<p>Bakgrunden till denna studie var en vilja att lyfta fram sexarbetande kvinnors sätt att definiera sig själva; en ambition som bottnar i ett konstaterande av att den aktuella gruppen är vida omtalad, men till stor del saknar en offentlig röst. Undersökningen består av en diskursanalys av sexarbetande kvinnors representationer på internet lokaliserade huvudsakligen i blogginlägg. Texterna har studerats som ett forum för motmakt, där kvinnorna har möjlighet att bestrida negativa attityder och föreställningar om kvinnor som arbetar med sex, vilket i rapporten illustreras som narrativt motstånd. Utifrån frågeställningen hur sexarbetande kvinnor konstruerar sin identitet på internet har tre framträdande tolkningsrepertoarer identifierats: Sexbranschen som tjänstesektor, Sexualdriftens karaktär och Den fria människan – samt tre övergripande subjektspositioner: Den aktivt deltagande samhällsmedlemmen, Sexperten, och Offret. Motsägelsefulla representationer har tolkats som tecken på ideologiska dilemman. Kvinnorna har visat sig framställa sin identitet i ett positionerande som präglas av en påtaglig flexibilitet, där legitimering av det sexuella arbetet visat sig vara ett centralt tema. En övergripande tendens har varit att beskriva sex som en färdighet eller produkt. Studien avslutas med en epilog som syftar till att ur ett existentiellt perspektiv självkritiskt granska det diskursanalytiska forskningsbidraget på identitetens område.</p>

Bakgrunden till denna studie var en vilja att lyfta fram sexarbetande kvinnors sätt att definiera sig själva; en ambition som bottnar i ett konstaterande av att den aktuella gruppen är vida omtalad, men till stor del saknar en offentlig röst. Undersökningen består av en diskursanalys av sexarbetande kvinnors representationer på internet lokaliserade huvudsakligen i blogginlägg. Texterna har studerats som ett forum för motmakt, där kvinnorna har möjlighet att bestrida negativa attityder och föreställningar om kvinnor som arbetar med sex, vilket i rapporten illustreras som narrativt motstånd. Utifrån frågeställningen hur sexarbetande kvinnor konstruerar sin identitet på internet har tre framträdande tolkningsrepertoarer identifierats: Sexbranschen som tjänstesektor, Sexualdriftens karaktär och Den fria människan – samt tre övergripande subjektspositioner: Den aktivt deltagande samhällsmedlemmen, Sexperten, och Offret. Motsägelsefulla representationer har tolkats som tecken på ideologiska dilemman. Kvinnorna har visat sig framställa sin identitet i ett positionerande som präglas av en påtaglig flexibilitet, där legitimering av det sexuella arbetet visat sig vara ett centralt tema. En övergripande tendens har varit att beskriva sex som en färdighet eller produkt. Studien avslutas med en epilog som syftar till att ur ett existentiellt perspektiv självkritiskt granska det diskursanalytiska forskningsbidraget på identitetens område.

In 2015, Amnesty International introduced a policy called “Sex Worker’s Rights are Human Rights” aimed at preventing discrimination and human rights violations for sex workers. The policy would work to prevent discrimination and human rights violations from occurring for sex workers. By decriminalizing both the sale of sex and the purchase of sex, the organization said that the well-being, health and integrity of sex workers would thus be improved (Amnesty International, 2015).  The purpose of this study is to investigate how the debate on prostitution has undergone a change before Amnesty’s policy began to operate in 2015. The arguments highlighted over time would be examined from the period 2004-2014. The reason why the period 2004 to 2014 has been selected is to position how the organization has undergone a change that may have led to a decision on a new policy. The study also aimed to present and interpret the ideas and arguments that have occurred in the light of the three feminist theories: Radical feminist theory, liberal feminist theory and sex radicalism. The methodological choice is based on a qualitative study in the form of text analysis in which 60 texts from both Amnesty International and Amnesty Press will be analyzed and interpreted.  The results shown in the study are that the section internationally and in Sweden share some differences among each other. There are many in the members of the Swedish section who think that buying sex should be criminalized because they believe that it is a form of exercise of power, while the other part of the section’s members are pushing for liberalization to achieve equality and not objectify the voluntary sex workers as victims. The phenomenon also depicts perspectives depending on when the phenomenon is mentioned, in previous years it is referred to as prostitution, which means from radical perspectives. Whereas, more recently, just before the policy began to operate, it suggested more sex-radical perspectives and a liberalization around the purchase of sexual services. Finally, the perspective is a depicted and moves towards a liberalization where the phenomenon is called after sex work in both the Swedish and the international section. / Amnesty International införde år 2015 en policy vid namn “Sex Worker’s Rights are Human Rights” som syftade till att förhindra att diskriminering och kränkning av de mänskliga rättigheterna uppstår för sexarbetarna. Genom en avkriminalisering på både försäljning av sex och sexköp menade organisationen att sexarbetarnas välmående, hälsa och integritet på så sätt skulle förbättras (Amnesty International, 2015).  Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur debatten kring prostitution genomgått en förändring innan Amnestys policy började verka år 2015. Argumenten som lyftes fram över tid skulle undersökas utifrån tidsperioden 2004–2014. Anledningen till att tidsperioden 2004 till 2014 har valts ut syftar på att positionera hur organisationen genomgått en förändring som kan ha lett till ett beslut om en ny policy. Studien syftade även till att framlägga samt tolka idéerna och argumenten som förekommit i ljuset av de tre feministiska teorierna: Radikalfeministisk teori, liberalfeministisk teori och sexradikalism. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ studie i form av textanalys där 60 texter från både Amnesty International och Amnesty Press kommer att analyseras och tolkas. Resultat som påvisats i studien är att sektionen internationellt och i Sverige delar en del skiljemeningar bland varandra. Det finns många inom den svenska sektionens medlemmar som tycker att sexköp borde kriminaliseras eftersom de menar att det är en form av maktutövning, medan den andra delen av sektionens medlemmar trycker på en liberalisering för att uppnå jämställdhet och inte objektifiera de frivilliga sexarbetarna till offer. Fenomenet skildrar även perspektiv beroende på när i tiden fenomenet omtalas, under tidigare år benämns det som prostitution vilket menar på radikala perspektiv. Medan senare tid precis innan policyn började verka, tydde på mer sexradikala perspektiv och en liberalisering kring köpet av sexuella tjänster. Avslutningsvis skildras perspektivet och går mot en liberalisering där fenomenet benämns efter sexarbete på både den svenska och den internationella sektionen.

The aim of this study in social work was to investigate Swedish part-time sex workers' experiences of selling sex, of the Swedish Prohibition of Purchase of Sexual Services Act, of people's attitudes toward selling and buying sexual services and the consequences thereof. In the analysis the Erving Goffman stigma theories were used. Three part-time sex workers described their day-to-day experiences of selling sex as well as holding an ordinary job. None of them experienced that the Prohibition of Purchase of Sexual Services Act had an immediate effect on them in their work, what bothered them most was the attitudes toward sex work from society, friends and relatives. The negative attitude forced them to live a double life. None of the sex workers had the impression that the legislation had any concrete effects on their customers. One sex worker expressed the view that the law itself could be a trigger for some customers and that it also helped preserve a negative and disparaging attitude toward sex workers in society. The study concluded that prostitution is a multifaceted phenomenon that has been a victim of simplification in many previous studies, partly for ideological purposes, and recommended a more individual perspective on the matter.

I debatten om prostitution finns många olika perspektiv på fenomenet och dess aktörer. Syftet med denna studie är att identifiera diskurser som är framträdande i diskussioner som rör prostitution, och därigenom bidra till ökad förståelse och ett bättre debattklimat. Studien är en diskursanalys på socialkonstruktivistisk grund. Till hjälp i analysen används Foucaults begrepp pastoralmakt som handlar om omsorg och hjälp genom kontroll och maktutövande. Tidigare diskursanalyser inom ämnet har delat upp diskurserna efter huruvida de syftar till att motverka eller normalisera prostitution. Den svenska sexköpslagen är abolutionistisk och bygger på en könsmaktsordningsdiskurs samt en patologiseringsdiskurs där sexköpare antas lida av psykiska problem. Andra diskurser som identifierats i tidigare forskning är den manliga sexdriftsdiskursen, olägenhetsdiskursen och moraldiskursen. Studien använder kritisk diskursanalys. Urvalet utgörs av 136 svenskspråkiga artiklar som innehåller något av sökorden “prostitution”, “prostituerad” eller “sexarbete” och som publicerats i tidningar eller på webben i Sverige mellan 1 februari - 30 april 2017. Analysen fokuserar på textens lingvistiska uppbyggnad samt intertextualitet, när texten refererar till andra texter eller diskurser. Resultatet visar att abolutionsdiskurser är dominanta medan normaliserande diskurser är ovanliga. Bland de mest dominanta diskurserna finns människorättsdiskursen, könsmaktsordningsdiskursen, patologiseringsdiskursen och diskursen om fattigdom och psykisk ohälsa som motivation till att sälja sex. Att abolutionsdiskurserna är dominanta kan bero på att hjälparbetare som polis och socialarbetare, som främst kommer i kontakt med sexsäljare i behov av hjälp, ges stor makt att tolka fenomenet. Insatser som motiveras med en olägenhetsdiskurs motiveras ofta med en moraldiskurs, vilket leder till att åtgärder som har negativa konsekvenser för sexsäljare presenteras som stödinsatser för säljare. Könsmaktsordningsdiskursens dominans leder till att sexsäljare som är män och transpersoner döljs. Framtida studier rekommenderas fokusera på män och transpersoner och på normaliseringsdiskurser eftersom dessa inte förekom så ofta i detta urval.

In India, the estimated number of people in sex work is high - figures show an appraisal of three million female sex workers. Most women who enter sex work tend to be very young and do so due to severe economic circumstances. The situation is considered especially severe in some parts of India due to a combination of poverty and the low status of females, which contribute to their exploitation in the sex industry. This vulnerability often leads to women being marginalized and stigmatized from society.   The aim with this thesis is to investigate how social workers, at an organization in Pune, India, work with women in sex work and their children. What motivates the social workers to pursue work with this group? How do they feel about their work and their clients? Further questions we wanted to answer were how the organization worked to secure good and sufficient living conditions for the children. Our initial goal for this study was to examine how the staff members at Saheli Sangh work to prevent the children from entering sex work. While doing so, we gained knowledge about the social worker’s own thoughts, values and experiences of doing social work with this group. Hence, this newfound knowledge became our main focus throughout our study.   The results showed that education and safe housing were the primary interventions offered to prevent children from entering sex work. It also showed that the staff in the organization forms a special bond with the children and women with whom they work. To provide the needed interventions, the organization needs more resources and more support to combat negative perceptions and stigma from the society of women who do sex work and the social workers who help them address their needs. / I Indien är det uppskattade antalet personer i sexarbete högt - siffror visar en uppskattning på tre miljoner kvinnliga sexarbetare. De flesta kvinnor som börjar med sexarbete tenderar att vara väldigt unga och gör det på grund av svåra ekonomiska omständigheter. Situationen anses särskilt svår i vissa delar av Indien. Detta på grund av en kombination av fattigdom och kvinnornas låga ställning i samhället, vilket bidrar till deras utnyttjande i sexindustrin. Denna utsatthet leder ofta till att kvinnor marginaliseras och stigmatiseras.   Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare, i en organisation i Pune, Indien, arbetar med kvinnor i sexarbete och deras barn. Vad motiverar socialarbetarna att arbeta med denna grupp? Hur upplever de sitt arbete och sina klienter? Ytterligare frågor vi ville ha svar på var hur organisationen arbetade för att säkerställa goda och tillräckliga levnadsvillkor för barnen. Vårt ursprungliga syfte med denna studie var att undersöka hur socialarbetarna i organisationen arbetar för att förhindra barnen från att börja med sexarbete. Under processens gång fick även kunskap om socialarbetarens egna tankar, värderingar och erfarenheter av att arbeta med denna grupp. Därigenom blev denna nyfunna kunskap vårt huvudfokus under resten av vår studie.   Resultaten visade att utbildning och tryggt boende var de primära insatserna som erbjuds för att förhindra att barn börjar med sexarbete. De visade även på ett starkt band mellan personalen och de kvinnor och barn som de arbetar med. För att kunna erbjuda nödvändiga insatser behöver organisationen mer resurser samt stöd från samhället för att bekämpa den rådande negativa uppfattningen som finns om kvinnor i sexarbete.