Denna uppsats ägnas åt att undersöka hur industriföretag, specifikt inom skogsindustri branschen, arbetar för att attrahera kvinnliga ingenjörsstudenter till deras företag. Syftet med uppsatsen är således att erhålla en fördjupad förståelse för strategierna som industriföretag, specifikt inom skogsindustrisektorn, använder sig av för att attrahera kvinnliga ingenjörsstudenter till sina organisationer. Samtidigt syftar studien till att analysera och kartlägga tankesättet hos kvinnliga och manliga ingenjörsstudenter när det gäller deras utbildningsval och framtida preferenser avseende bransch och arbetsgivare. Tidigare forskning och teori lägger grunden för möjliga orsaker till kvinnors underrepresentation inom STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) och undersöker initiativ för att öka deras närvaro inom teknikområdet. Dessutom diskuteras kritik kring att anpassa kvinnor till mansdominerade miljöer och betoningen av att ändra strukturer. Resultatet, grundat på tio intervjuer (fyra med företagsrepresentanter och sex med studenter), belyser det centrala bakomliggande problemet enligt företagen. Dessa insikter formar de strategier som används för att locka kvinnor till skogsindustrisektorn. Därtill visar resultatet på skillnader och likheter mellan manliga och kvinnliga ingenjörsstudenters resonemang kring utbildningsval och framtida preferenser avseende bransch och arbetsgivare. Därigenom har vi identifierat de strategier som företagen använder i sin verksamhet och som även uppfattas som attraktiva av studenterna. Studiens avslutande del visar på en alternativ förklaring till strategierna och resonemangen utifrån nyinstutionell teori Meyer och Rowan, 1977) och genussystemet (Hirdman, 1988).

Det blir allt viktigare för företags utveckling och överlevnad att attrahera de mest lämpade medarbetarna. Ett allt vanligare verktyg för ändamålet är employer branding. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka ingenjörsstudenters upplevelse av en attraktiv arbetsgivare och relatera det till hur ett större industriföretag i Mellansverige arbetar med extern employer branding. En induktiv tematisk analys med intervjuer från Företagsrepresentanterna visade att Företaget lägger stora resurser på att attrahera ingenjörer. Genom att arbeta med ambassadörer, delta på arbetsmarknadsmässor och synas på sociala medier vill Företaget stärka sitt arbetsgivarvarumärke. En induktiv tematisk analys av intervjuer med ingenjörsstudenterna visade betydelsen av delade värderingar, ett företags rykte och ett gott första intryck. Det går i stor utsträckning att relatera Företagets employer branding- arbete till ingenjörsstudenters upplevelser av en attraktiv arbetsgivare. Studien bidrar med kunskap om vad ingenjörsstudenter vill ha hos en arbetsgivare och hur företag kan arbeta med employer branding för att sticka ut i den hårda konkurrensen. / It is becoming increasingly important for corporate development and survival to attract the most suitable employees. A more common tool for this purpose is employer branding. The purpose of the present study was therefore to study a group of engineering students' experience of an attractive employer and to relate to how a major industrial company in central Sweden works with external employer branding. An inductive thematic analysis with interviews from Corporate Representatives showed that the company puts great resources on attracting engineers. By working with ambassadors, attending labor market fairs and appearing on social media, the company wants to strengthen its employer brand. A inductive thematic analysis of interviews with engineering students showed the importance of shared values, a company's reputation and a good first impression. It is largely related to the company's employer branding work for engineering students' experiences of an attractive employer. The study contributes knowledge of what engineering students want from an employer and how companies can work with employer branding to stand out in the tough competition.

The mobility of students has increased dramatically in the past decades which primarily is a consequence of globalization (Ninnes & Hellstén, 2005). Many higher education institutions (HEIs) around the world have responded to the global educational trend by actively recruiting students from abroad, with the incentive of maintaining a competitive position on the global, knowledge-based market (Knight, 2004). Simultaneously, an increasing number of students have responded to the expanded opportunities which have become available, aspiring to secure the best education to facilitate their path into a well-remunerated career (Waters & Brooks, 2011). By employing a qualitative research approach, this study explores how international degree-seeking students undertaking engineering studies in Swedish HE, take on their career development within a global framework. The findings are compared and analyzed in order to provide further insights into the career trajectories of engineering students from different countries. The findings suggest that the participants in the study have employed a large degree of agency and independence in advancing their career development further. Moreover, it has also been indicated that they, as global professionals, uphold a flexible stance towards future career opportunities, regardless of where in the world these would be located. Considering the increasing numbers of international students that occupy Swedish HEIs, the study concludes that further attention needs to be paid to gain further insights into the realities of this student population, both to increase our understanding of how they respond to the forces of globalization and to safeguard that career services address the real career needs of this population.