The need for labor in the construction sector is today greater than the supply. As a result, several companies use foreign labor, which constitutes challenges. Previous studies highlight that problems can arise mainly in the categories of cultural differences, communication, security, quality and time. The purpose of this study is to investigate issues of foreign labor from the perspective of managers. Furthermore, the study aims to highlight positive effects with insourcing, a difference to previous research where the workforce has been external. The study is conducted through qualitative methodology where review of existing literature has highlighted apparent issues to handle. In addition, semistructured interviews where conducted with the case company management team to investigate experienced issues as well as the impact of the insourcing strategy. The analysis and discussion of the interviews results in a list of improvement suggestions for companies using foreign labor. A general conclusion is that insourcing is beneficial to construction companies using foreign labor, as it provides continuity and improved opportunity for development and guidance. Furthermore, the education and development of the workers is easier to follow up.

I dagens samhälle tar digitala verktyg allt större plats och digitaliseringen sker även inom produktionen i byggsektorn. För att effektivisera produktionen behöver användandet av digitala verktyg och program öka. Företag i branschen och även Sveriges riksdag satsar på denna digitalisering. Även byggindustrins yrkesnämnd är intresserade av att bidra till denna utveckling och undersöker hur införandet av digitalisering i utbildning kan utvecklas. Syftet med studien är att kartlägga användningen av digitalt stöd i byggproduktionen för olika yrkesgrupper. I studien undersöks vilka digitala kunskaper och färdigheter byggbranschen efterfrågar hos yrkesarbetare och hur delbranscherna bygg, anläggning, VVS och el skiljer sig i digital utveckling. För att samla empiri till resultatet har metoderna semistrukturerade intervjuer och enkät använts. Resultat från en litteraturstudie och information från en workshop har använts för studiens bakgrund och teori. Utifrån litteraturstudien konstateras det att de flesta digitala hjälpmedel i byggproduktion kan delas upp i fyra kategorier, digitala verktyg, produktinformation, tillverkningsinformation och företagsresurser. Då digitalisering av byggproduktion innebär förändringsarbete i organisationer adderas även inställning som en femte kategori. I studien diskuteras faktorer som kan hindra den digitala utvecklingen. Det konstateras att VVS är den delbransch där produktionen är mest digitaliserad, elbranschen ligger inte långt efter. Sedan följer bygg och sist anläggningsbranschen. Alla yrkesarbetare förväntas kunna hantera en smartphone, sedan skiljer sig förväntningarna mellan de olika branscherna eftersom användningen av digitala verktyg och program varierar. / Digital devices have a bigger impact on our daily lives than ever before. The digitalization also occurs in the production process of the building sector. The use of digital devices and programs need to increase to make production more effective. Construction companies and even the Swedish parliament invest in this development. The aim of this study is to map the usage of digital support by workers in different construction trades. The study researches what level of digital skills the building sector expect construction workers to possess and how four different construction trades differ with regards to digitalization. The methods used to produce this study were interviews, a poll, a literature study and a workshop. Four categories were identified during the literature study, namely: digital tools, product information, manufacturing information and company resources. As digitalization is a transformational undertaking, “attitude” was added as a fifth category. Plumbing and ventilation is the trade where the production has been digitalized the most out of the four different trades. All construction workers are expected to be able to handle a smartphone but the expectations beyond that differ because the different trades utilize digital tools and programs to a varied extent.

Byggbranschen är en omtalad bransch i många avseenden. En gemensam nämnare för problem i branschen har visat sig vara bristande kommunikation mellan olika led i ett byggprojekt. (Svensk Byggtjänst, 2014).  Syftet med studien är att undersöka hur yrkesarbetare och platschefer upplever att kommunikationen idag fungerar ute i produktionen samt vad yrkesarbetare och platschefer kan göra för att bidra till en lyckad kommunikation. Studien avser att med hjälp av åsikter och tankar från yrkesarbetare och platschefer ta fram konkreta framgångsfaktorer för en lyckad kommunikation. Data har samlats in genom intervjuer med yrkesarbetare och platschefer. Respondenternas svar har därefter analyserats och jämförts med tidigare studier och teorier om kommunikation som ämne. Studiens resultat indikerar att yrkesarbetare och platschefer är eniga i hur kommunikationen sker idag men oeniga om hur välfungerande den är. Utifrån respondenternas svar är framgångsfaktorerna för en lyckad kommunikation i produktion engagemang, tydlighet, öppenhet, samarbete, återkoppling samt struktur och planering.

Inom varje projektorganisation finns det olika individer som ska skapa en produkt av hög kvalitet enligt kundens krav och förväntningar. För att bedriva projekten på ett effektivt sätt med ett bra samarbete har partnering vuxit fram. För att lyckas skapa ett bra samarbete gäller det att motivera och engagera alla inblandade till att arbeta åt samma mål. Beteendet ändras dock inte automatiskt hos människor bara för att de arbetar i ett partnering-projekt. Kontinuerligt arbete krävs för att motivera och engagera individer under hela projektets gång. I den här studien kommer partnering hänvisas till ett arbetssätt för att uppnå samarbete, motivation och engagemang. Skapar projekten en arbetsmiljö som gör att anställda presterar på sin högsta nivå kan det leda till att produktionen blir effektivare. För att yrkesarbetarna ska prestera på sin högsta nivå är det viktigt att motivera och engagera dem under produktionen. Examensarbetets syfte var att undersöka hur yrkesarbetarna motiverades och engagerades och vad i partnering som kunde bidra med att skapa detta hos yrkesarbetarna. Studien har utförts med hjälp av informanter från Skanska, Hus Göteborg. Faktorer som gjorde att yrkesarbetarna blev motiverade var att de hade kul på jobbet och bra kollegor runt sig i arbetet. Det var också motiverande att vara delaktig och involverad i att skapa produkter med hög kvalitet. Många av informanterna menade att kundens mål och visioner var viktigt för att få möjlighet att skapa en produkt som når upp till förväntningarna. Genom att yrkesarbetarna får fokusera på mål och visioner samt vara med och sätta upp dem kan mer motivation och engagemang skapas. Partnering kan i teorin bidra till att skapa motivation och engagemang men det är upp till varje projektorganisation hur organisationen väljer att implementera samarbetsformen partnering i projektet. I resultatet kan inte något specifikt urskiljas kring vad det är i partnering som motiverar yrkesarbetarna. Det som motiverar yrkesarbetarna kan göras i alla projekt och det är upp till projektorganisationen men också varje anställd att skapa förutsättningar till att skapa en motiverande arbetsmiljö där de anställda upplever tillfredställelse och trivsel.

Detta examensarbete syftar till att bidra till kunskapen kring hur digitaliseringen kan stötta arbetet på byggarbetsplats utifrån yrkesverksammas egna perspektiv. Digitaliseringen har under de senaste åren ökat kraftigt i samhället men trots det upplevs byggbranschen, speciellt byggskedet, ligga efter på digitaliseringsfronten. I detta arbete beaktas därför hur yrkesverksamma själva upplever att de stöttas av digital teknik i sin arbetsvardag och vilka behov de har av ytterligare digitala stöd. Deras tankar kring vilka förutsättningar och hinder som finns för en ökad digitaliseringsgrad på byggarbetsplats har identifierats och sedan diskuterats med stöd från tidigare forskning. Examensarbetet bygger på empiriska data från 12 intervjuer med respondenter aktiva vid olika byggföretag runt om i norra Sverige, som vid intervjutillfällena arbetat som yrkesarbetare eller med byggplatsledning. Som stöd för arbetet har följande frågeställningar legat till grund: Hur kan digitala verktyg och hjälpmedel stötta arbetet på byggarbetsplats och hur upplever yrkesarbetare och platsledning själva att de stöttas, eller kan stöttas, av sådan teknik? Vilka förutsättningar finns för att dra nytta av digital teknik ytterligare? Vilka slags hinder kan identifieras och vilka förändringar (i arbetsuppgifter och ansvarsområden) måste ske för att digitaliseringsgraden på byggarbetsplats ska öka? Slutsatsen från denna studie är att yrkesverksamma, både yrkesarbetare och byggplatsledning, upplever att de drar nytta av de möjligheter som digitaliseringen har att erbjuda och att de flesta upplever ett behov av att stöttas ytterligare av digitala verktyg och hjälpmedel i vissa arbetsområden. En viktig förutsättning om man vill nyttja möjligheterna som kommer med sådan teknik i en högre grad är att olika typer av förändringar genomförs inom företaget. Beroende på vilken typ av förändring som ska genomföras, så finns olika förutsättningar för att lyckas, och olika aspekter att ta med i beräkningarna. Somliga förändringar förutsätter att man ser till hinder och/eller förutsättningar som direkt kan kopplas till själva tekniken, somliga kräver i stället att sociala faktorer, såsom personlig inställning placeras i fokus, medan andra förändringar kräver att man identifierar de resursmässiga förutsättningar som kan ha en inverkan på resultatet. För att förändringar som genomförs, eller ska genomföras, ska kunna nå lyckade/önskade resultat är det en förutsättning att ta hänsyn till både organisationens och individernas förändringsperspektiv. Den faktor som i detta arbete identifierats som det största hindret är kunskapsbrist/kompetensbrist. Antingen kompetensbrist för själva användningen av tekniken eller kunskapsbrist för förståelsen av nyttan med förändringen som företagen implementerar. En gemensam förutsättning för företag inom byggbranschen är därför att investera i utbildningoch att planera in tid för att arbeta med teknisk implementering. Detta eftersom kunskapsbrist/kompetensbrist, oavsett orsaken till sådan, framgått som en av de största faktorerna som utgör hinder för en digitaliserad byggarbetsplats. / The purpose of this master’s thesis is to contribute to the knowledge with reference to how digitalization can support the work on the construction site, from the workers’ point of view. Digitalization is a field which in recent time have increased substantially in society, but which nevertheless seems to fall behind other branches of industry, especially when considering the construction phase. This study therefore takes into account the workers’ own experiences regarding how digital technology can support the professionals and what need they have of extending the amount of digitalization to improve and enhance the everyday work on the construction site. Their thoughts on existing obstacles and prerequisites regarding an increased degree of digitalization on the construction site have been identified and later analysed alongside previous research in the field. The master’s thesis is built upon empirical data from 12 interviews with 12 interviewees - from different construction companies in the northern parts of Sweden - active in the field. The interviewees did at the time of the interviews attain roles either as carpenters or in some managerial position. Following questions have posed as support during the study: How can digital tools and means aid the work that takes place on the construction site and how does the active professionals themselves perceive the support, or possible support, of such technology?  What prerequisites are required as prior conditions for the further usage of digital technology? What kinds of obstacles can be identified and what types of changes (in tasks and areas of responsibility) are necessary in order for the degree of digitalization to increase on the construction site?  The conclusion made from this study is that professionals in the field – both carpenters and professionals with managerial positions – experience positive contributions from the digitalization in their working environment and that they are in need of further usage of digital tools in regard to some work areas. One important prerequisite in order to profit from such technology is to implement certain types of changes in the organization. Depending on what kind of change one wish to conduct – there are different prerequisites to succeed, and different key elements to take into consideration. Some changes require a focus on the technology itself, others require a deeper understanding of the social processes underlying the development and enactment of certain changes, whilst some call for the identification of necessary resources in terms of time and cost. In order for the conducted changes - or the changes that are in the phase of being conducted - to reach their full potential it is of utmost importance to consider both the organizational and social perspectives of change in professional work.   The main obstacle identified in this study relates to a lack of knowledge. Either a lack of knowledge for the usage of the technology itself, or in understanding the usefulness as a product of the implemented changes. It is thus a common prerequisite for organizations to invest in education and to dedicated and schedule the amount of time necessary for such technical implementation. Hence a lack of knowledge – regardless of the cause – appears to be one of the main obstacles for a digitalized construction site.

Under produktionstiden på en byggarbetsplats spelar uppföljningen av nedlagd tid under projektets gång en viktig roll. Dels för att kunna jämföra nedlagd tid mot tid enligt budget/kalkyl men även för att kunna reglera ÄTA-arbeten genom att kunna tidsätta dem. Inom ramarna för detta examensarbete skall ett hjälpmedel för denna typ av uppföljning tas fram. Hjälpmedlet skall byggas upp med hjälp av Excel och skall struktureras upp genom referenser, formler samt villkorsstyrd formatering. Denna Excel-fil skall kunna användas i olika typer av projekt och skall efter rådande projektstruktur anpassas därefter. Delarna som hjälpmedlet skall kunna fungera som stöd till vid tidsättning av ÄTA-arbeternas omfattning, vid löneadministration samt totalt nedlagda tider på olika arbetsmetoder/material / In production at a construction site an important part during the projects is to manage time spent. Partly to be able to compare time spent against time according to budget/calculus but also to be able to regulate alternations, additional work and outgoing jobs by deciding its time spent. Within the framework of this thesis a utility shall be produced for this type of time management. This utility shall be produced as en Excel-file and shall be structured by references, formulas and conditional formatting. This file shall be able to be used in different kinds of projects and should be able to be fitted for the current project’s structure. The parts that this utility shall be able to act as a support to is time spent on alternations, additional work and outgoing jobs, payroll administration and total time spent on different working/materials.

Varje år rapporteras bullerrelaterade arbetsskador från byggsektorn till arbetsmiljöverket. Studien är utförd med syfte att utreda hur bullerrelaterade arbetsskador i byggbranschen kan minskas med hjälp av nya metoder, både innan och under pågående projekt. Metoderna kan implementeras under projekteringsstadiet eller ute i byggproduktionen. Studien har utrett frågan om hur arbetsmiljön kan förbättras med avseende på buller på byggarbetsplatser.Metodiken i studien bestod av kvalitativa och kvantitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning. Intervjuerna besvarade av tjänstemän som dagligen hanterar projekterings- och planeringsfrågor inom Skanska Direkt AB. Yrkesrollerna bland respondenterna var arbetsledare, produktionschefer och ett skyddsombud. Enkätundersökningarna besvarades av yrkesarbetare där majoriteten tillhörde Skanska Direkt AB. Ljudmätningar har utförts på sex arbetsmoment, på totalt tre arbetsplatser, för att kontrollera om arbetsmiljön ute på byggarbetsplatserna är bullriga. Stödjande teori till studien var formler och begrepp inom akustik samt Arbetsmiljöverkets insats- och gränsvärden.Mätresultaten från arbetsmomenten visade att Arbetsmiljöverkets gränsvärden uppnåddes och att byggarbetsplatserna som undersöktes är bullriga. Samtliga yrkesarbetare ansåg att de dagligen arbetar i en bullrig miljö. Vidare konstaterades att buller inte beaktas i någon större omfattning under projekteringen av byggprojekt såväl som i byggproduktionen. Däremot ansågs behovet finnas. Majoriteten av respondenterna från enkätundersökningen och intervjuerna ansåg att hörselskydd ska vara en del av den obligatoriska skyddsutrustningen på byggarbetsplatserna. Införandet ansågs även ha en stor påverkan till förebyggandet av bullerrelaterade arbetsskador. Resultatet från intervjuerna visade att ökad kunskap generellt kring buller och dess risker, till exempel via online-utbildningar, hade minskat bullerrelaterade arbetsskador. Även fler bullerinriktade arbetsberedningar bör utföras i byggproduktionen. Två tekniska åtgärder gällande bullret på byggarbetsplatserna, som respondenterna från intervjuerna var positiva till, var införandet av bullerskydd och bullermätare. Resultatet visade även att det inte sker någon systematisk uppföljning av ljudnivåer på byggarbetsplatserna. Idag finns inte heller någon metod för att följa upp arbetsmiljön med avseende buller efter avslutade byggprojekt. Resultatet är generellt tillämpbart i hela byggbranschen.Slutsatsen kan dras att en mer bullerinriktad projektering bör göras, där man bland annat identifierar och tillämpar alternativa arbetsmetoder, material och verktyg för att minska bullernivåerna på byggarbetsplatserna. Ett införande av hörselskydd, som en del av den obligatoriska säkerhetsutrustningen på Skanska Sverige AB, behöver utredas vidare.Vidare konstaterades att en mer bullerinriktad planering på byggarbetsplatserna bör göras, där bullerinriktade arbetsberedningar är en lösning. En bullermätare på byggarbetsplatser är även en lösning. Bullerskydd, med uppgift att aktivt dämpa bullret, måste utredas vidare. / Every year noise-related injuries from the construction industry are reported to the Swedish Work Environment Authority. The purpose of this study was to examine how noise-related injuries could be reduced using new methods before and during ongoing projects. This study examined how the working environment can be improved regarding noise at the construction sites.The methodology used in this study consisted of a combination of qualitative interviews and quantitative surveys. The noise levels from six different work operations was examined to verify that the sound levels in construction sites in fact are noisy. The study is based on formulas and concepts in acoustics, as well as the Swedish Work Environment Authorities input and limit values related to noise.The results from the noise measurements showed that the limit values set by the Swedish Work Environment Authority was reached. The interviews showed that noise was not considered to any great extent in the planning or during ongoing production of a building project. Most of the respondents, both from the interviews and surveys, assessed that making ear protection a part of the mandatory protective equipment would reduce the noise related injuries.The results concluded that a more noise related planning should be implemented in construction projects. The noise related planning should identify alternative working methods, materials and tools leading to a reduction of noise. Making ear protection a mandatory protective equipment requires a further investigation. At the construction sites more noise- oriented work preparations should be held. Furthermore, education about noise could reduce the noise-related injuries.

I dagens samhälle tar digitala verktyg allt större plats och digitaliseringen sker även inom produktionen i byggsektorn. För att effektivisera produktionen behöver användandet av digitala verktyg och program öka. Företag i branschen och även Sveriges riksdag satsar på denna digitalisering. Även byggindustrins yrkesnämnd är intresserade av att bidra till denna utveckling och undersöker hur införandet av digitalisering i utbildning kan utvecklas. Syftet med studien är att kartlägga användningen av digitalt stöd i byggproduktionen för olika yrkesgrupper. I studien undersöks vilka digitala kunskaper och färdigheter byggbranschen efterfrågar hos yrkesarbetare och hur delbranscherna bygg, anläggning, VVS och el skiljer sig i digital utveckling. För att samla empiri till resultatet har metoderna semistrukturerade intervjuer och enkät använts. Resultat från en litteraturstudie och information från en workshop har använts för studiens bakgrund och teori. Utifrån litteraturstudien konstateras det att de flesta digitala hjälpmedel i byggproduktion kan delas upp i fyra kategorier, digitala verktyg, produktinformation, tillverkningsinformation och företagsresurser. Då digitalisering av byggproduktion innebär förändringsarbete i organisationer adderas även inställning som en femte kategori. I studien diskuteras faktorer som kan hindra den digitala utvecklingen. Det konstateras att VVS är den delbransch där produktionen är mest digitaliserad, elbranschen ligger inte långt efter. Sedan följer bygg och sist anläggningsbranschen. Alla yrkesarbetare förväntas kunna hantera en smartphone, sedan skiljer sig förväntningarna mellan de olika branscherna eftersom användningen av digitala verktyg och program varierar. / Digital devices have a bigger impact on our daily lives than ever before. The digitalization also occurs in the production process of the building sector. The use of digital devices and programs need to increase to make production more effective. Construction companies and even the Swedish parliament invest in this development. The aim of this study is to map the usage of digital support by workers in different construction trades. The study researches what level of digital skills the building sector expect construction workers to possess and how four different construction trades differ with regards to digitalization. The methods used to produce this study were interviews, a poll, a literature study and a workshop. Four categories were identified during the literature study, namely: digital tools, product information, manufacturing information and company resources. As digitalization is a transformational undertaking, “attitude” was added as a fifth category. Plumbing and ventilation is the trade where the production has been digitalized the most out of the four different trades. All construction workers are expected to be able to handle a smartphone but the expectations beyond that differ because the different trades utilize digital tools and programs to a varied extent.

Digitaliseringen inom byggbranschen har inte kommit lika långt som det har gjort för andra branscher. Men på de senaste åren har digitaliseringen i branschen accelererat. En anledning till detta är att fler byggföretag har börjat använda BIM. BIM som är en förkortning på Building Information Model och används i hela byggprocessen. BIM innefattar skapandet och användandet av en digital modell av ett byggnadsverk.  För att BIM ska uppnå sin potential krävs det att verktygen fungerar samt att personerna som ska använda verktygen har den kunskap som behövs. För att få den kunskap som behövs behöver man utbildning. Idag har gymnasieprogrammet Teknik - Samhällsbyggande som är ett högskoleförberedande program kurser som innehåller BIM, medan yrkesutbildningar inte har någon introduktion till BIM. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om BIM hos yrkesarbetarna ute i produktionen. Samt undersöka om implementering av BIM i yrkesutbildningar är ett sätt att öka kunskapen om BIM hos yrkesarbetare ute i produktionen. Metoden för detta arbete består utav två delar, en litteraturstudie och en enkätundersökning. Elever, lärare, hantverkare och tjänstemän från fyra gymnasieskolor och tre stora byggföretag i Sverige deltog i enkätundersökningen. Enkätundersökningen utformades för att undersöka om det används BIM, hur kunskapen om BIM är och hur BIM används i produktionen och i skolan. Resultatet och slutsatsen av arbetet visar att man kan öka kunskapen om BIM genom att implementera BIM i yrkesutbildningar något som lärare, hantverkare och tjänstemän är positiva till. Resultatet visar även att det finns ett behov av mer kunskap i byggbranschen. Hinder för att kunna implementera BIM är att det inte finns direktiv från Skolverket om hur BIM kan användas i undervisningen och vad elever ska lära sig om BIM. Lärarnas kompetens om BIM är låg samt att alla lärare inte har tiden att utbilda sig om BIM. / Digitalization in the construction industry has not progressed as far as it has for other industries. But in recent years, digitization in the industry has accelerated. One reason for this is that more construction companies have started using BIM. BIM, which is an abbreviation of Building Information Model, is used throughout the construction process. BIM involves the creation and use of a digital model of a building. For BIM to achieve its potential, it is required that the tools work and that the people who will use the tools have the necessary knowledge. To get the knowledge needed, you need training in BIM. Today, the high school program Technology - Community Building which is a college preparatory program has courses that incorporate BIM, while vocational education programs have no introduction to BIM. The purpose of this report is to increase knowledge about BIM among the professionals in production. As well to investigate whether the implementation of BIM in vocational education and training is a way to increase knowledge about BIM among skilled workers in production. The method for this work consists of two parts, a literary study and a questionnaire survey. Students, teachers, craftsmen and officials from four upper secondary schools and three large construction companies in Sweden, participated in the survey. The survey was designed to investigate whether BIM is used, what the knowledge of BIM is like and how BIM is used in production and in schools. The result and conclusion of the work show that one can increase knowledge about BIM by implementing BIM in vocational training, something that craftsmen and officials are positive about. The results also show that there is a need for more knowledge in the construction industry. Obstacles to being able to implement BIM are that there are no directives from the Swedish National Agency for Education if BIM can be used in teaching and what students should learn about BIM. Teachers' competence about BIM is low and not all teachers have the time to educate themselves about BIM.

I byggbranschen är effektiv kommunikation en förutsättning för att uppnå lyckade projekt. I en bransch där olika parter sammansluter i projektorganisationer för att leverera produkt till beställaren kan kommunikationen vara en utmaning. Det är essentiellt för projektledare att kommunikationen fungerar väl och att den når yrkesarbetarna på ett smart och effektivt sätt, så att berörda parter i varje projekt vet om vad som ska göras och hur de ska gå tillväga. Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur systematisk kommunikation kan förbättra byggprojekt av mindre karaktär genom att ta tillvara på hur verksamheten väljer att kommunicera. Studien granskar samspelet mellan projektledande arkitekt, arbetsledare och yrkesarbetare för att utreda möjligheter för förbättring av kommunikation i byggprojekten. För att utreda detta belyser studien vad som i kommunikationsväg fungerar väl i mindre byggföretag och vad som inte fungerar och hur de delar som brister skulle kunna tänkas förbättras. Genom undersökningar har uppfattning skapats om hur parterna upplever samarbetet i projekten kopplat till kommunikation i nuvarande och tidigare projekt. Vidare behandlar rapporten vikten av att säkerställa att bygghandlingar och annan dokumentation är korrekt för att minska risk för problem under byggnation och minska kommunikationssvårigheter. Resultatet påvisar att den mest uppskattade kommunikationskanalen är möten då det möjliggör för beskrivningar i detalj och uppföljningsfrågor. Studien visar även att projekten är känslig för ändringar i projektorganisationens personalstruktur och att det således är viktigt att säkerställa att projektdokumentation tas tillvara på i ett forum som kan nås av projektets aktuella deltagare. / Construction projects are becoming more complex at the same time as more pressure is put on time, costs and quality. Therefore the construction insutry shows an increasing need of tools and communication systems. In an industry where different parties combine in project organizations to deliver the product to the client, communication can be a challenge. It is therefore essential for project managers to ensure that the communication works well and that it reaches the workforce in an efficient way. This study aims at creating an understanding of how communication can improve building projects of a smaller nature by taking advantage of communications methods. The study examines interactions between project-leading architects, supervisors and professionals workers to investigate opportunities for improving their communication. The projects investigation has led to an understanding of how three different parties in smaller construction project experience the cooperation of their projects linked to communication. Furthermore, the report deals with the importance of ensuring that construction documents and other documentation are properly prepared and distributed to reduce the risk of construction problems and reduce communication difficulties. The result shows that the most appreciated communication channel is face to face meeting, thus it allows for detailed descriptions and follow-up questions. The study also shows that the projects are sensitive to changes in the project organization's staff structure and that it therefore is important to ensure that project documentation is utilized in a forum that can be reached by the project's participants