Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva metoder som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare för en säkrare vård. Syftet var även att beskriva kvalitén på de granskade artiklarna utifrån metodologiska aspekter gällande undersökningsgrupp och datainsamlingsmetod. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Data samlades in ifrån databaserna PubMed och Cinahl samt via manuell sökning. Artiklarna granskades samt analyserades och resultatet presenterades utifrån tre teman. Resultat: Olika metoder förbättrade kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare. Förbättrad kommunikation och förbättrade attityder till samarbete har visats efter att professionerna fått utbildning inom området kommunikation. Utbildning i kommunikation och kommunikationsverktyg gav struktur i kommunikationen och sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen med läkarna förbättrades med en känsla av trygghet och mindre stress. Omstrukturering i arbetet och personalgruppen resulterade i ett starkare vårdteam med minskad hierarki och en förbättrad kommunikation. Flera metoder upplevdes av sjuksköterskorna ge en förbättrad vård för patienterna. Slutsats: Utbildning i kommunikation och kommunikationsverktyg samt omstrukturering i arbetet förbättrar kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare. Metoderna förbättrar samarbetet, tonar ned hierarkin och bidrar till en säkrare vård. / Aim: The aim of the literature study was to describe methods that can improve the communication between nurses and physicians for a safer care. The aim was also to describe the quality of the reviewed articles based on methodological aspects concerning the study group and the data collection method. Method: A descriptive literature study, based on 15 scientific articles. The data was collected from the databases PubMed and Cinahl and through manual search. The articles was reviewed and analyzed and the results were presented in three themes.Results: Different methods improved the communication between nurses and physicians. After studying communication and collaboration they´ve seen improved communication and attitudes towards communication. Education in communication and communication tools provided the structure of the communication and the nurses felt that communication with physicians improved with a sense of security and less stress. Restructuring of work assignments and the staff resulted in a stronger health care team with less hierarchy and improved communication. Several methods were experienced by the nurses to improved care for the patients. Conclusion: Education in communication, communications tools and reconstruction of job assignments improved communication between nurses and physicians. The methods improve the collaboration, it became less hierarchy and contribute to a safer care.

Bakgrund: Delaktighet innebär en aktiv medverkan. I vården är delaktighet ömsesidig och beroende av både vårdpersonal och patient med anhöriga. Sjuksköterskans kärnkompetenser består bland annat av personcentrerad vård, vilken utgår från patientens behov. För att skapa en säker personcentrerad vård av kvalitet bör sjuksköterskan bland annat ha kunskap om delaktighet.   Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av delaktighet i vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med kvalitativ och induktiv ansats. CINAHL och MedLine har använts som databaser, vilket genererade i tio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier analyserades fram och resulterade i att patienten upplever delaktighet vid kommunikation, delaktighet genom relation, möjlighet till delaktighet och via vårdpersonalens förhållningssätt till delaktighet. Slutsats: Förståelse för patientens upplevelser av delaktighet har betydelse för att klarlägga och främja delaktighet samt forma en personcentrerad vård av kvalitét. / Background: Participation means an active involvement. In health care, participation is mutual and dependent on both healthcare professionals and patients with relatives. Six competencies for nursing consists among others patient-centered care, based on patient needs. In order to create a safe patient-centered quality care, the nurse should, for example, have knowledge of participation. Aim: To describe patients experience of participation in healthcare. Methods: A literature review was carried out with qualitative and inductive approach. CINAHL and MedLine were used as databases, which summed up in ten qualitative articles. Results: Four categories and nine subcategories were analyzed and resulted in patient´s experience of participation. Patient experienced participation thorough communication, participation thorough relationship, possibility to participation and by healthcare professionals’ attitudes to participation. Conclusions: Understanding of patients´ experience of participation is important to clarifying and promoting participation and shaping a patient-centered care of quality.

Empowerment betyder makt och att ha förmågan att ha kontroll över sitt eget liv. Empowerment används inom många olika verksamheter såsom vården, utbildning och ekonomi. Begreppet kan användas av alla som på något sätt arbetar med att hjälpa människor både inom den privata och offentliga sektorn. Det är därför av intresse att undersöka vad som är betydelsefullt för att sjuksköterskor ska känna empowerment. / Empowerment means power and the ability to have control over one’s own life. Empowerment is used in many different sectors such as healthcare , education and economics. Empowerment can be used by anyone who in any way works to help people in both private and public sectors. It is therefore of interest to investigate what is important for nurses to feel empowerment.

Bakgrund: Sjuksköterskerollen är en komplex yrkesroll där sjuksköterskan ansvarar för att ge vård av hög och god kvalité. Sjuksköterskan har ett stort ansvar vilket finns beskrivet dels i lagtext och i ICN:s etiska kod. Bristande omvårdnadsarbete har setts förekomma i sjuksköterskeyrket i flera länder. Tidigare forskning efterlyser därför forskning kring varför sjuksköterskor ibland avviker från sitt ansvar. Olika avvikelser som görs inom vården kan leda till en sämre vårdkvalité och en ökning av vårdrelaterade skador.  Syfte: Studiens syfte är att belysa faktorer som enligt sjuksköterskan påverkar vårdkvalitén.  Metod: En litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar varav en med kvalitativ ansats och 14 med kvantitativ ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Flera faktorer visades påverka vårdkvalitén enligt sjuksköterskan. Faktorerna som identifierades kunde formas till kategorier vilka var psykologisk arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse, resurstillräcklighet och tillgänglighet, förmåners och uppskattningens påverkan, påverkad arbetsprestation och arbetsrelaterad stress. Faktorerna kunde enskilt påverka vårdkvalitén men det visade sig också att en faktor kunde leda till en annan.  Konklusion: Det kan vara svårt att bedriva vård av god kvalité då begreppet vårdkvalité är svårdefinierat. De ansvar som sjuksköterskan har vilket exempelvis beskrivs i Phil Barkers teori kan även vara svårt att upprätthålla då sjuksköterskan påverkas av olika faktorer på arbetsplatsen. / Background: The Nurse role is a sophisticated professional role where the nurse is responsible for providing care of high and good quality. The nurse has a great responsibility, which is described partly in the law text and in the ICN code of ethics. Inadequate nursing work has been seen in the nursing profession in several countries. Previous research therefore advertises for research on why nurses sometimes deviate from their responsibilities. Various deviations made within the care system can lead to more mediocre quality of care and an increase in carerelated injuries. Aim: The purpose of the study is to elucidate factors that affect the quality of care, according to the nurse. Method: A literature review based on 15 scientific articles, one with a qualitative approach and 14 with a quantitative approach. The articles were obtained from the CINAHL and PubMed databases. Result: Several factors were shown to influence the quality of care according to the nurse. The factors identified could be formed into categories which were psychological work environment, job satisfaction, resource adequacy and availability, the impact of benefits and estimation, impacted work performance and work-related stress. The factors could individually influence the quality of care, but it was also found that one factor could lead to another. Conclusion: Caring for good quality care can be difficult as the concept of quality care is difficult to define. The responsibility of the nurse, which are described, for example, in Phil Barker's theory, can also be challenging to maintain as various factors influence the nurse in the workplace.

Syftet med studien var att beskriva upplevelsen från vård- och återhämtningstiden hos patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning. Metoden som används hade en kvalitativ ansats. Data samlades in via intervjuer med 11 patienter som vårdats på intensivvården från två sjukhus i Sverige. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet blev fyra kategorier och 14 subkategorier. Kategorin Känna trygghet bestod av subkategorierna: Bli väl omhändertagen i vården, Få information och Vikten av stöd. Kategorin Förlust av kontroll innefattade: Sakna vetskap och förståelse, Fragmenterade minnen från vårdtiden, Overklighetsupplevelser samt Känna rädsla, obehag och smärta. Kategorin Stärkas av egna resurser inkluderade subkategorierna: Vikten av positiv inställning, Hoppas och drivas av framsteg samt Bra fysiska förutsättningar och intressen som drivkraft. Kategorin Erfara förändring bestod av subkategorierna: Känna fysisk svaghet, Komplikationer som påverkar ens tillvaro, Vilja leva som tidigare och Tankar kring livet.  Slutsatsen var att god omvårdnad inkluderade patienters behov av att bli sedda, behandlade med omsorg samt minnas och förstå vad som sker. Förståelse bygger på information om den egna sjukdomsbilden, komplikationer och återhämtning. Dessa behov belyser vikten av att i omvårdnaden utgå från patienterna och att integrera dem i vården.   Som vårdpersonal bör vi sträva efter att stärka patienters känsla av sammanhang vilket förutsätter att de är väl insatta i sin sjukdom, vård och behandling samt konsekvenser av det de går igenom.  Personcentrering är viktigt för patienters känsla av sammanhang och därmed deras hälsa och livskvalité under och efter sjukhusvård. / The aim of this study was to describe the experience from the hospital stay and time of recovery in patients admitted to intensive-care unit. The method used had a qualitative approach. Data was collected through interviews with 11 patients who had received intensive-care from two hospitals in Sweden. Data was analyzed with qualitative content analysis. The result was four categories and 14 subcategories. The category To feel secure included the subcategories: Good patient care, Receive information and The importance of support. The category Loss of control comprised of the subcategories: Lacking knowledge and understanding, Fragmented memories of the hospital stay, Experiences of unreality and To feel fear, pain and discomfort. The category Strengthen by their own resources included the subcategories: Importance of positive attitude, To hope and be driven by success and also Good physical conditions and activities as the driving force. The category Experience changes contained the subcategories: Feel physical weakness, Complications that affects your life, Wish to live as before and Thoughts about life.  The conclusion was that good nursing care included patient’s needs to be seen, treated with care and remember and understand what was happening. Understanding was based on information about their own illness, complications and recovery. These needs highlights the importance of basing nursing care on the patient and to integrate them in their own care and treatment. Health professionals should strive to strengthen the patient’s sense of coherence which implies that they are well versed in their illness, care and treatment and consequences of what they are going through. Person-centering is important for the patient’s sense of coherence and thus their health and quality of life during and after hospitalization.

Bakgrund: Akutsjukvård innefattar all vård som inte kan vänta utan risk för vårdskada elleronödig död. Väntetider på akutmottagningar runt om i Sverige har en negativ riktning, ochden äldre populationen vistas längst på svenska akutmottagningar. Studier visar att högreutbildningsnivå leder till en högre motivation till att arbeta och ta till sig evidensbaseradkunskap, vilket leder till säkrare och bättre vård för patienterna. Trots detta råder det fortsattoklarheter kring funktion och roll för sjuksköterskor med utbildning på avancerad nivå [SA]inom akutsjukvården. Syfte: Att beskriva värdet av att ha sjuksköterskor med utbildning på avancerad nivå på enakutmottagning utifrån vad tidigare litteratur kommit fram till. Metod: Deskriptiv litteraturöversikt med en induktiv ansats och mixad metod. Totaltinkluderades 16 artiklar från databaserna PubMed och CINAHL, som utifrån tematisk analysredovisade resultatet. Resultat: Fyra teman identifierades; patientsäkerhet, effektivitet, arbetsmiljö ochvårdkostnader. Sjuksköterska med utbildning på avancerad nivå [SA] bidrog till ökadpatientnöjdhet och högre kompetens på arbetsplatsen som i sin tur ökar patientsäkerheten. Dehar en vilja till att utbilda kollegor och bidrog till jämnare arbetsbelastning mellanprofessioner. SA kan vara ett komplement till läkarna genom att ansvara över mindre akutaskador och åkommor. Färre återbesök och kortare väntetider bidrar indirekt till minskadevårdkostnader. Slutsats: Implementering av SA inom akutsjukvården bidrar till ökad patientsäkerhet, ökadeffektivitet, bättre vårdmiljö och indirekt minskade vårdkostnader.

Den första tiden i yrkeslivet kan upplevas utmanande för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Därför är det av stor betydelse att rätt förutsättningar ges från hälso- och sjukvården för att den nyutexaminerade sjuksköterskan ska kunna ge patienten en god vård. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors första tid i yrket. Metod: En litteraturstudie genomfördes med en induktiv ansats som grundades på tio vetenskapliga artiklar, fyra kvantitativa, fem kvalitativa samt en med mixad metod. Resultatartiklarna analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier: vikten av en stödjande övergång in i yrkesrollen, arbetsklimatets betydelse den första tiden i yrket, värdet av kompetensutveckling för yrkesrollen och grundläggande resurser för god omvårdnad. Resultatet visade att den nyutexaminerade sjuksköterskan var i behov av mer stöttning vid övergången, ett bättre arbetsklimat och fler resurser för att kunna utveckla kompetens och bedriva arbetet med hög vårdkvalité. Konklusion: Kontinuitet och tillgänglighet hos arbetsgivare och kollegor samt stöttning i form av stödprogram förhindrade en ogynnsam transition för de nyutexaminerade sjuksköterskorna och bidrog till en bättre vårdkvalité för patienten. / The first time in working life can be experienced as challenging for the newly graduated nurse. Therefore, it is of great importance that the right prerequisites are provided to the newly graduated nurse by the healthcare, in order to give good care for the patient. Aim: The aim was to illustrate newly graduated nurses' experiences of the first time in the profession. Method: A literature study was conducted with an inductive approach based on ten scientific articles, four quantitative, five qualitative and one with a mixed method. The result articles were based on a content analysis. Result: Data processing resulted in four categories: the importance of a supportive transition into the professional role, the importance of the work climate during the first period in the profession, the value of competence development for the professional role and basic resources for good nursing. The results showed that the newly graduated nurse was in need of a better work climate, more support during the transition and more resources to be able to develop skills and conduct the work with high quality. Conclusion: Continuity and availability of managers and colleagues as well as support in the form of support-programs prevented the transition to become overwhelming for the newly graduated nurses and contributed to a better quality of care for the patient.

SAMMANFATTNING Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. KOL räknas som en av de kroniska sjukdomar där en stor del av vården bör ske inom primärvården. Studier visar att KOL på grund av underdiagnostik leder till sämre hälsa och livskvalitet. Med en allt äldre befolkning kommer allt fler drabbas av kronisk sjukdom, vilket kräver att vården bygger på god kvalité. Hur patienter upplever vårdkvalité blir allt viktigare i dagens sjukvård, eftersom vården bör baseras på personcentrerad vård. Patienters normer, förväntningar, erfarenheter och vårdens struktur beskriver vad vårdkvalité egentligen innebär och är en länk i ett förbättringsarbete. Astma-KOL sjuksköterskan bedriver mottagningsarbete, som har till syfte att ge patientutbildning om KOL och inhalationsteknik, motiverande samtal om motion och rökstopp, bedöma nutritionsstatus och utföra spirometrier. Med hjälp av Astma-KOL sjuksköterskans patientutbildning och stöd ökar livskvalité för patienter med KOL.   Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL skattar vårdkvalité vid besöket hos Astma-KOL sjuksköterskan i primärvården.    Studiens metod är deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats som bygger på KUPP frågeformulär. Femtio två deltagare hade besvarat formuläret under hösten 2015. Åtgärdsindex användes för att beskriva hur deltagarna upplevde vårdkvalitén.   Resultatet av studien visade att majoriteten av alla deltagare skattade att de fick vård av god kvalité. Ett flertal deltagare skattade att de fick bra information, bra bemötande och kände sig delaktiga, men att det spelade mindre roll för deltagarnas intresse. Män och kvinnor hade skattat frågor som rör egenvård, medkänsla och delaktighet olika.   Slutsatsen visar att det finns flera områden där förbättringsarbete kan vara av betydelse för att äldre patienter med KOL ska kunna uppleva vårdkvalité.       Nyckelord: Vårdkvalité, Astma-KOL sjuksköterska, KOL, primärvård, äldre. / ABSTRACT Chronic obstructive lung disease (COPD) is one of common causes in the world, which can lead to death. COPD is considered to be one of the chronic diseases where the major part of healthcare should be handled in the primary healthcare. Studies show that, when COPD is being underdiagnosed, it leads to poorer health and a decrease in quality of life for the patient. With an aging population, more people are affected by chronic illness which requires a healthcare system that provides good quality of care. How patients experience the quality of care will be of importance in the future, when their care should be person-centered. Patients standards, expectations, experiences and health care structure describes what the quality of care really means, and is a link in the development process. The asthma/COPD nurse has the role to conduct patient education, improve inhalations techniques, concentrate on their motivational interviewing regarding exercise as well as smoking cessation, assess their nutritional status, and to perform spirometry tests. Nurse's support and expertise creates the confidence and security for COPD patients and this increased knowledge aims to increase the quality of life for the patient.   The aim of the study was to describe how people with COPD experience the quality of the care when visiting the asthma/COPD nurse in a primary care clinic.   The studies method was a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach based on the KUPP questionnaire. Fifty-two participants answered the questionnaire in the autumn of 2015. KUPP's action indices were used to describe how the participants experienced care quality.   The studies result found that the majority of participants estimated that they received care of good quality. Several participants estimated that they received good information, courteous care from the nurse and a feeling of involvement, but in reality it did not matter for the participant's interest. Men and women estimated the issues related to self-care, compassion and participation differently.   Conclusion shows several areas where improvements can be important for elderly patients with COPD so they can be able to experience quality of care.     Keywords: Quality of care, asthma/COPD nurse, COPD, primary care, elderly.

Bakgrund: Sjukvården beskrivs som oerhört komplex och genom bland annat utveckling av ny och dyr teknik, som i sin tur genererar bättre vård, gör det svårt för sjukhus att hålla sin budget. En controller har en fundamental roll i en organisations ekonomistyrning och ska med hjälp av diverse styrmedel styra och kontrollera så att verksamheten drivs mot ekonomiska mål. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur en controller inom sjukvården använder ekonomiska styrmedel för att nå ekonomisk måluppfyllelse samt skapa en förståelse för hur en controller hanterar balansgången mellan ekonomisk måluppfyllelse och vårdkvalité. Metod: Uppsatsen är formad med en kvalitativ forskningsdesign. En flerfallstudie har använts som forskningsstrategi där den empiriska datan är insamlad genom ostrukturerade intervjuer med anställda vid två sjukhus i Småland, länssjukhuset i Kalmar och centrallasarettet i Växjö. Det teoretiska avsnittet är byggt med data som insamlats från litteratur och vetenskapliga artiklar som varit tillgängliga via Linnéuniversitetets bibliotekskatalog. Slutsats: De resultat som framkommer av studien påvisar att en controllerns användning av styrmedel tenderar att fokusera på ekonomisk måluppfyllelse. Genom användning i större utsträckning av de styrmedel som är under utveckling finns möjligheter för controllern att även påverka vårdkvalité. / Background: Health care organisations are seen as complex due to the all time ongoing development of new and expensive technology. Which in other hand generates better quality but makes it hard for these organisations to keep within their budget. A controller has an fundamental role in the work with managing accounting within organisations. With the help of a setup of control instruments the controller are to manage and control so that operations helps the organisation to reach its economic targets. Purpose: Our purpose with this thesis were to study a selection of health care organisation. Through explaining and analyzing the controllers usage of control instruments to reach economic targets and develop an understandning for how a controller are handling priority between economic targets and care quality. Method: The thesis were formed with a qualtivive research design. With a strategy of studying multiple cases were the empirical data gathered from interviews with employees at two hospitals in Småland. Our theoretical chapter is built on information collected from litterature and scientific articles that were available through the library catalogue at Linnaeus University. Conclusion: The results of this thesis shows that a controllers usage of control instruments focus on economic targets rather then care quality. With an greater use of the control instruments that are under development the controller has an opportunity to influence on care quality.