<p>Att vara chef är en mycket kravfylld uppgift. Genom en organiserad introduktion kan arbetsgivaren se till att alla nytillsatta chefer får relevant information och stöd som gör det möjligt för dem att kunna utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att ge underlag till en rutin kring chefsintroduktion för nytillsatta chefer inom en studerad koncern. Denna studie fokuserar således på processen från att vara nytillsatt chef till slutet på det första året då den nytillsatte fått genomgå verksamhetsårets alla händelser. Problemformuleringen lyder: Vad kan chefsintroduktion som process innehålla för kritiska beståndsdelar? Elva nytillsatta chefer har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Tydliga målbilder, en klar ansvarsfördelning och rättvisa förutsättningar är kritiska beståndsdelar för att kunna utföra arbetet och således viktiga element att beakta under chefsintroduktionen. Bland annat organiserade nätverk och en komplett informationsbank att tillgå ökar möjligheterna att underlätta för cheferna att bli hemmastadda i sin nya roll som chef.</p>

Uppsatsen heter ”Som nyutexaminerad är man väldigt…man är lite skör och så” och är skriven av Abdiwahab Jirde och Hans Björndahl. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nyutexaminerade socionomer upplever utbildningens relevans för sitt nuvarande arbete samt hur de fann sig tillrätta på sin första arbetsplats. Frågeställningarna behandlade även skillnaden mellan att ha praktiserat på samma ställe eller i en liknande verksamhet. I uppsatsen användes en kvalitativ intervjumetod. Vi intervjuade åtta nyutexaminerade socionomer. Studien utgick från rollteori och socialisationsteori. Resultatet visade att det fanns en diskrepans mellan det som socialhögskolan lär ut och vad arbetet kräver av teoretiska kunskaper. Vissa delar av utbildningen sågs som irrelevanta medan andra delar var betydligt mer i fas med arbetsuppgifterna. Positiva moment i utbildningen sades juridiken vara vilket de allra flesta hade en omedelbar nytta av i sitt arbete. Även utredningsmomentet ansågs ha praktiskt värde. Däremot de första två terminerna i utbildningen ansågs vara mindre relevanta för nuvarande arbetsuppgifter. De teoretiska kunskaperna som förmedlades då ansågs inte ha mycket med socialt arbete att göra. Vidare menade de intervjuade att vissa praktiska kunskaper saknades och då speciellt när det gäller möten med klienter, som är påverkade av alkohol eller narkotika eller i någon form av psykiskt kristillstånd. Trots kritiken av vissa delar av utbildningen, var alla nöjda med sitt arbete och ansåg att utbildningen i sin helhet var relevant för yrket.

Att vara nyanställd är inte alltid förenat med glädje, bra självkänsla och trygghet, mycket av detta hänger på att bli bemött på ett trevligt och förtroendeingovande sätt. Efter att ha intervjuat nyanställd vårpersonal i kommunal verksamhet har detta visat sig vara än tydligare. Svårigheter i att ge ett gott bemötande kan förebyggas genom att säkerställa att övrig personal vet vad verksamheten förväntar sig att ge en nyanställd under arbetsintroduktionen och på så vis skapa trygghet för den som skall introduceras med även för den befintliga personalen. Syftet med studien är att undersöka hur den nyanställda vårdpersonalen har upplevt att de blivit bemötta under sin arbetsintroduktion och hur dett bemötande kan ha kommit att påverka deras självkänsla för fortsatt anställning. Utifrån Martin Bubers dialogpedagogik, Erving Goffmans teorier om interkationsritualer och George Herbert Meads teorier om symbolisk interaktionism har resultatet av studien analyserats. Studien är av kvalitativ metod med intervjuer av semistrukturerad karaktär. Vi har tagit en fenemenologisk ansats då fokus ligger på att förstå respondenternas livsvärld. Studiens resultat visar, med några få undantag, att det ofta brister i det goda bemötandet och att detta skadar så väl självkänsla som önskan om att vilja binda sig till fortsatt arbete i verksamheten i stort. / Being a new employee is not always associated with happiness, a good self-esteem and security, much of this depends on to be treated in a friendly and reassuring manner. After interviewing newly recruited health professionals in municipal organizations have been shown to be even more clear. Difficulties in providing good treatment can be prevented by ensuring that other staff know what the organization expects to give a new employee during work introduction and thus create security for those to be introduced, but also for the existing staff.The aim of the study is to examine how the newly imployed healthcare professionals have experienced that they have been treated during their employment introductions and how this response may have come to affect their self-esteem for continued employment. Based on Martin Buber's dialogue pedagogy, Erving Goffmans theory of interaction rituals and George Herbert Mead's theory of symbolic interactionism, the result of the purpose of the study were analyzed.The study is a qualitative method with interviews of semi-structured nature. We have taken a phenomenological approach where the focus is on understanding the respondents' life-world.Study results show, with a few exceptions, there is often lack of good hospitality and this will hurt the self-esteem and as well as the desire to want to commit continue working in the organization in general.

Att vara chef är en mycket kravfylld uppgift. Genom en organiserad introduktion kan arbetsgivaren se till att alla nytillsatta chefer får relevant information och stöd som gör det möjligt för dem att kunna utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att ge underlag till en rutin kring chefsintroduktion för nytillsatta chefer inom en studerad koncern. Denna studie fokuserar således på processen från att vara nytillsatt chef till slutet på det första året då den nytillsatte fått genomgå verksamhetsårets alla händelser. Problemformuleringen lyder: Vad kan chefsintroduktion som process innehålla för kritiska beståndsdelar? Elva nytillsatta chefer har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Tydliga målbilder, en klar ansvarsfördelning och rättvisa förutsättningar är kritiska beståndsdelar för att kunna utföra arbetet och således viktiga element att beakta under chefsintroduktionen. Bland annat organiserade nätverk och en komplett informationsbank att tillgå ökar möjligheterna att underlätta för cheferna att bli hemmastadda i sin nya roll som chef.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisationssocialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra förskolechefers beskrivningar av nyexaminerade nyanställda förskollärares introduktionsperiod. Detta ville vi göra i relation till förskolans kvalitet som vi anser kan kopplas samman med introduktionsperioden som alla nyanställda förskollärare generellt har rätt till. Eftersom ansvaret för utformningen av introduktionsperioden ligger på förskolechefen intervjuade vi fyra förskolechefer rörande ämnet. Studien utgick ifrån tre frågeställningar. Den första behandlade förskolechefers beskrivningar av introduktionen på förskolan. Detta ansågs av oss vara av vikt eftersom det är deras syn på introduktionen som till stor del påverkar hur den formas. Chefernas syn låg också till grund för studiens andra frågeställning som beaktade fördelar och vilka som gynnas av introduktionsperioden. Den tredje frågeställningen åsyftade att synliggöra vilka nackdelar/svårigheter och hinder som kan finnas för genomförandet. I resultatet framkom att förskolecheferna hanterar introduktionsperioden olika gällande upplägg. Trots att den nyanställde förskolläraren har rätt till introduktionsperiod med mentor under minst ett läsår, enligt Skolverkets föreskrift (2014:44), är det inte alla som ges det. Ändå är samtliga chefer eniga om att det är av hög relevans att den nyanställde ska trivas på den nya arbetsplatsen. Det som framhävs som det allra viktigaste för att kunna ge en god introduktion är att den nyanställde känner sig välkommen och att tid ges. Tiden beskrivs dock som en ständig bristvara i förskolan och det är denna som tillsammans med ekonomin också lyfts som de största hindren för att ge en god introduktion. Introduktionsperioden visar sig därmed vara en svår ekvation att lösa.

Introduktion: Forskning tyder på att nyanställda inom vården många gånger inte är adekvat förberedda inför sin mångfacetterade och ansvarsfulla roll. Många nyanställda har uppvisat god sakkunskap men trots detta upplevt en stor stress vid transitionen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur nyanställda fysioterapeuter som gått på Umeå Universitet upplever transitionen från student till legitimerad utövare. Metod: En anpassad form av grounded theory användes som kvalitativ forskningsansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyanställda fysioterapeuter examinerade vid Umeå Universitet. Insamlad data analyserades genom konstant jämförande och delades in i koder, underkategorier, kategorier och en sammanfattande huvudkategori. Resultat: Dataanalysen resulterade i nio underkategorier och tre kategorier. De tre kategorierna var Arbetsplatsens omhändertagande fundamentalt, Förutsättningar för optimalt lärande – värdefull förberedelse och Medvetenhet och acceptans för svårpåverkade omständigheter. Dessa handlade om betydelsefulla faktorer innan, under och efter transitionen där lärares roll, socialt stöd, organisation och tillgång till tid visade sig vara av värde. De handlade också om en medvetenhet för yrkets bredd, det ständiga utvecklandet av kompetens, det egna ansvaret och oförutsedda händelser. En sammanfattande huvudkategori kunde avläsas - Transition från student till kollega – en process med möjligheter och hinder. Konklusion: Transitionen från student till legitimerad utövare innebär för många en stor utmaning. Både underlättande och försvårande omständigheter på utbildningen och arbetsplatsen har påvisats, däribland lärares roll, socialt stöd, organisation och tid. Det finns förbättringspotential hos både universitet och arbetsplatser för att underlätta övergången för nyanställda. Förslag på förbättringar som lyfts fram i denna studie är för arbetsplatser att erbjuda den nyanställda introduktion och mentorskap samt ställa rimliga krav. Minska stress under utbildningen genom att fördela tiden i vissa kurser på ett bättre sätt.

Specialistsjuksköterskans uppdrag inom ambulanssjukvården när komplicerat och har en stor spridning i allt från medicinska sjukdomar till trauman eller psykiska sjukdomar. Vad som skall finnas utrustningsmässigt i en ambulans finns reglerat i lagtext och själva arbetet styrs oftast med hjälp av riktlinjer, dessa kan dock vara svåra att använda vid komplexa uppdrag. Hur en nyanställd specialistsjuksköterska skall introduceras inom ambulans-sjukvården finns det inte mycket samsyn kring vare sig regionalt eller nationellt. Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskans upplevelser och behov av stöd i samband med nyanställning. Metoden som använts är en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Resultatet visar att det saknas en strukturerad plan vid nyanställning, olikheter i förutsättningar finns, det saknas tid till utbildning och det finns ett behov av feedback. En slutsats som kan dras är att det finns ett behov av att upprätta riktlinjer för hur en nyanställning skall hanteras och att det finns faktorer som är av större vikt än andra för den nyanställda specialistsjuksköterskan. Flertalet kliniska implikationer framkommer i studien som kan användas för att underlätta för den specialistutbildade sjuksköterskans första tid inom ambulanssjukvården.

Purpose: The purpose of this study is to increase an understanding of the importance of organizational socialization in an introduction process based on employees' experiences. Our hope is to clarify which aspects are meaningful for a new employee in order to tie social bonds to the workplace, while those aspects also promote organizations' way of formulating their introduction process. Methodology: A survey focusing on introduction processes with an inductive approach.    Empirical data have been collected through six semi-structured interviews. Conclusions: The result of the study showed that the aspects that are meaningful for new hires to tie social bonds to the workplace are that introduction processes should be structured. The study concludes that relationships are what should permeate introduction processes at all levels to tie social bonds, which is valuable for both the new hire and the organization.