Bakgrund: Akutmottagningen är till för personer med akut sjukdom eller skada. Sjuksköterskans främsta ansvar är omvårdnaden. Sjuksköterskan behöver snabbt bilda sig en uppfattning om patientens tillstånd för att kunna ge adekvat vård. Triagering används som hjälpmedel för att bedöma och prioritera turordningen mellan svår sjuka och skadade patienter detta arbete försvåras på grund av hög arbetsbelastning vilket kan upplevas som stressande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed, där 11 artiklar var relevanta för litteraturstudiens syfte. Artiklarna granskades med Polit och Beck (2017) kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar och bearbetades genom tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningen har kategoriserats in i tre huvudteman: 1." Arbetsbelastning" med underteman "arbetsflödesavbrott" "psykisk belastning" och "fysisk belastning". 2. "Organisatoriska brister" med underteman "överbeläggningar", "tidsbrist", "kommunikation, samverkan och bristande ledarskap" och "patientsäkerhet". 3. "Egen kompetensutveckling". Slutsats: På akutmottagningen utsätts sjuksköterskan för stress på grund av hög arbetsbelastning som beror på organisatoriska brister och en mängd olika stressorer. Stressen sjuksköterskor upplever har negativ påverkan på sjuksköterskans fysiska, psykiska hälsa och på arbetstillfredsställelsen. Vidare påverkar sjuksköterskans stress även patientens hälsa negativ.