Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste diagnoserna i primärvården. En viktig del av astma/KOL sjuksköterskans roll är att motivera patientgruppen till ökad fysisk aktivitet då de ofta är fysiskt inaktiva på grund av sitt hälsotillstånd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva astma/KOL sjuksköterskans erfarenheter av att motivera patienter med KOL diagnos till ökad fysisk aktivitet. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats valdes som metod och nio semistrukturerade intervjuerna genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkom i analysen. I den första kategorin Strategier beskrevs olika tillvägagångssätt för hur astma/KOL sjuksköterskan motiverade patienterna till ökad fysisk aktivitet. I den andra kategorin Samverkan med andra framkom vikten av att samverka med andra professioner för patientens bästa, men även en fungerande samverkan mellan astma/KOL sjuksköterskor var av stor vikt. Slutsats: Astma/KOL sjuksköterskan beskrev att det var viktigt att hitta individanpassade strategier för att kunna motivera till ökad fysisk aktivitet. Att hjälpa patienten att hantera känslor av skam och skuld som ett led i att motivera var betydelsefullt enligt sjuksköterskorna. Beroende på vilket sjukdomsstadie patienten befann sig i kunde sättet att motivera se olika ut, men det var alltid den enskilda individen som satte ramen för på vilket sätt sjuksköterskorna motiverade. Anhöriga involverades endast till liten del. Då patienterna ofta var i behov av styrda råd användes motiverande samtal (MI) endast i liten utsträckning. Interprofessionell samverkan och samverkan mellan astma/KOL sjuksköterskor har betydelse för en bra vård för patientgruppen. Om mer tid och resurser ges ökar detta förutsättningarna till en bra vård. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of the most common diagnoses in primary care. An important part of the asthma/COPD nurses’ role is to motivate the patient group to increased physical activity, as they are often physically inactive due to their state of health. Aim: The aim of the study was to describe the asthma/COPD nurses’ experiences of motivating patients with COPD diagnosis to increased physical activity. Method: Qualitative design with an inductive approach was chosen as the method. Nine structured interviews were conducted. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Two categories emerged in the analysis. The first category Strategies described different approaches for how the asthma/COPD nurse motivated patients to increase physical activity. In the second category Collaboration with others, the importance of collaborating with other professions for the patient´s benefit emerged, but also a functioning collaboration between asthma/COPD nurses was of great importance. Conclusion: The asthma/COPD nurse described that it was important to find individualized strategies to be able to motivate increased physical activity. Helping the patient deal with feelings of shame and guilt as part of motivating was important according to the nurses. Depending on the patients stage of illness the motivation could look different, but it was always the individual who set the framework in which way the nurses motivated. Relatives were only slightly involved. As patients were often in need of guided counseling, Motivational Interviewing (MI) was used only to a small extent. Interprofessional collaboration and collaboration between asthma/COPD nurses is important for good care for the patient group. If more time and resources are given, this can increase the conditions for a good care.

SAMMANFATTNING Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. KOL räknas som en av de kroniska sjukdomar där en stor del av vården bör ske inom primärvården. Studier visar att KOL på grund av underdiagnostik leder till sämre hälsa och livskvalitet. Med en allt äldre befolkning kommer allt fler drabbas av kronisk sjukdom, vilket kräver att vården bygger på god kvalité. Hur patienter upplever vårdkvalité blir allt viktigare i dagens sjukvård, eftersom vården bör baseras på personcentrerad vård. Patienters normer, förväntningar, erfarenheter och vårdens struktur beskriver vad vårdkvalité egentligen innebär och är en länk i ett förbättringsarbete. Astma-KOL sjuksköterskan bedriver mottagningsarbete, som har till syfte att ge patientutbildning om KOL och inhalationsteknik, motiverande samtal om motion och rökstopp, bedöma nutritionsstatus och utföra spirometrier. Med hjälp av Astma-KOL sjuksköterskans patientutbildning och stöd ökar livskvalité för patienter med KOL.   Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL skattar vårdkvalité vid besöket hos Astma-KOL sjuksköterskan i primärvården.    Studiens metod är deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats som bygger på KUPP frågeformulär. Femtio två deltagare hade besvarat formuläret under hösten 2015. Åtgärdsindex användes för att beskriva hur deltagarna upplevde vårdkvalitén.   Resultatet av studien visade att majoriteten av alla deltagare skattade att de fick vård av god kvalité. Ett flertal deltagare skattade att de fick bra information, bra bemötande och kände sig delaktiga, men att det spelade mindre roll för deltagarnas intresse. Män och kvinnor hade skattat frågor som rör egenvård, medkänsla och delaktighet olika.   Slutsatsen visar att det finns flera områden där förbättringsarbete kan vara av betydelse för att äldre patienter med KOL ska kunna uppleva vårdkvalité.       Nyckelord: Vårdkvalité, Astma-KOL sjuksköterska, KOL, primärvård, äldre. / ABSTRACT Chronic obstructive lung disease (COPD) is one of common causes in the world, which can lead to death. COPD is considered to be one of the chronic diseases where the major part of healthcare should be handled in the primary healthcare. Studies show that, when COPD is being underdiagnosed, it leads to poorer health and a decrease in quality of life for the patient. With an aging population, more people are affected by chronic illness which requires a healthcare system that provides good quality of care. How patients experience the quality of care will be of importance in the future, when their care should be person-centered. Patients standards, expectations, experiences and health care structure describes what the quality of care really means, and is a link in the development process. The asthma/COPD nurse has the role to conduct patient education, improve inhalations techniques, concentrate on their motivational interviewing regarding exercise as well as smoking cessation, assess their nutritional status, and to perform spirometry tests. Nurse's support and expertise creates the confidence and security for COPD patients and this increased knowledge aims to increase the quality of life for the patient.   The aim of the study was to describe how people with COPD experience the quality of the care when visiting the asthma/COPD nurse in a primary care clinic.   The studies method was a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach based on the KUPP questionnaire. Fifty-two participants answered the questionnaire in the autumn of 2015. KUPP's action indices were used to describe how the participants experienced care quality.   The studies result found that the majority of participants estimated that they received care of good quality. Several participants estimated that they received good information, courteous care from the nurse and a feeling of involvement, but in reality it did not matter for the participant's interest. Men and women estimated the issues related to self-care, compassion and participation differently.   Conclusion shows several areas where improvements can be important for elderly patients with COPD so they can be able to experience quality of care.     Keywords: Quality of care, asthma/COPD nurse, COPD, primary care, elderly.