Att vara nyanställd är inte alltid förenat med glädje, bra självkänsla och trygghet, mycket av detta hänger på att bli bemött på ett trevligt och förtroendeingovande sätt. Efter att ha intervjuat nyanställd vårpersonal i kommunal verksamhet har detta visat sig vara än tydligare. Svårigheter i att ge ett gott bemötande kan förebyggas genom att säkerställa att övrig personal vet vad verksamheten förväntar sig att ge en nyanställd under arbetsintroduktionen och på så vis skapa trygghet för den som skall introduceras med även för den befintliga personalen. Syftet med studien är att undersöka hur den nyanställda vårdpersonalen har upplevt att de blivit bemötta under sin arbetsintroduktion och hur dett bemötande kan ha kommit att påverka deras självkänsla för fortsatt anställning. Utifrån Martin Bubers dialogpedagogik, Erving Goffmans teorier om interkationsritualer och George Herbert Meads teorier om symbolisk interaktionism har resultatet av studien analyserats. Studien är av kvalitativ metod med intervjuer av semistrukturerad karaktär. Vi har tagit en fenemenologisk ansats då fokus ligger på att förstå respondenternas livsvärld. Studiens resultat visar, med några få undantag, att det ofta brister i det goda bemötandet och att detta skadar så väl självkänsla som önskan om att vilja binda sig till fortsatt arbete i verksamheten i stort. / Being a new employee is not always associated with happiness, a good self-esteem and security, much of this depends on to be treated in a friendly and reassuring manner. After interviewing newly recruited health professionals in municipal organizations have been shown to be even more clear. Difficulties in providing good treatment can be prevented by ensuring that other staff know what the organization expects to give a new employee during work introduction and thus create security for those to be introduced, but also for the existing staff.The aim of the study is to examine how the newly imployed healthcare professionals have experienced that they have been treated during their employment introductions and how this response may have come to affect their self-esteem for continued employment. Based on Martin Buber's dialogue pedagogy, Erving Goffmans theory of interaction rituals and George Herbert Mead's theory of symbolic interactionism, the result of the purpose of the study were analyzed.The study is a qualitative method with interviews of semi-structured nature. We have taken a phenomenological approach where the focus is on understanding the respondents' life-world.Study results show, with a few exceptions, there is often lack of good hospitality and this will hurt the self-esteem and as well as the desire to want to commit continue working in the organization in general.

Under de senaste åren har organisationer, på grund av pandemin och kraven på att arbeta hemifrån, tvingats påskynda sin digitaliseringsprocess. Det har lett till att antalet digitala arbetsintroduktioner har ökat. En arbetsintroduktion är ett centralt moment för att den nyanställda ska komma in i företagskulturen och lära sig sina arbetsuppgifter. Den här studien undersöker vilka faktorer som är framträdande och påverkar den digitala introduktionen samt hur förståelsen av rollen ser ut utifrån en nyanställds perspektiv. Materialet som ligger till grund för studien består av semistrukturerade intervjuer med nyanställda kombinerat med tidigare forskning. Det insamlade intervjumaterialet har därefter transkriberats och tematiserats. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av Weicks meningsskapandeteori. Studiens slutsatser visar att det inom en digital arbetsintroduktion är av vikt att det finns en möjlighet att, via de digitala verktygen, ställa frågor till kollegor och ta del av relevant information för att utföra sina arbetsuppgifter samt lära genom utförandet. Det har även visat sig vara viktigt för de nyanställda att det finns en acceptans för att föra öppen dialog på företaget. Slutligen visade även resultatet att det existerade en avsaknad av den fysiska kontakten, vilket påverkade arbetsintroduktionen. / During the past years organizations have been forced to speed up their digitalization process, due to the pandemic and the requirements to work from home. This has led to an increasing amount of digital onboarding processes. Onboarding is a central activity for new employees to embrace the business culture and learn their tasks at the job. This study aims to examine prominent and influential factors in a digital introduction and the understanding of the role through the perspective of a new employee. This thesis's underlying material is based on semi structured interviews with new employees. The material has been coded and categorized into themes, then analyzed with Weicks (1995) Sense Making-theory. The results show that it is essential that digital onboarding enables questions to be asked towards colleagues, through digital tools. It is also of importance to take part of relevant information to understand their work related tasks and learn through the execution. It has also shown to be essential for the new employees that there is an acceptance towards having an open dialogue in the organization. Finally, the result indicated that there existed a lack of physical contact, which affected the introduction.

Introduktionen ute på arbetsplatserna är en viktig del både för organisationen och för de nya medarbetarna. Organisationer lägger mycket pengar på att genomföra rekryteringar och följs inte rekryteringsprocessen upp av en introduktion kan det investerade pengarna och resurserna gå förlorade. En strukturerad och välutvecklad introduktion som besitter flera olika moment kan skapa bättre förutsättningar för organisationen att ta vara på sin investering. De nyanställda bäddas in i organisationen och kan effektivare genomföra sina arbetsuppgifter. En introduktion som är väl genomförd kan öka motivationen hos den anställde och kan bidra till en högre grad av lojalitet gentemot organisationen. På grund av detta är det intressant att undersöka hur introduktionen genomförs och prioriteras ute på organisationer. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse för hur olika synsätt och tillvägagångssätt genom att samverka kan ge förutsättningar för en bättre arbetsintroduktion. Det finns flera olika perspektiv som behandlar arbetsintroduktioner och hur dessa ska genomföras. I denna studie har vi valt att sammanställa perspektiven under sammanfattande rubriker (introduktionsprocessen, samspel mellan kollegor, handledarstöd, praktisk information samt uppföljning och feedback). Studien har genomförts på en större offentlig organisation i Mellansverige. Med hjälp av kontaktpersoner på organisationen fick vi kontakt med de respondenter som under det senaste året genomfört en introduktion och fortfarande var anställd på organisationen. Efter samtal med organisationens kontaktpersoner framgick det en önskan om att undersöka organisationens chefsintroduktioner. Därefter valdes åtta nyanställda chefer till studiens respondenter. Resultatet som framgick i denna studie visar en brist på struktur och engagemang kring chefsintroduktionerna i organisationen. Respondenternas introduktioner skiljer sig åt och de alla har upplevt olika tillvägagångssätt. Ett ytterligare resultat från studien visar på brister i socialisering och uppföljning. / The workplace related introduction is an important part for the organization and for the new employees. The recruiting process is costly for the organizations and if it is not followed up by an introduction, the money invested can be vaisted. A structured and well-developed introduction that includes several different elements can create better conditions for the organization to benefit from its investment. The new employees becomes embedded in the organization and can carry out their tasks more efficiently. An introduction that is well implemented can increase the motivation of the employee and can contribute to a higher extent of loyalty to the organization. Because of this, it is interesting to examine how the introduction is carried out and prioritized in organizations. This study aims to gain a deeper understanding of how different approaches and by combining them provide conditions for a better workplace introduction. There are several different perspectives that affect work introductions and how these should be implemented. In this study, we have compiled the perspectives under summary headings (the introductionprocess, interaction between colleagues, mentor support, practical information and follow-up and feedback). The study was conducted at a public organization in the middle of Sweden. With the help of contact persons at the organization, we got in touch with the respondents that during the past year conducted an introduction and were still employed at the organization. After conversations with the organization's contact persons, there was a desire to investigate the organization's manager introductions. Subsequently, eight newly hired managers were elected as the study's respondents. The results reported in this study show a lack of structure and commitment around the manager introductions at the organization. The respondents' introductions differ and they have all experienced different approaches. Another example from the result is shortcomings from the organization in socialization and follow-up.