SammanfattningFöreliggande studie har undersökt om det finns personlighetsskillnader mellan ingenjörsstudenter och en normgrupp. Testet vi använt oss av är baserat på de fem faktorerna i The big five och ärvidareutvecklat av rekryteringsföretaget A lot of people till testet B5 personlighetsprofil. Det nätbaserade personlighetstest har skickats ut till ingenjörsstudenter vid svenska högskolor ochuniversitet. Sammanlagt genomförde 184 studenter testet och deras svar har jämförts med en normgrupp bestående av 1215 individer. Respondenternas svar har analyserats med hjälp av oberoende t-test där vi funnit signifikanta skillnader mellan grupperna i tre av de fem faktorerna. Ifaktorerna vänlighet/behaglighet och öppenhet för nya erfarenheter visade ingenjörsstudenterna ett lägre resultat än normgruppen, medan de i faktorn emotionell stabilitet hade högre värden.Prestation/samvetsgrannhet och extroversion visade inga signifikanta resultat. Dessa resultat anknyts till ingenjörsyrket genom en diskussion och problematisering av personlighetstestning. / <p>Abstract</p><p>The present study has examined the differences in personality between engineering students and a norm group. The test used in this study is based on the five factors of The big five and is further</p><p>developed by the recruitment company A lot of people to a test named B5 personlighetsprofil. The test was taken online and has been sent to engineering students in Sweden. This resulted in 184</p><p>respondents which the study is now based on. The test-results has been analyzed by using an independent t-test, where significant differences between the groups where found in three out of the five factors. The engineering students showed lower values in the factors agreeableness and openness to experience, while they had higher values in the factor emotional stability.</p><p>Conscientiousness and extraversion showed no significant results. These results are connected to the engineering profession through the discussion and problematization of personality testing.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Övervikt blir ett allt större problem världen över,där antalet personer med övervikt eller fetma ständigt ökar. Samtidigt har det visats att negativa attityder och fördomar mot överviktigapersonerfinns i alla delar av samhället, inklusive inom vården. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av Fat PhobiaScale undersöka om dessa attitydertill övervikt finns även hos sjuksköterskestudenter och civilingenjörsstudenter vid Luleå tekniska universitet. Enkäter skickades per e–post till 200 studenter av vilka 90svarade. Resultaten analyserades med enfaktoriell ANOVA,där utbildningsprogram, deltagarens BMI (Body Mass Index) och kön var faktorer,och poäng på Fat Phobia Scale var beroendevariabeln. Ingen effekt erhölls för någon faktor. Nivåerna hos fördomsfullhet låg på en måttlig nivå. Resultatentolkas som att negativ attityd till överviktiga inte är ett problem bland studenter vid Luleå tekniska universitet.

In conjunction with the always on-going technology development technical education have been created increasingly. Not least in the biomedical engineering area, which since 2008 has been established in Sweden. Between education and work, it can be assumed that there is a knowledge gap, which means that the workplace needs to supplement the previous studies with internal training. The following work analyses knowledge gaps in newly employed engineers in relation to what skills their working place requires. Furthermore, the study focuses on how the Akademiskas hospitals biomedical engineering department can work with internal training to introduce new employees. The result shows that the knowledge gaps differ greatly among individuals, but the common denominator is mainly applying the knowledge practically and electrical safety. Therefore, to create a flexible educational material to use in internal training of new employees, priority checklists are made which are divided into subject categories. The new employee thus gets the opportunity to practice his knowledge practically as well as theoretically. The theoretical material is created digitally and goes through the subject's underlying theory, demonstration of handling and training material, and the aim is that by letting the new employees go through this, the understanding and motivation of future tasks increases. Hopefully, by repeating the subject theoretical as well as practical the new employee will have a greater shot to process the task in his long-term memory and get a more covering and safer introduction of the workplace. / Universitet och högskolor har som skyldighet att skapa utbildningar baserade på konstnärliga eller vetenskapliga grunder som kan bidra till samhällsnytta. År 2008 skapades den första ingenjörsutbildningen i medicinsk teknik efter ett nära samarbete med industri och sjukhus. Syftet var att efter efterfrågan skapa en utbildning som gav studenterna specialkompetens inom medicin i samband med teknik för dagens alltmer avancerade sjukhusteknik.    Följande arbete utför en så kallad ”gapanalys” på kunskaperna hos en medicinteknisk ingenjörsstudent kontra en medicinteknisk ingenjör i arbetslivet på ett sjukhus. Vidare undersöker studien hur Akademiska sjukhuset kan arbeta med dessa kunskapsglipor vid anställning av exempelvis tidigare studenter för att få kompetenta ingenjörer som bidrar till arbete enligt den medicintekniska avdelningens uppdrag. Rapporten innefattar en förstudie och en studie där resultatet visar att det förekommer en stor variation på kunskapsbristerna mellan studenterna. Slutsatsen som däremot går att dra från studierna är att den stora kunskapsglipan ligger i att många ingenjörer aldrig har fått tillämpa den teoretiska kunskapen praktiskt. Många anser även att avsaknaden av ett elsäkerhetsmässigt tänk är ett stort och relativt utbrett problem. Särskilt med tanke på hur farligt ett sådant fel kan bli i sjukhusmiljö.    I förstudien svarar nio tidigare handledare på sjukhus runtom i landet på en enkät om vad de anser att studenterna som varit där på verksamhetsförlagd utbildning har haft svårt för. Många anser att kunskaperna kan variera mycket beroende på studentens intresse och bakgrund. Förstudien efterföljs av en intervjustudie på Akademiska sjukhuset som även den visar på en stor individuell kunskapsvariation hos studenter över olika ämnen. För att den medicintekniska avdelningen på Akademiska sjukhuset ska kunna skapa kompletterande utbildningar som täcker deras behov på kunskap skapas därför checklistor som även fungerar som en prioriteringsordning på ämnena som gås igenom i nyanställdas utbildning. På så sätt kan individens behov checkas av så väl som verksamhetens.    Prioriteringen görs på tre sätt; vilka kunskapsbrister som är mest framträdande, vad Akademiska sjukhuset anser riskfullt om personen inte har koll på samt vad som behövs för att den nyanställda ska känna sig bekväm på arbetsplatsen. Totalt skapas tre olika checklistor en som bör gås igenom omgående, en efter den nyanställda har fått landa i situationen och en där tillfälle ges för att fördjupa den nyanställdas förståelse och ansvarsområden.    Checklistorna innehåller teoretiska och praktiska moment där det praktiska sker ute på avdelning och det teoretiska materialet skapas i InfoCaption och publiceras i Akademiskas utbildningsportal. Upplägget på det teoretiska materialet som skapas är genomgång med stödjande bilder i PowerPoint för att lätt kunna gå tillbaka i materialet, demonstration av handhavande vilket sker med hjälp av filmer inspelade på avdelningen och slutligen en frågedel för att den nyanställda ska få reflektera över materialet. De olika teoridelarna delas in efter ämnen och efter genomgått ämne är tanken att den nyanställda ska få arbeta med detta praktiskt under övervakning av handledare för att få diskutera materialet och se hur det kan appliceras praktiskt.    Genom detta upplägg introduceras den nyanställda stegvis för framtida arbetsuppgifter, teorin repeteras innan den appliceras praktiskt vilket ökar sannolikheten för att processerna sätter sig i långtidsminnet. För att detta ska kunna implementeras på Akademiska sjukhuset anses däremot att fler studier behöver göras för att få en djupare helhetsbild över situationen. Den insamlade datan i studierna är begränsad och det är osäkerhet att den skulle täcka hela Akademiska sjukhusets medicintekniska avdelnings behov på efterutbildning av nyanställda.