<p>Uppsatsen bygger på sex stycken enskilda intervjuer med anställda arbetsledare inom snabbmatsrestaurangbranschen i Värmlands län. Syftet för undersökningen är att belysa vilka arbetstrivselfaktorer det finns för dessa arbetsledare. Vi har bland annat varit intresserade av att titta på relationerna mellan arbetskamrater och vilken roll dessa spelar som en arbetstrivselfaktor. Särskild vikt har lagts vid att förstå var arbetsledarna utvecklar dessa relationer och stärker dess kvalité. Metoden för insamlande av data är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att alla intervjudeltagare uppger att de trivs med sitt arbete förbehållet att det finns vissa fysiska och psykiska arbetsmiljöförbättringar som skulle vara av godo. Det främsta argumentet för arbetstrivseln är arbetsledarnas arbetskamrater. Dessa relationer utvecklas delvis på jobbet. Vad vi dock upptäckt är att fritiden till stor del används för att utveckla dessa relationer. Detta föder i sin tur även kvalité i relationerna.</p>

Uppsatsen bygger på sex stycken enskilda intervjuer med anställda arbetsledare inom snabbmatsrestaurangbranschen i Värmlands län. Syftet för undersökningen är att belysa vilka arbetstrivselfaktorer det finns för dessa arbetsledare. Vi har bland annat varit intresserade av att titta på relationerna mellan arbetskamrater och vilken roll dessa spelar som en arbetstrivselfaktor. Särskild vikt har lagts vid att förstå var arbetsledarna utvecklar dessa relationer och stärker dess kvalité. Metoden för insamlande av data är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att alla intervjudeltagare uppger att de trivs med sitt arbete förbehållet att det finns vissa fysiska och psykiska arbetsmiljöförbättringar som skulle vara av godo. Det främsta argumentet för arbetstrivseln är arbetsledarnas arbetskamrater. Dessa relationer utvecklas delvis på jobbet. Vad vi dock upptäckt är att fritiden till stor del används för att utveckla dessa relationer. Detta föder i sin tur även kvalité i relationerna.

I en organisation bör man arbeta med ständiga förbättringar. För att implementera olika verktyg i arbetet kräver det att man kommunicerar och samarbetar på ett rätt sätt för ett bra resultat. Då kommunikation är en viktig hörnsten som påverkar och styr den dagliga verksamheten skapar det i sin tur en organisationskultur som är vad vi gör varje dag. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur kommunikation och förbättringsarbete påverkar organisationskulturen för att därefter kunna komma fram till ett effektivare arbetssätt. Målet med studien är att komma fram till ett bättrearbetssätt gällande fallföretagets nuvarande förbättringsarbete och kommunikationsflöde så att man formar en ny organisationskultur. För att nå upp till syfte och mål utgår skribenterna bland annat från intervjuer, observationer, tidigare studier samt relevant litteratur inom forskningsområdet. En lösning som skribenterna har kommit fram till är att införa ett till led i verksamheten, ett till pulsmöte och att använda sig av förbättringskatans 4 steg för att lyckas göra framtida genombrott.