Arbetsrelaterad stress bland vårdens chefer ökar och arbetsmiljön blir allt viktigare. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Riksdagen röstade år 1977 igenom arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) vilket är en bra grund att luta sig mot. Författarna vill med denna studie öka medvetenheten och studera förekomsten av arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdens chefspositioner. Hur mycket arbetsrelaterad stress finns egentligen inom hälso- och sjukvårdens chefer. Är den densamma i privat, kommunal och regional verksamhet? Med en kvantitativ studie har författarna med en öppen webbaserad enkät fått fram att stress, trötthet och spänningshuvudvärk/ migrän är de största faktorerna för chefernas dåliga mående inom den privata, kommunala och regionala verksamheten och att återhämtning på arbetstid nästan är obefintlig. Detta styrker tidigare studier och rapporter som visar att allt fler sjukskriver sig på grund av psykisk ohälsa och att stress kan leda till kognitiva funktionsnedsättningar. I författarnas studie upptäcktes inga väsentliga skillnader mellan privat, kommunal, regional och verksamhet.

Bakgrund: Akutmottagningen är till för personer med akut sjukdom eller skada. Sjuksköterskans främsta ansvar är omvårdnaden. Sjuksköterskan behöver snabbt bilda sig en uppfattning om patientens tillstånd för att kunna ge adekvat vård. Triagering används som hjälpmedel för att bedöma och prioritera turordningen mellan svår sjuka och skadade patienter detta arbete försvåras på grund av hög arbetsbelastning vilket kan upplevas som stressande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed, där 11 artiklar var relevanta för litteraturstudiens syfte. Artiklarna granskades med Polit och Beck (2017) kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar och bearbetades genom tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningen har kategoriserats in i tre huvudteman: 1." Arbetsbelastning" med underteman "arbetsflödesavbrott" "psykisk belastning" och "fysisk belastning". 2. "Organisatoriska brister" med underteman "överbeläggningar", "tidsbrist", "kommunikation, samverkan och bristande ledarskap" och "patientsäkerhet". 3. "Egen kompetensutveckling". Slutsats: På akutmottagningen utsätts sjuksköterskan för stress på grund av hög arbetsbelastning som beror på organisatoriska brister och en mängd olika stressorer. Stressen sjuksköterskor upplever har negativ påverkan på sjuksköterskans fysiska, psykiska hälsa och på arbetstillfredsställelsen. Vidare påverkar sjuksköterskans stress även patientens hälsa negativ.

Introduktion/Bakgrund: Sjuksköterskor kan på grund av ständiga krav vara utsatta för hög arbetsbelastning i sitt arbete, vilket kan påverka patientsäkerheten negativt och ge upphov till sjukdom och ohälsa hos sjuksköterskorna. Copingstrategier kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor och därmed stärka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka copingstrategier sjuksköterskor på sjukhus använder för att hantera arbetsrelaterad stress för ökad patientsäkerhet. Metod: Litteraturstudie som följer Polit och Becks (2021) nio steg, en deduktiv ansats utifrån Lazarus och Folkmans (1984) och Folkmans (1997) ramverk för copingstrategier har använts i analysen. Resultatet baseras på tolv artiklar från litteratursökning, varav elva var kvantitativa och en var mixad metod. Resultat: Resultatet utgår från teoretikernas ramverk och består av tre huvudkategorier: problemfokuserad, emotionsfokuserad, meningsbaserad copingstrategi och två underkategorier till emotionsfokuserad copingstrategi. Val av copingstrategi påverkas av tidpunkt, personlighetsdrag och situation som sjuksköterskor befinner sig i vid upplevd arbetsrelaterad stress på sjukhus.  Slutsats: Problemfokuserade och emotionsfokuserade copingstrategier används i ungefär lika stor utsträckning av sjuksköterskor, men problemfokuserade används i något större omfattning. Meningsbaserade copingstrategier används i minst utsträckning.

Bakgrund: Arbetsmiljön inom akutsjukvård är ofta stressig med hög arbetsbelastning och få resurser, vilket kan innebära påfrestande situationer. Det ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens och förmåga till snabba förändringar. Sjuksköterskor strävar ständigt efter att upprätthålla en god och säker vård, vilket emellanåt kan vara utmanande inom akutsjukvårdens stressiga miljö. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom den somatiska akutsjukvården. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analysmetod. Resultat: Två teman samt fyra subteman identifierades. Första temat var utmaningar i sjuksköterskerollen med underteman känslomässig påverkan och otillräcklig återhämtning. Det andra temat var utmanande arbetsmiljö med underteman otillräckliga resurser samt oförutsägbar arbetssituation. Slutsats: Genom förbättrade arbetsförhållanden kan sjuksköterskors arbete förbättras vilket gynnar omvårdnaden och patientsäkerheten.

Arbetsrelaterad stress är vanligt inom sjukvården och drabbar ofta sjuksköterskor. En långvarig negativ stress kan leda till sjukdom som till exempel utmattning och detta kan leda till sjukskrivningar samt personligt lidande. Arbetsstress är en starkt bidragande faktor som gör att sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Arbetsrelaterad stress kan också påverka patientsäkerheten negativt. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa metoder för stresshantering som sjuksköterskor kan använda för att minska arbetsrelaterad stress. Frågeställningarna var: Vilka stresshanteringsmetoder finns? På vilket sätt påverkar stresshanteringsmetoder sjuksköterskors stressnivå? Visar dessa metoder några andra positiva effekter för sjuksköterskor? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats, aktuell forskning söktes fram i två databaser, 17 artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades. Fem stycken artiklar sorterades bort för att de hade för låg kvalitet eller redan fanns med i en vald litteraturöversikt. Därför ingick slutligen tolv stycken artiklar i analysen. Analysen resulterade i åtta olika stresshanteringsmetoder: mindfulness, massage, avslappning, aromaterapi, auriculoterapi, webbaserade stresshantering program, KBT och yoga där samtliga visade en minskande effekt på upplevd arbetsrelaterad stress. Resultatet visade även andra positiva effekter som stresshanteringmetoderna gav, ett förändrat tankesätt, självutvecklade copingstrategier samt ett ökat välbefinnande. Slutsatsen var att stresshanteringsmetoder är en viktig del i arbetet för en minskad arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor och att arbetsgivare har ett stort ansvar i att stödja sina anställda i detta. Vi föreslår att redan i sjuksköterskeutbildningen införa utbildning av olika stresshanteringsmetoder för att arbeta stressförebyggande.

Bakgrund: Under 2019 till 2022 drabbades världen av COVID-19-pandemin. Flera länder led av kollapsad sjukvård. Människoliv förändrades av COVID-restriktioner med syfte att begränsa smittan. Frontlinjesjuksköterskor spelade en central roll i att bekämpa COVID-19-pandemin i hela världen. Forskning om sjuksköterskeyrket innan COVID-19-pandemin visade att de flesta frontlinjesjuksköterskor upplevde stress på grund av sitt yrke, men under pandemin blev sjuksköterskornas situation ännu svårare. Syfte: Att förstå hur COVID-19-pandemins första våg påverkade frontlinjesjuksköterskors upplevelser av yrkesrelaterad stress. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt. Artiklarna söktes efter i databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycInfo. Åtta peer-reviewed vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats gick igenom noggrann kvalitetsgranskning och valdes ut till källmaterial. Resultat: Frontlinjesjuksköterskorna var inte förberedda för COVID-19-pandemin, vilken ledde till ett kraftigt ökade antal vårdkrävande patienter. COVID-19- pandemin ledde också till en förändring i frontlinjesjuksköterskornas arbetsroll. Många hade inte tillräcklig kompetens för att hantera sina arbetsuppgifter. Frontlinjesjuksköterskorna saknade även hjälp från omgivningen. Dessa faktorer ledde till försämrad personcentrerad omvårdnad, patientsäkerhet och ökad personalavgång. Sju interrelaterade faktorer kan användas för att förstå frontlinjesjuksköterskornas arbetsrelaterade stress. Kategorierna är 1. Förändring i arbetsvillkor, 2. Förändring i arbetsrollen, 3. Copingstrategier, 4. Stöd från arbetsgivare, 5. Teamarbete, 6a. Försämrad omvårdnad och 6b. Personalavgång. Frontlinjesjuksköterskornas arbetsrelaterade stressupplevelser kan även förklaras utifrån Karaseks job demands control model, där arbetssituationer med en högre grad av jobbkontroll (eget beslutsfattande) upplevs som mindre stressande än situationer där man saknar kontroll över sitt arbete.  Slutsats: Arbetsgivare bör beakta stressfaktorer och erbjuda stöd för att öka frontlinjesjuksköterskors arbetstillfredsställelse. De bör även vara lyhörda mot personalen och erbjuda individualiserade åtgärder, samt uppmuntra personalen att ta eget initiativ för att finna lösningar (ge dem högre grad av jobbkontroll). Frontlinjesjuksköterskor bör i sin tur försöka proaktivt reflektera och föra fram tydliga förslag till arbetsgivare.

Bakgrund: Coronaviruset låg bakom Covid-19 pandemin som spreds världen över 2020. Sjuksköterskor som arbetade med Covid-19 patienter utsattes för utmaningar och risker i sitt arbete. För att kunna arbeta optimalt och hållbart enligt sjuksköterskans kärnkompetenser så krävs goda förutsättningar på arbetet. Covid-19 pandemin innebar flera orsaker som kan ligga till grund för arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Genom att undersöka hur sjuksköterskor upplever stress på arbetet under Covid-19 kan orsaker identifieras, och på så sätt förebyggas i framtiden.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterad stress vid arbete under Covid-19.  Metod: En litteraturstudie har genomförts av nio vetenskapliga kvalitativa artiklar från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sökorden skapades i enlighet med studiens syfte. Artiklarna har kvalitetsgranskats, en integrerad analys tillämpades för resultatet, så att kategorier och underrubriker skapades.  Resultat: Sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterad stress under Covid-19 pandemin grundar sig i en försämrad arbetsmiljö, känslor och bristande erfarenhet. Arbetsmiljön innefattar bland annat arbetsorganisatoriska problem, hög arbetsbelastning, personalbrist och att arbeta med skyddsutrustning. Psykiska reaktioner från rädsla, ångest, depression och känsla av otillräcklighet bidrog till stress.  Slutsats: Sjuksköterskors arbetsrelaterade stress kan till viss del förstås utifrån krav, - kontroll, - & stödmodellen, men även psykiska förhållanden hos en individ påverkar stressen. Förebyggande åtgärder från ledning och arbetsorganisation krävs vid pandemier för att sjuksköterskor ska kunna arbeta hållbart utan stress. Mer forskning behövs inom ämnet för att kunna specificera exakt vad för åtgärder som behövs.

Bakgrund: Vid långvarig stress utan chans till återhämtning ökar risken att drabbas av utmattningssyndrom. Hög arbetsbelastning, personalbrist och arbetsrelaterad stress är prediktorer för utmattningssyndrom vilket påverkar kvaliteten på omvårdnaden negativt. Psykisk ohälsa är orsaken till hälften av all sjukfrånvaro i Sverige där den största andelen sjukskrivningar är inom hälso- och sjukvården och den största orsaken till sjukskrivning är stressrelaterade diagnoser. Sjuksköterskans kompetensområde är omvårdnad som vilar på en vårdvetenskaplig och evidensbaserad grund. Det är viktigt att de nyutexaminerade sjuksköterskornas hälsa prioriteras, för att i förlängningen kunna erbjuda en god vård som främjar patienternas hälsa.   Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som bidrar till stressrelaterat utmattningssyndrom hos nyutexaminerade sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vård.  Metod: En kvantitativ icke-systematisk litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor ställs inför utmaningar och svårigheter under sin övergångsperiod till sin nya yrkesroll. Det framkom en övergångschock då verkligheten inte stämde överens med deras förväntningar. Klinisk kompetens och erfarenhet, kollegialt stöd, arbetsmiljö och sjuksköterskans egen roll var bidragande faktorer som påverkade nivån av stressrelaterat utmattningssyndrom.  Slutsats: Stressrelaterat utmattningssyndrom påverkade kvaliteten på omvårdnaden negativt vilket kunde leda till bristande patientsäkerhet. Vidare ökade också omsättningsintentionen vid utmattning. Det krävs mer forskning för att förstå och förebygga utmattningssyndrom hos nyutexaminerade sjuksköterskor samt för att minska deras intention att lämna yrket.

Studien behandlar fenomenet psykosocial arbetsmiljö med fokus på arbetsrelaterad stress. Syftet för studien var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en snabbmatsrestaurang, med fokus på arbetsrelaterad stress, och på vilka sätt den påverkar de anställda. Genom en förståelse för den psykosociala arbetsmiljöns påverkan, kan vår forskning bidra med ett djupare perspektiv på kvalitativ forskning inom området. Data samlades in i form av sex semistrukturerade intervjuer för att undersöka på vilka sätt den psykosociala arbetsmiljön, med fokus på arbetsrelaterad stress, påverkar de anställda. Vidare prövas uppsatsens teoretiska referensram på det empiriska fältet genom en empirisk analys. Studien avslutas medatt presentera en slutdiskussion där det redogörs för på vilka sätt den psykosociala arbetsmiljön i form av arbetsrelaterad stress, påverkar de anställda på snabbmatsrestaurangen. Slutsatsen är att de anställdas påverkas både negativt och positivt av den arbetsrelaterade stressen.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är något människor kan uppleva när arbetskrav och påfrestningar inte matchar deras kunskap. Bristande ledarskap, personalbrist och interprofessionella relationer är bara några exempel på saker som kan orsaka arbetsrelaterad stress. Konsekvenserna av den arbetsrelaterade stressen för sjuksköterskor är många och de utgör en risk för att kvaliteten på vården försämras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar med induktiv ansats. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 12 vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs fyra analyssteg. Resultat: Resultatet visade att arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskornas hälsa samt deras vardagliga liv och relationer. Det visade också att brister inom organisationen som dåliga arbetsrelationer och hög arbetsbelastning leder till arbetsrelaterad stress. Interprofessionella relationer samt relationen till patienter och närstående var också något som bidrog till att den arbetsrelaterade stressen ökade. Slutsats: Vid upplevelse av arbetsrelaterad stress kan allvarliga konsekvenser uppstå både hos individen och organisationen. Genom denna litteraturöversikt kan det spridas medvetenhet och förståelse kring orsaker till och konsekvenser av arbetsrelaterad stress. Detta kan i sin tur bidra till minskad stress, en högre arbetstillfredsställelse och säkrare vård. / Background: Work-related stress is something people can experience when the demands and pressures from work do not match their knowledge. Lack of leadership, staff shortages and interprofessional relationships are just a few examples of things that can cause work-related stress. The consequences of work-related stress for nurses are many and they pose a risk that the quality of care deteriorates. Aim: The study aimed to describe nurses' experiences of work-related stress in inpatient care. Method: A literature review of qualitative articles with an inductive approach. After quality review, 12 scientific articles were included and analyzed according to Friberg's four analysis steps. Results: The results showed that work-related stress affects the nurses' health as well as their everyday lives and relationships. It also showed that deficiencies within the organization such as lack of leadership and high workload lead to work-related stress. Interprofessional relationships and relationships with patients and relatives were also something that contributed to the increase in work-related stress. Conclusion: Experiencing work-related stress can have serious consequences for both the individual and the organization. Through this literature review, awareness and understanding of the causes and consequences of work-related stress can be spread. This, in turn, can contribute less stress, higher job satisfaction and increased patient safety.