Denna fallstudie har haft som syfte att, utifrån en nyanställd lärares upplevelse av sin livsvärld, skapa förståelse för hur introduktionsperioden främjar lärande och bidrar till dess yrkesmässiga utveckling. Vidare har studien ämnat beskriva hur rektor, mentor och kollega i sina roller, under denna period, upplever sig bidra med yrkesmässigt stöd. Genom kvalitativ ansats och intervju som metod insamlades studiens empiriska material. Studiens resultat analyserades sedermera utifrån aktuell forskning, Lave och Wengers teori om situerat lärande samt Wengers teori om praktikgemenskaper. Slutsatser som kunnat dras är att den undersökta introduktionsperioden inte är planerad eller genomförs med eftertanke, vilket finns reglerat i svensk skollag och som presenterad tidigare forskning förordar. Den undersökta introduktionsperioden har kunnat konstateras främja lärande och yrkesmässig utveckling genom det stöd som ges av framförallt mentor och kollega, vilket kan förklaras genom en stark praktikgemenskap.

Att börja en ny anställning är en utmaning fylld av känslor såsom förväntan ochglädje, men också av osäkerhet och stress. Beroende på bemötande från chef ochkollegor samt hur organisationen arbetar med introduktionsprocessen, påverkas den nyanställdes möjlighet till organisatorisk socialisation. Syftet med vår studie var att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur socialisationen upplevs fungera för nyanställda i en statlig och en privat verksamhet. Med utgångspunkt i tidigareforskning om introduktion, onboardingprocesser och organisatorisk socialisation har vi använt oss av teorier från bl.a. Mead, Cooley, Bauman och Asplund för att förstå och tolka informanternas utsagor. Studiens resultat påvisar vikten av ett formellt introduktionsprogram men även vikten av ett gott bemötande för att den nyanställde ska leverera enligt förväntan och vilja stanna på sin nya arbetsplats. Vid jämförelsermellan arbetsplatserna, konstateras att behoven av trygghet och att känna sig välkommen, är oberoende om man arbetar statligt eller privat. / Starting a new employment is a challenge filled with emotions such as expectationand joy but also of uncertainty and stress. Depending on the response from managerand colleagues, as well as how the organization works with the introductory process,the possibility of organizational socialization for the new employee is affected. Thepurpose of our study has been to through semi‐structured interviews study how socializationis perceived for new employees in a government organization and in a privatebusiness. Based on previous research about introduction, onboarding processesand organizational socialization, we have used theories from, among others, Mead,Cooley, Bauman and Asplund to understand and interpret the statements of the informants.The results of the study demonstrate the importance of a formal introductoryprogram for the new employee but also the importance of being well treated inorder of to delivering according to expectations and willingness to stay at the newworkplace. In comparisons between the government and the private organization it isstated that the need for security and feeling welcome is independent of whether youwork state or private.

Socionomer rekryteras till ett vidsträckt verksamhetsfält där arbetsuppgifterna ofta präglas av olika utmaningar, etiska dilemman och komplexa beslutsfattningar. Socionomutbildningen är utformad för att balansera generell akademisk kunskap och praktisk yrkesförberedelse, i syfte att rusta blivande socionomer att kunna möta och bistå människor i socialt utsatta livssituationer. Denna studie syftar till att undersöka hur nyexaminerade socionomer upplever och hanterar utmaningar i övergången från studier till yrkesliv. Resultatet baseras på fem semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet samt ett urval av teoretiska perspektiv har även legat till grund för tolkning och analys av studiens resultat. Av resultatet framgår att nyexaminerade socionomer upplever ett visst ”glapp” mellan socionomutbildningen och yrkeslivet, att de konfronterats med såväl förväntade som oförutsedda utmaningar vilka varit svåra att hantera och för många lett till negativa känslor av stress. Trots svårigheterna i yrket menar dock nyexaminerade socionomer att positiva aspekter överväger de negativa, att arbetet känns meningsfullt. / <p>2018-06-07</p>

Syftet med den här kvalitativa studien är att få en fördjupad kunskap samt förståelse för nyanställdas upplevelser av distansarbete. Vi vill genom vår studie uppmärksamma hur en nyanställd kan påverkas av att påbörja ett arbete helt eller delvis på distans. För att få en ökad förståelse har vi studerat hur de nyanställda har upplevt distansarbetet, balans och introduktion under den första tiden på sitt nya arbete. Vi har även studerat hur de upplevt krav, kontroll och socialt stöd, hur de upplevt känslan av sammanhang samt motivation i arbetet. I vår teoretiska referensram redogörs det för relevanta begrepp och teorier vilka ligger till grund för vår analys. I metodkapitlet redogör vi för hur vi gått till väga genom hela arbetsprocessen. Vi har genomfört totalt elva intervjuer och där det insamlade empiriska materialet sedan kopplats samman med vår teoretiska referensram. Resultatet av vår studie visar att nyanställda vilka påbörjar ett nytt arbete på distans till stor del upplevt det bra men att det till viss del har funnits en del utmaningar. Det har då främst upplevts krävande att skapa kontakt med sina kollegor när arbetet varit på distans. Vilket i sin tur har lett till en längre startsträcka för dem att komma in i arbetet och för att skapa nya relationer. Med andra ord är det utmärkande resultatet av vår studie att de nyanställda saknat de sociala delarna när de arbetat på distans.

Denna studie har som syfte att undersöka nyanställdas introduktionsprocess under ett påtvingat distansarbete. Det görs med hjälp av Malin Lindelöws teoretiska modell för en introduktion av nyanställda. Modellen bidrar till en djupare förståelse och fungerar som en referensram när intervjupersonernas upplevelser av sin introduktionsprocess analyseras och tolkas. I analysen används även Randall Collins teori om interaktionsritualer. Collins (2004) menar att interaktionsritualer fungerar som sociala processer där känslan av solidaritet kan stärkas och emotionell energi skapas mellan gruppens medlemmar vilket gör att gruppen vill träffas igen (Wettergren et al., 2008).  Studien är utförd efter en kvalitativ forskningsdesign där sex personer har intervjuats i rollen som nyanställda och där introduktionsprocessen delvis eller helt har genomförts på distans. Det empiriska resultatet av studien visar att intervjupersonerna beskriver skilda upplevelser av introduktionsprocessen. De som upplever den lyckad har blivit varmt välkomnande, fått möjlighet att lära känna kollegor, haft en regelbunden kommunikation med den som varit ansvarig samt att de upplevt att de fått ett stort stöd under introduktionen. Deras introduktionsprocess har även varit löpande och därmed har arbetsuppgifterna och arbetskraven successivt stegrat vartefter de känt sig trygga i sin nya befattning. De som istället har upplevt introduktionen som mindre lyckad har inte upplevt stöd från den ansvarige, kommunikationen beskrivs som mycket bristfällig och de har haft svårt att veta vad som förväntas av dem. / This study aims to investigate the introduction process of new employees during forced teleworking. This is done using Malin Lindelöw's theoretical model for an introduction of new employees. The model contributes to a deeper understanding and serves as a frame of reference when the interviewees' experiences of their introductory process are analyzed and interpreted. The analysis also uses Randall Collins' theory of interaction rituals. Collins (2004) argues that interaction rituals act as social processes where the sense of solidarity can be strengthened and emotional energy is created between the members of the group, which makes the group want to meet again (Wettergren et al., 2008). The study is conducted according to a qualitative research design where six people have been interviewed in the role of new employees and where the introduction process has been carried out partly or completely remotely. The empirical results of the study show that the interviewees describe different experiences of the introduction process. Those who experience it successfully have been warmly welcomed, given the opportunity to get to know colleagues, had regular communication with the person responsible and that they experienced that they received great support during the introduction. Their introductory process has also been ongoing and thus the tasks and work requirements have gradually increased as they have felt confident in their new position. Those who have instead experienced the introduction as less successful have not experienced support from the person responsible, the communication is described as very inadequate and they have had difficulty knowing what is expected of them.

Introduktionen ute på arbetsplatserna är en viktig del både för organisationen och för de nya medarbetarna. Organisationer lägger mycket pengar på att genomföra rekryteringar och följs inte rekryteringsprocessen upp av en introduktion kan det investerade pengarna och resurserna gå förlorade. En strukturerad och välutvecklad introduktion som besitter flera olika moment kan skapa bättre förutsättningar för organisationen att ta vara på sin investering. De nyanställda bäddas in i organisationen och kan effektivare genomföra sina arbetsuppgifter. En introduktion som är väl genomförd kan öka motivationen hos den anställde och kan bidra till en högre grad av lojalitet gentemot organisationen. På grund av detta är det intressant att undersöka hur introduktionen genomförs och prioriteras ute på organisationer. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse för hur olika synsätt och tillvägagångssätt genom att samverka kan ge förutsättningar för en bättre arbetsintroduktion. Det finns flera olika perspektiv som behandlar arbetsintroduktioner och hur dessa ska genomföras. I denna studie har vi valt att sammanställa perspektiven under sammanfattande rubriker (introduktionsprocessen, samspel mellan kollegor, handledarstöd, praktisk information samt uppföljning och feedback). Studien har genomförts på en större offentlig organisation i Mellansverige. Med hjälp av kontaktpersoner på organisationen fick vi kontakt med de respondenter som under det senaste året genomfört en introduktion och fortfarande var anställd på organisationen. Efter samtal med organisationens kontaktpersoner framgick det en önskan om att undersöka organisationens chefsintroduktioner. Därefter valdes åtta nyanställda chefer till studiens respondenter. Resultatet som framgick i denna studie visar en brist på struktur och engagemang kring chefsintroduktionerna i organisationen. Respondenternas introduktioner skiljer sig åt och de alla har upplevt olika tillvägagångssätt. Ett ytterligare resultat från studien visar på brister i socialisering och uppföljning. / The workplace related introduction is an important part for the organization and for the new employees. The recruiting process is costly for the organizations and if it is not followed up by an introduction, the money invested can be vaisted. A structured and well-developed introduction that includes several different elements can create better conditions for the organization to benefit from its investment. The new employees becomes embedded in the organization and can carry out their tasks more efficiently. An introduction that is well implemented can increase the motivation of the employee and can contribute to a higher extent of loyalty to the organization. Because of this, it is interesting to examine how the introduction is carried out and prioritized in organizations. This study aims to gain a deeper understanding of how different approaches and by combining them provide conditions for a better workplace introduction. There are several different perspectives that affect work introductions and how these should be implemented. In this study, we have compiled the perspectives under summary headings (the introductionprocess, interaction between colleagues, mentor support, practical information and follow-up and feedback). The study was conducted at a public organization in the middle of Sweden. With the help of contact persons at the organization, we got in touch with the respondents that during the past year conducted an introduction and were still employed at the organization. After conversations with the organization's contact persons, there was a desire to investigate the organization's manager introductions. Subsequently, eight newly hired managers were elected as the study's respondents. The results reported in this study show a lack of structure and commitment around the manager introductions at the organization. The respondents' introductions differ and they have all experienced different approaches. Another example from the result is shortcomings from the organization in socialization and follow-up.

In conjunction with the always on-going technology development technical education have been created increasingly. Not least in the biomedical engineering area, which since 2008 has been established in Sweden. Between education and work, it can be assumed that there is a knowledge gap, which means that the workplace needs to supplement the previous studies with internal training. The following work analyses knowledge gaps in newly employed engineers in relation to what skills their working place requires. Furthermore, the study focuses on how the Akademiskas hospitals biomedical engineering department can work with internal training to introduce new employees. The result shows that the knowledge gaps differ greatly among individuals, but the common denominator is mainly applying the knowledge practically and electrical safety. Therefore, to create a flexible educational material to use in internal training of new employees, priority checklists are made which are divided into subject categories. The new employee thus gets the opportunity to practice his knowledge practically as well as theoretically. The theoretical material is created digitally and goes through the subject's underlying theory, demonstration of handling and training material, and the aim is that by letting the new employees go through this, the understanding and motivation of future tasks increases. Hopefully, by repeating the subject theoretical as well as practical the new employee will have a greater shot to process the task in his long-term memory and get a more covering and safer introduction of the workplace. / Universitet och högskolor har som skyldighet att skapa utbildningar baserade på konstnärliga eller vetenskapliga grunder som kan bidra till samhällsnytta. År 2008 skapades den första ingenjörsutbildningen i medicinsk teknik efter ett nära samarbete med industri och sjukhus. Syftet var att efter efterfrågan skapa en utbildning som gav studenterna specialkompetens inom medicin i samband med teknik för dagens alltmer avancerade sjukhusteknik.    Följande arbete utför en så kallad ”gapanalys” på kunskaperna hos en medicinteknisk ingenjörsstudent kontra en medicinteknisk ingenjör i arbetslivet på ett sjukhus. Vidare undersöker studien hur Akademiska sjukhuset kan arbeta med dessa kunskapsglipor vid anställning av exempelvis tidigare studenter för att få kompetenta ingenjörer som bidrar till arbete enligt den medicintekniska avdelningens uppdrag. Rapporten innefattar en förstudie och en studie där resultatet visar att det förekommer en stor variation på kunskapsbristerna mellan studenterna. Slutsatsen som däremot går att dra från studierna är att den stora kunskapsglipan ligger i att många ingenjörer aldrig har fått tillämpa den teoretiska kunskapen praktiskt. Många anser även att avsaknaden av ett elsäkerhetsmässigt tänk är ett stort och relativt utbrett problem. Särskilt med tanke på hur farligt ett sådant fel kan bli i sjukhusmiljö.    I förstudien svarar nio tidigare handledare på sjukhus runtom i landet på en enkät om vad de anser att studenterna som varit där på verksamhetsförlagd utbildning har haft svårt för. Många anser att kunskaperna kan variera mycket beroende på studentens intresse och bakgrund. Förstudien efterföljs av en intervjustudie på Akademiska sjukhuset som även den visar på en stor individuell kunskapsvariation hos studenter över olika ämnen. För att den medicintekniska avdelningen på Akademiska sjukhuset ska kunna skapa kompletterande utbildningar som täcker deras behov på kunskap skapas därför checklistor som även fungerar som en prioriteringsordning på ämnena som gås igenom i nyanställdas utbildning. På så sätt kan individens behov checkas av så väl som verksamhetens.    Prioriteringen görs på tre sätt; vilka kunskapsbrister som är mest framträdande, vad Akademiska sjukhuset anser riskfullt om personen inte har koll på samt vad som behövs för att den nyanställda ska känna sig bekväm på arbetsplatsen. Totalt skapas tre olika checklistor en som bör gås igenom omgående, en efter den nyanställda har fått landa i situationen och en där tillfälle ges för att fördjupa den nyanställdas förståelse och ansvarsområden.    Checklistorna innehåller teoretiska och praktiska moment där det praktiska sker ute på avdelning och det teoretiska materialet skapas i InfoCaption och publiceras i Akademiskas utbildningsportal. Upplägget på det teoretiska materialet som skapas är genomgång med stödjande bilder i PowerPoint för att lätt kunna gå tillbaka i materialet, demonstration av handhavande vilket sker med hjälp av filmer inspelade på avdelningen och slutligen en frågedel för att den nyanställda ska få reflektera över materialet. De olika teoridelarna delas in efter ämnen och efter genomgått ämne är tanken att den nyanställda ska få arbeta med detta praktiskt under övervakning av handledare för att få diskutera materialet och se hur det kan appliceras praktiskt.    Genom detta upplägg introduceras den nyanställda stegvis för framtida arbetsuppgifter, teorin repeteras innan den appliceras praktiskt vilket ökar sannolikheten för att processerna sätter sig i långtidsminnet. För att detta ska kunna implementeras på Akademiska sjukhuset anses däremot att fler studier behöver göras för att få en djupare helhetsbild över situationen. Den insamlade datan i studierna är begränsad och det är osäkerhet att den skulle täcka hela Akademiska sjukhusets medicintekniska avdelnings behov på efterutbildning av nyanställda.

Denna studie genomfördes med syfte att undersöka förhållande mellan Marx alienationsteori och Karaseks krav, kontroll och stödmodell kopplat till introduktionsprocess hos nyanställd personal i kommunal verksamhet. Då en stor andel av jordens arbetande befolkning inte trivs med sina arbeten, vilket i sin tur kan leda till en så kallad ”mental utcheckning” finns ett intresse att studera och förstå vilka mekanismer kan ligga bakom denna misstrivsel. Upplevelse av introduktion har betydelse för personalens vilja att stanna kvar på arbetsplatsen, därför kan förståelse för negativa känslor hos nyanställd personal vara till hjälp när en ny medarbetare är på väg in i organisationen. Alienationsteorin utgjorde teoretiska utgångspunkt i denna kvalitativa studie med induktiv ansats och undersökningen genomfördes på en mindre kommun i mellersta Sverige med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att studera hur alienation kunde uttryckas och förstås undersöktes 13 medarbetares introduktionstid från deras första kontakt med arbetsgivaren och under den närmast efterföljande tiden. Informanternas svar analyserades därefter utifrån krav-kontroll-stödmodellen, att det krävs en fungerande balans mellan utmaningar, egna förmågor och relevant stöd. Studien visade att denna balans påverkade nyanställdas känsla av kontroll och trivsel på den nya arbetsplatsen, och väl genomförd introduktionsprocess kunde motverka upplevelse av alienation och förfrämligande. På motsatt sätt, utan stöd från handledare, med bristfällig återkoppling från chef och otydliga rutiner på arbetsplatsen tog det längre tid att komma i arbetet och bemästra sin situation. Detta i sin tur förstärkte känsla av otrygghet och att inte räcka till, med upplevd stress och alienering som följd.

Kunskaper inom området organisationssocialisation bygger mestadels på studier genomförda i relativt stabila organisationsmiljöer. Med utgångspunkt i att dagens arbetsliv snarare karaktäriseras av förändring och utveckling ser vi dock ett behov av kompletterande studier. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vår studie riktade sig därför till att undersöka hur socialisationen av nyanställda ser ut i nyskapade verksamheter med avsikt att utveckla kunskap om hur nyanställda på en sådan verksamhet utvecklas i sina roller till att bli fullvärdiga medlemmar. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom en verksamhet vilken betraktas som nystartad. Med utgångspunkt i ett teoretiskt perspektiv om osäkerhetsreducering framkommer tre centrala fynd. I studien framgår det att de nyanställda funnit väldigt starka band och sociala relationer till varandra, av den anledningen att det saknats annan tidigare anställd personal och samtliga nyanställda såg sig själva kliva in i organisationen som en gemenskap. Organisationskulturens ostadiga karaktär var något som bidrog till ett proaktivt beteende hos noviserna där de i den nya verksamheten, tillsammans med andra nya anställda, i högre grad fick driva sin egen socialisering med stöd och bekräftelse av varandra i hanteringen av osäkerheter som präglat både deras och verksamhetens första tid. / Knowledge in the field of organizational socialization is mostly based on studies conducted in relatively stable organizational environments. Based on the fact that today's working life is rather characterized by change and development, we see a need for supplementary studies. The purpose of this study has been to investigate how socialization of new employees looks like in newly created businesses, with the intention of developing knowledge on how new employees in such businesses are shaped in their role to become a worthy member of the organization. The study was conducted with the help of semi-structured interviews with employees in a business considered to be newly started. Based on a theoretical perspective of uncertainty reduction, three key findings emerged. The study shows that the new employees found very strong associations and social relations with each other. Because of the lack of other previously employed staff, all new employees saw themselves stepping into the organization as a community. The unstable nature of the organizational culture was something that contributed to a proactive behavior of the novices, where in the new business together with other new employees, they were more likely to pursue their own socialization with support and confirmation of each other in dealing with uncertainties that characterized both their and the business' first time.

Denna studie har för avsikt att undersöka nya medarbetares upplevelser av arbetsintroduktioneni en kommunal förvaltning i Norrbotten där en tillväxt i näringslivet pågår vilket ökar efterfrågan på arbetskraft. När konkurrensen av arbetskraft ökar, kan det personalstrategiska arbetet i organisationer behöva stärkas för att attrahera och behålla personal. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju relativt nya medarbetare genom en kvalitativ metod. Upplevelser har analyserats och tolkats inom ramen för Malin Lindelöws teoretiska modell för introduktion av nya medarbetare (2016) samt Karaseks &amp; Theorells kravkontroll- stödmodell (1990). Det empiriska resultatet visar på olika upplevelser av arbetsintroduktionen. De som haft positiva upplevelser har känt sig välkomna och betydelsefulla av arbetsgivaren. De har upplevt ett gott stöd av sin chef från anställningens början och mötts av en strukturerad agenda för deras introduktion, som de kunnat påverka utefter deras behov vilket lett till en känsla av egenkontroll. De har upplevt det stöd som de behövt för att smidigt socialiseras in i organisationen och gemenskapen på arbetsplatsen. De intervjupersoner som var mindre nöjda med sin introduktion upplevde ett sviktande socialt stöd av chefen genom avsaknad av uppmärksamhet, bristfällig dialog och en utebliven agenda för introduktionen. Om inte de nya medarbetarna fått stöd att socialiseras in i gemenskapen så har de skett ändå, men det hade gått smidigare med stöd av organisationen i processen. Krav som ett nytt arbete innebär behöver alltid balanseras med ett gott socialt stöd visar resultatet, vare sig den nyanställde är erfaren eller inte. / The aim of the study is to investigate new employees' experiences onboarding a new hire. The study was conducted on a municipality in the northern part of Sweden where a growth in business is underway, which increases the demand for labor. This increases competition between employers, why personnel strategy work needs to be developed in organizations to attract and retain staff. Through a qualitative method, empiricism has been collected through seven semi-structuredinterviews with new employees. The analytic tools used of this study are Malin Lindelöw's (2016) theoretical model for onboarding and Karasek &amp; Theorell's job strain model (1990). The empirical results show different experiences regarding their onboarding process.Employees who have had a positive experience felt that they were welcomed and valued by their employer. Having a structured agenda for their introduction and being able to influence it according to their needs gave them a sense of self-control and helped them socialize into the organization and community in the workplace. The interviewees who were less satisfied with the introduction experienced failing support from the manager through lack of attention, inadequate dialogue and a lack of agenda for the introduction. If the new employees had not received support to be socialized into the community, it would have happened anyway, but it would have gone more smoothly with the support of the organization in the process. The resultshowed the demands that a new job entails always need to be balanced with good social support, whether the new employee is experienced or not.