var skrivna i en kommun som använde sig av Sign-of-Safety. De resterande tre utredningarna var skrivna i en kommun där de inte använde Signs-of-Safety. Teoretisk utgångspunkt var socialkonstruktivism. Det fanns en stor enighet bland socialsekreterarna om att det är viktigt att barn görs delaktiga. Analysen av både intervjuer och utredningar gjordes utifrån Harts delaktighetsstege samt socialkontruktivism och visade att metoden Signs-of-Safety inte verkade öka barns delaktighet, men att metoden tydliggjorde delaktigheten. / The purpose of this qualitative study was to get an insight in if the method Signs-of- Safety might improve childrens’ participation in investigations concerning themselves. Our research questions were; How do social workers who use or do not use Signs-of- Safety reflect on children's involvement in investigations? and; Is there accordingly to the social workers a variation in the degree of participation among children in investigations where Signs-of-Safety is used compared to investigations where the method is not used? Two focus group interviews in two different municipalities, one where Signs-of-Safety had been used and one where the method not had been used, were performed. The interviews and four written investigations i each work group were analysed by using Hart´s participation ladder and social constructivism. The result showed that all our informants regarded childrens’ participation as important. No differences in the degree of participation of the children could be identified.

The purpose of this study is to research what teachers at the leisure-time center think about the student influence and participation and how they facilitate this in the daily activities.  Previous research about influence and participation has been used to set the scene. To collect empirical data a qualitative method of interviews was used. Four interviews were made with teachers whose education and experience was quite different. The empirical findings were analyzed with the theories of children perspective, children’s perspective and Hart’s ladder of participation (1997). Children perspective and children’s perspective is used to understand if the teachers work is based on what they think is best for the students or on what the students want. The ladder of participation was used to analyze how the teachers facilitate opportunities for student to influence and participation. One finding is that the teachers think that influence and participation is important but that different factors prevent influence and participation from being a part of the everyday activities. One such factor is that group size and another is that teachers have other goals giving the students new experiences which might inhibit influence and participation. The results from the study are that the teachers think that it is important to look from the children´s perspective and to use the students’ thoughts and opinions but that the teachers more often are using the children perspective and therefore are using the teachers’ thoughts and opinions of what is right for the students rather than the students’ own opinions and feelings. Another finding is that the teachers know how to facilitate influence and participation and the positive effects from it, but that they have to work more with this perspective to fully reach its potential benefits. / Syftet med denna studie är att undersöka fritidshemspersonalens syn på elevinflytande och delaktighet samt hur fritidshempersonalen möjliggör det i verksamheten. Den tidigare forskningen som användas i studien utgår från avhandlingar och rapporter kring elevinflytande och delaktighet. Empirin samlades in via en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes med personal i fritidshem, där utbildningen och erfarenheten av arbetet på fritidshemmet skilde sig mellan informanterna.  Det empiriska materialet analyserades med hjälp av barnperspektiv, barns perspektiv samt Harts delaktighetsstege. Barnperspektiv och barns perspektiv hjälper att förstå om pedagogerna utgår från elevernas eller de vuxnas åsikter och tankar. Harts delaktighetsstege användes för att analysera hur delaktighet och inflytande möjliggörs av pedagogerna.  Det framkom att pedagogerna anser att inflytandet och delaktigheten var viktiga på fritidshemmet, men att olika faktorer bidrog till att inflytande och delaktighet inte alltid går att genomföra. Gruppstorlekar och andra mål med verksamheten, som till exempel med att ge eleverna nya upptäcker upplevs begränsa möjligheten till elevinflytande och delaktighet. Resultatet är att pedagogerna anser att det var viktigt att se utifrån barns perspektiv och utgå från elevernas synvinkel, men att pedagogerna ofta använder ett barnperspektiv och utgår från vad de tycker är det bästa för eleverna. Det framkommer även att pedagogerna vet hur de kan möjliggöra inflytande och delaktighet och att de känner till dess positiva effekter men att pedagogerna inte alltid använder sig utav det.