Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur introduktion av nyanställd personal genomförs på två förvaltningar inom en kommun. Undersökningen syftar även till att ta del av de nyanställdas upplevelser av sin introduktion. För att uppnå syftet har undersökningens utgångspunkt varit att besvara frågeställningarna: Hur ser förvaltningarnas introduktion av nyanställd personal ut? samt hur har de nyanställda på förvaltningarna upplevt sin introduktion? Genom kvalitativ metod har material samlats in med hjälp av intervjuer, observation och dokumentanalys. Intervjupersonerna bestod av en introduktionsansvarig samt tre nyanställda på vardera förvaltning och sammanlagt har åtta intervjuer genomförts. Observationen genomfördes under en introduktionsdag som anordnades av kommunen och dokumentanalys gjordes på förvaltningarnas dokument om introduktion av nyanställd personal.     Enligt förvaltningarna är introduktion av nyanställd personal viktig för att ge den nyanställde en helhetsbild av kommunen och den aktuella förvaltningens verksamhet samt för att förstå sin del i dess sammanhang. Vidare menar de introduktionsansvariga att det är viktigt att den nyanställde känner sig hemma på arbetsplatsen för att kunna utföra ett bra arbete. De nyanställda anser att förvaltningarnas introduktion av nyanställd personal fungerar bra men det framkommer en del bristande områden som skulle kunna förbättras för att förvaltningarna ska lyckas ännu bättre med sin introduktion av nyanställd personal.

Denna studie har som syfte  att  beskriva, tolka och förstå ungdomsjobbarnas upplevelser  av  sin introduktion som  nyanställd inom särskilt boende. Frågeställningar i studien är  ”Hur beskriver ungdomsjobbarna den formella introduktionen?” samt ”Beskriver ungdomsjobbarna någon form av informell introduktion och i så fall hur beskriver de den?”. Metoden är kvalitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av intervjuer. I studien deltog 6 ungdomsjobbare som anställdes inom särskilt boende året 2012 i Umeå kommuns projekt ”ungdomsjobbare”. Resultaten i denna studie visar att ungdomsjobbarna efterlyser förbättringar inom bemötandet från ordinarie personal och enhetschef, strukturering kring introduktionens uppbyggnad, information och tydlighet kring vilka arbetsuppgifter som är aktuella. Det som verksamheterna genomfört som en bra formell introduktion enligt denna studie är bland annat schema, sjukanmälan, ledighetsansökan, städ, tvätt, regler samt rutiner. I litteraturen menas att vid en väl genomförd introduktion gynnar det organisationen, ordinarie personal och den nyanställde. Detta genom att den nyanställde trivs bättre, upplever engagemang, trygghet, god arbetsförmåga, är mindre utsatt för olycksfall och belastningsskador.

En nyutexaminerad sjuksköterska eller en sjuksköterska som endast bytt klinisk inriktning kan uppleva en tillvaro fylld av stress och en känsla av att kunskaperna inte räcker till. Det har visat sig att då vården ges av oerfarna sjuksköterskor där kunskapen är begränsad har patientsäkerheten påverkats negativt. Dagens ambulanssjukvård kräver en bred medicinsk kompetens och en stor förståelse för människor i olika situationer. Det tidigare förhållningssättet att transportera snabbt till sjukhus har förändrats och är nu mer inriktat på bedömning och stabilisering av patienter utifrån aktuella symptom. Kraven på medarbetarnas formella utbildning är utifrån detta också högre idag än det tidigare varit. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att vara nyanställd sjuksköterska inom ambulanssjukvård. En kvalitativ metod användes och datainsamlingen skedde utifrån semistrukturerade intervjuer. Analysen utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys och syftade till att belysa det manifesta innehållet. Totalt deltog åtta sjuksköterskor i studien med variation gällande tidigare erfarenheter och specialistsjuksköterskeexamen inom ambulanssjukvård. Alla informanter hade ett års erfarenhet av ambulanssjukvård vid studiens genomförande. Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier: Den nya rollen, Kunskapsutveckling och Teoretiska och praktiska färdigheter. I resultatet framkom att majoriteten av informanterna kände en osäkerhet och nervositet inför sin första tid inom ambulanssjukvården, oberoende av tidigare vårderfarenhet. Däremot fanns dock en variation inom vilka områden osäkerheten rådde utifrån tidigare erfarenheter. Informanterna upplevde att verksamheten försökte förbereda dem på den nya arbetsuppgiften genom teoretisk utbildning och praktiska övningar men att tiden var för begränsad för att tillgodogöra sig kunskapen på ett fördelaktigt sätt. Vidare framkom att informanterna uppskattade kollegornas stöd och vägledning vilket bidrog till en ökad trygghet och minskad nervositet i arbetet. Det tog ungefär ett år för informanterna innan en viss trygghet och stabilitet infann sig. Efter det första året utvecklades också strategier om något oförutsett skulle inträffa med patienten och dennes tillstånd. Däremot rådde fortfarande en osäkerhet hos flertalet av informanterna och ingen kände sig på något sätt fullärd. Slutsatsen av denna studie är att sjuksköterskor som saknar yrkeserfarenhet inom den akuta sektorn, framförallt de som är nyutexaminerade, kan uppleva en osäkerhet och nervositet inför mötet med patienten. Dessa känslor grundade sig i en begränsad kunskap gällande att bedöma, behandla och prioritera patienter utifrån relevant information och aktuella symptom. Under det första året skedde en betydande erfarenhets- och kunskapsmässig utveckling vilket bidrog till att sjuksköterskorna kände sig mer tillfreds i sin nya roll inom ambulanssjukvården. Patientkontakter, stöttande kollegor och en verksamhet som erbjuder personalen kontinuerliga och för arbetet väsentliga utbildningar ansågs vara viktiga faktorer för den nya sjuksköterskans professionella utveckling.

SAMMANFATTNINGMånga företag lägger idag stor vikt vid flexibilitet och effektivitet och många arbetstagare känner sig manade att hela tiden utvecklas och göra sig mer kompetenta för det arbete de söker. Tidigare forskning visar på att fenomenet anställningsbarhet är omtalat och de ökade kraven på arbetstagarna har bland annat lett till en ökad utbildningsnivå.Bakgrund: Bakgrunden till uppsatsen är bland annat de förändringar som skett på arbetsmarknaden med avseende på organisationsstruktur, fokus på individen samt globaliseringen. Fenomenet anställningsbarhet har länge diskuterats men har haft olika innebörder genom åren och idag regleras arbetsmarknaden även av styrdokument från EU, däribland Bolognaprocessen. Detta har inneburit att större fokus lagts på individen och var och en måste ta ansvar för sin egen personliga utveckling.Syfte: Undersökningens syfte handlar om hur nyanställda upplever konkurrensen på arbetsmarknaden i förhållande till den egna attraktionskraften när det gäller att få och behålla en anställning. Vi vill även undersöka på vilket sätt faktorer som utbildning, arbetslivserfarenhet och familjesituation påverkar den upplevda anställningsbarheten.Metod: En kvalitativ studie med hermeneutiskt perspektiv. Intervjuformen är semistrukturerad och urvalet är strategiskt, icke slumpmässigt. Vi som forskare har även tagit del av de forskningsetiska överväganden som presenteras av Vetenskapsrådet. Transkribering, kodning och analys mynnar slutligen ut i att vi som forskare försöker svara på undersökningens syfte och frågeställningar.Resultat: Resultatet, som grundar sig på de intervjuades upplevelser, visar på att anställningsbarhet är individbundet och att anställda verkar se personliga egenskaper och arbetslivserfarenhet som de viktigaste inslagen i den egna anställningsbarheten. Familjesituationen påverkar anställningsbarheten i viss mån eftersom anställda som har barn inte har samma möjligheter att flytta eller vidareutbilda sig och genom det göra sig mer anställningsbara. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Att börja på en ny arbetsplats kan skapa en känsla av oro, osäkerhet, rädsla och stress. Det intryck och bemötande som organisationen, ledare och medarbetare ger den nyanställda samt hur de arbetar vidare med organisationssocialisation kommer vidare att ha en inverkan på upplevelsen och känslan kring organisationen. Studien syftar till att undersöka hur en organisation inom offentlig sektor arbetar med organisationssocialisation vid nyanställningar samt vilka faktorer som förstås centrala för processen. Insikter som sedan ska generera konkreta riktlinjer för hur organisationer kan arbeta med liknande processer i framtiden. För att undersöka det har en kvalitativ forskningsmetod använts. Empirin har hämtats genom semistrukturerade intervjuer som genomförts på en organisation med personer som har insikt i socialisationsprocessen. Studien utgår från ett medarbetarperspektiv men även ett ledarperspektiv. Resultatet visar på några faktorers betydelse och inverkan i processen vid nyanställning. Faktorer utmynnar i riktlinjer som organisationer inom offentlig sektor kan använda sig utav vid en socialisationsprocess. Avslutningsvis har studien identifierat betydande faktorer, både från den nyanställdas och organisationens perspektiv. En vidare slutsats visar på att en minskad osäkerhet är en grundläggande faktor i socialisationsprocessen.

För nyanställda är socialisationsprocessen ett avgörande steg, i övergången till en ny organisation finns utmaningar och aspekter som är avgörande för hur väl en individ kommer in i och blir en del av arbetsplatsgemenskapen. Organisationer använder sig av olika taktiker för att strukturera upp socialiserings- och lärandeprocesser för nyanställda.  Försvarsmakten är en organisation där struktur, auktoritet och formella arbetsbeskrivningar används för att nå uppsatta mål. Där vanliga antaganden om arbetsgemenskap och socialisering inte passar in, syftet är att bidra till ökad kunskap om organisationssocialisation i en annorlunda kontext.  Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide med åtta frågor, med anställda inom Försvarsmakten. För att förstå vad det är utifrån berättelser om interaktion och genom händelser under grundläggande militär utbildning som utmärker organisationen i socialisationsprocessen. Det empiriska materialet spelades in och transkriberades, för att sedan sorteras och reduceras. Materialet analyserades tillsammans med för studien vald teori, där likheter och skillnader upptäcktes, vilket ledde fram till det för studien slutliga resultatet.  Socialisationsprocessen på en arbetsplats med tydliga strukturer upplevs gå otroligt fort till skillnad mot många andra arbetsplatser. Rekryters tillhörighet är gruppen, och utifrån gruppdynamiken arbetar de tillsammans för att lösa uppgifter som ligger framför dem. Socialisationen skapade en rädsla för att sticka ut från den gröna massan. Ett viktigt moment var att lära sig tabulatur, vilket möjliggjorde för rekryterna att undvika de missförstånd som uppstod när de först kom in i organisationen. Utifrån uniform och märken förstås maktstrukturer och hierarkier, samtidigt som interaktionen i den enskilda gruppen upplevdes familjär och oformell, för att bli mer och mer formell ju längre ut från den enskilda gruppen rekryterna kom.

In previous research, there have been several studies that examined the phenomena ofsocialization and introduction at the workplace. During the two ongoing years of theCovid-19 pandemic, many introductions have been converted to be conducted remotely. Thismeans that there is an extensive field to seek new knowledge about. The purpose of the studyis to contribute knowledge about workplace introductions remotely. We have chosen to do thisby interviewing recruitment assistants at a staffing company. To achieve the purpose of thestudy, the following questions have been investigated: How have the introductory activitiesbeen designed to be carried out remotely? What characterizes the practical tasks that havetaken place remotely in the informants' stories? In what ways, according to the candidates,does a sense of belonging to the Community be created remotely? The study was conducted at a well-established staffing company. Since the goal of the studyhas been to gain knowledge about workplace introductions, we have placed great emphasis onthe individual's experience. To gain deep and nuanced knowledge, we have usedsemistructured interviews as a method. The collected material has been analyzed based on thetheory of Communities of Practice (CoP), where we have limited ourselves to focusingpredominantly on learning as doing and learning as belonging in Wenger's model of learning.The theory can be used in advantage to understand the learning that takes place at theworkplace as it makes visible how learning takes place through socialization andparticipation. It has emerged in this study that the staffing company has succeeded intransferring the introductory activities shading and lecture days to be carried out digitally. Theintroduction at a distance was characterized by a liberating feeling when the candidates couldfocus on the practical tasks. During the digital introduction, the candidates had to solve a lotof problems on their own. Workplace introduction at a distance has given a lot of space forlearning as doing. Something that further characterizes the workplace introduction is a feelingof insecurity because of the lack of expressed expectations. One discovery is that thecandidates mainly experienced a diversified community at the staffing company becauseseveral smaller communities were created. This has resulted in a feeling of belonging to theclosest team. / Inom tidigare forskning återfinns det flera studier som undersökt fenomenen socialisation och introduktion på arbetsplatser. Under de två pågående åren av Covid-19-pandemin har många introduktioner ställts om till att genomföras på distans. Detta medför att det finns ett omfattande fält att söka ny kunskap kring. Syftet med studien är att bidra med kunskap om arbetsplatsintroduktioner på distans. Detta har vi valt att göra genom att intervjua rekryteringsassistenter vid ett bemanningsbolag. För att uppnå syftet med studien har följande frågeställningar utformats: Hur har introduktionsaktiviterna utformats för att kunna genomföras på distans? Vad karaktäriserar de praktiska arbetsuppgifterna som skett på distans i informanternas berättelser? På vilka sätt skapas enligt kandidaterna en känsla av tillhörighet till gemenskapen på distans? Studien har genomförts på ett väl etablerat bemanningsbolag. Eftersom målet med studien harvarit att få kunskap kring introduktionsutbildningar har vi lagt stor vikt vid den enskilda individens upplevelse. För att få en fördjupad och nyanserad kunskap har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det insamlade materialet har sedan analyserats utifrån teorin om Communities of Practice (CoP), där vi avgränsat oss till att övervägande fokusera på lärande som görande (learning as doing) och lärande som tillhörighet i Wengers modell om lärande. Teorin kan med fördel användas för att förstå lärandet som sker på arbetsplatsen, då den synliggör hur lärande genom socialisering och deltagande sker. Det har i denna studie framkommit att bemanningsföretaget har lyckats överföra introduktionaktiviteterna skuggning och föreläsningsdagar till att genomföras digitalt. Introduktionen på distans karaktäriserades av en befriande känsla då kandidaterna kunde fokusera på de praktiska arbetsuppgifterna. Genom att introduktionen skett digitalt har kandidaterna i stor utsträckning behövt lösa problem på egen hand. Arbetsplatsintroduktion på distans har gett stort utrymme till learning as doing. Något som ytterligare karaktäriserar arbetsplatsintroduktionen är en känsla av osäkerhet på grund av avsaknaden av uttalade förväntningar. Ett fynd är att kandidaterna främst upplevde en diversifierad gemenskap på bemanningsföretaget eftersom att det skapades flera mindre gemenskaper. Detta har resulterat i att kandidaterna endast känner en tillhörighet till det närmaste teamet.

<p>Uppsatsen heter ”Som nyutexaminerad är man väldigt…man är lite skör och så” och är skriven av Abdiwahab Jirde och Hans Björndahl. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nyutexaminerade socionomer upplever utbildningens relevans för sitt nuvarande arbete samt hur de fann sig tillrätta på sin första arbetsplats. Frågeställningarna behandlade även skillnaden mellan att ha praktiserat på samma ställe eller i en liknande verksamhet. I uppsatsen användes en kvalitativ intervjumetod. Vi intervjuade åtta nyutexaminerade socionomer. Studien utgick från rollteori och socialisationsteori.</p><p>Resultatet visade att det fanns en diskrepans mellan det som socialhögskolan lär ut och vad arbetet kräver av teoretiska kunskaper. Vissa delar av utbildningen sågs som irrelevanta medan andra delar var betydligt mer i fas med arbetsuppgifterna. Positiva moment i utbildningen sades juridiken vara vilket de allra flesta hade en omedelbar nytta av i sitt arbete. Även utredningsmomentet ansågs ha praktiskt värde. Däremot de första två terminerna i utbildningen ansågs vara mindre relevanta för nuvarande arbetsuppgifter. De teoretiska kunskaperna som förmedlades då ansågs inte ha mycket med socialt arbete att göra. Vidare menade de intervjuade att vissa praktiska kunskaper saknades och då speciellt när det gäller möten med klienter, som är påverkade av alkohol eller narkotika eller i någon form av psykiskt kristillstånd. Trots kritiken av vissa delar av utbildningen, var alla nöjda med sitt arbete och ansåg att utbildningen i sin helhet var relevant för yrket.</p>

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka nyexaminerade socionomers villkor och förutsättningar vid inträdet i yrkeslivet inom socialtjänsten, som visat sig vara en av de vanligaste verksamheter som nyexaminerade socionomer väljer att påbörja sin yrkeskarriär i. Arbetssituationen inom socialtjänsten präglas av flertalet utmaningar, således kan det försvåra nyexaminerade socionomers etablering i yrkeslivet. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med nyexaminerade socionomer, verksamma inom socialtjänsten. Det utvunna resultatet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys och den teoretiska modellen för krav, kontroll och stöd samt förankrats med tidigare forskning inom ämnesområdet. Av studiens resultat framgår att samtliga respondenter upplever höga krav och ett delvis begränsat handlingsutrymme i sitt arbete inom socialtjänsten som för många har lett till negativ stress. Nyexaminerade socionomer menar dock att ett betydelsefullt organisatoriskt och känslomässigt stöd utgör en avgörande aspekt för hantering av arbetssituationen, välbefinnandet samt upplevelsen av en positiv etableringen i yrkeslivet. / <p>2019-01-17</p>