Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, särskilt frågan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta linjechefer, fyra kvinnor och fyra män, intervjuades och besvarade frågor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrån följande områden; (1) Faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för både arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att organisationen i fråga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att på så vis förbättra förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart ledarskap. / The aim was to examine managers perception of their own psychosocial work environment, especially in the case of the issue of work-related stress. Eight line managers, four men and four women, were interviewed and answered questions about their own perceived work-related stress based on the following issues; (1) Factors that contributes to work-related stress; (2) How stress is expressed and; (3) Factors that can reduce work-related stress. The result showed that all managers had experienced a negative work-related stress which led to consequences both for work and in personal life. Against this background the conclusion is that the organization should review the work-related stress in the psychosocial work environment among managers to provide better conditions for long-term and sustainable leadership.

This essay focus on work related stress and psychosocial enviroment in working life. The purpose of this study is to present a detailed description of regulation of the the Occupational Safety and Health Act and investigate how well employees are being protected by the law. I will also explain with the help of statistic which employees that most often suffer from work related stress and the results is discussed from a gender perspective. Work related phycosocial health is a big issue in todays workplaces, and people who suffers from stress are supposed to be protecteded by the the Occupational Safety and Health Act, but is that really the truth? The Occupational Safety and Health Act is a frame law, meaning the law is general and needs binding regulations to define the rules, and there is no such act about work related stress at the moment. No employer has ever been convicted for work related stress. At the same time the Occupational Safety and Health Act explains that the employer has a responsibility to take arrangement to prevent mental illness in working life. It’s mostly women who suffer from work related stress. The most common reason for sick leave among women is caused by their mental health, and it often caused by organizational elements like a heavy work load or a minor self-monitoring. These elements commonly appear in occupations where the employee works with people. The fact that there is no binding regulation about work related stress can create problems, especially for women. The problems and effects that can occur will be treated and analyzed in this essay. Finally there will be a reflection about how binding regulations in the aspect of work related stress may help women get a better protection in the Occupational Safety and Health Act.

Antalet människor som känner sig stressade idag stiger i takt med det ökade tempot och de höga kraven både i samhället och inom arbetslivet. Därför är det viktigt att identifiera framgångsrika sätt att motverka och reducera stress. Syftet med denna studie var att undersöka individer som bedöms arbeta i en stressfylld miljö men som inte anses påverkas negativt av stress. Vi ville undersöka vad dessa människor gör och hur de tänker när de hanterar en stressfylld situation på arbetsplatsen. Vi ville också undersöka vilka andra faktorer som påverkar deras förmåga att hantera stress samt hur de lärt sig att hantera stressfyllda situationer. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av intervjuer och vår studie baseras på sex stycken respondenter, vi gjorde ett bekvämlighets- samt snöbollsurval. Resultatet visar att dessa personer skapar struktur, accepterar situationen, behåller lugnet och tänker positivt för att klara av stressfyllda situationer i sin yrkesroll. Faktorer som påverkar deras förmåga att hantera dessa situationer visade sig vara synen på stress, personliga egenskaper, det sociala nätverket och graden av separation mellan arbete och fritid. Resultatet visar också att respondenterna lärt sig hantera stressfyllda situationer väl genom erfarenheter samt att de, till viss del, alltid haft den förmågan.

Stress är ett ökande tillståndvilket bidrar till fler sjukskrivningar inom sjuksköterskeyrket. För att göra organisationer mer medvetna om sjuksköterskors aktuella situation är det av vikt att belysa deras upplevelser av stress på arbetet. Syftet var att beskriva faktorer vilkabidrar till att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress. Studien är utförd som en litteraturstudie. Fem rubriker framkomi resultatet vilka var: Stressfaktorer vilka påverkar det patientnära arbetet och patientsäkerheten, stressfaktorer vilka påverkar sjuksköterskors profession och privatliv, stressfaktorer i den kollegiala miljön, fysisk och psykisk påverkan av arbetsrelaterad stress och organisatoriska orsaker till stressfaktorer. Det sjuksköterskor upplever som stressande är brist på stöd, tidsbrist, minskad kontroll över sin arbetssituation, avbrott i arbetet och hög arbetsbelastning. De här faktorerna har en bidragande del till varför sjuksköterskor upplever sig utmattade. Utmattning är en orsak till varför sjuksköterskor blir sjukskrivna. Det är av betydelse att sjuksköterskor får utbildning inom stresshantering. Det är även viktigt att det forskas mer inom området för att få reda på varför sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress och vad det finns för åtgärder. Det behövs även ett bättre samarbete mellan ledning och sjuksköterskor för att minska de arbetsrelaterade stressfaktorerna. Det behövs även ett bättre samarbete och mer stödmellan ledning och sjuksköterskor för att minska de arbetsrelaterade stressfaktorerna.

No description available.

Bakgrund: Arbetsfrånvaro och långtidssjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa ökar. Dess effekter påverkar både individen, organisationen och samhället. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhälsan både genom att minska den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjälp av dessa tre teman.Reslutat: Vår studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förändringar i stressnivåer, ökad kunskap och förståelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder. Kognitiv beteendeterapi, avslappningsövningar och aktivt lyssnande var metoder som visade sig vara effektiva.Slutsats: Förändringar i stressnivå, ökad kunskap och förståelse samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder visade sig vara de viktigaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress. Genom att kombinera interventioner på både individ- och organisationsnivå kan resultatet bli både effektivt och långsiktigt. / Background: The levels of absenteeism and long term disability due to work-related stress and mental health problem are increasing. It affects the individual, organization and society. A well-functioning workplace contributes to public health, with both reductions in work-related illnesses and social inequalities in health. Aim: The aim of this study is to describe the effects of interventions on work-related stress. Methods: This study was a literature study in which ten scientific articles were reviewed. The articles were analyzed, summarized and divided into three themes. The results were described using these three themes. Results: We found in our study that the most common effects of the interventions on work-related stress proved to be change in stress levels, increased knowledge and understanding of work-related stress and increased support, attitude and behavior change. Conclusion: Changes in levels of stress, increased knowledge and understanding as well as increased support, changing behaviors and attitudes proved to be the most important effects of interventions of work-related stress. By combining interventions at both individual and organizational levels, the result can be both effective and sustainable.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsarbetet inom hälso- och sjukvården och är skyldig att ge god och kvalitetssäker omvårdnad. Stress är ett sätt förmänniskan att öka sin beredskap för att hantera krävande situationer, men vid långvarig stress sker en negativ påverkan på individen. Sjuksköterskor är bland de mest stressade yrkesgrupperna i Sverige och stressen kan i sin tur ha inverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av stress i arbetslivet. Metod: Denna studie är en deskriptiv litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och PsycINFO. Artikelgranskning gjordes genom modifierad granskningsmall medpoängsystem. Femton artiklar inkluderades och 7 exkluderades. Nyckelord identifierades och sammanställdes i kategorier och kategorier. Resultat: Sjuksköterskor var en stressad yrkesgrupp och stress påverkade omvårdnadsarbetet och vårdkvaliteten negativt. Faktorer som upplevdes som stressande var arbetsmiljöfaktorer, etisk stress, engagemang och motivation, arbetserfarenhet och utbildning, arbetstillfredsställelse, krav, kontroll och belöning. Slutsats: En stressad sjuksköterska är varken förenligt med god och kvalitetssäkeromvårdnad, eller med svensk lagstiftning. Genom att förbättra förutsättningarna och förhållandet för sjuksköterskan kan förhållandet för patienten förbättras. / Background: Nurses have a central role in the nursing care context within the healthcare system and is required to provide nursing care of good quality. Stress is a way for the human beings to increase their preparedness to deal with demanding situations, but stress during a prolonged period of time has a negative impact on the individual. Nurses are among the most stressed out professionals in Sweden and stress may in turn have an impact on the nursing care. Aim: The aim of this study was to examine nurses’ experiences of stress in the workplace. Methods: The present study is a descriptive literature review. The searches were preformed in the databases PubMed and PsycINFO. Quality appraisal was done with a modified template with a scoring system. Fifteen articles were included and 7 articles were excluded. Keywords were identified and compiled into themes and categories. Results: Nurses were exposed to a lot of stress which negatively affected the nursing care and the quality of care. Stress was affected by stressors such as working environment, ethical stress, engagement and motivation, working experience and education, job satisfaction, demand, control and reward. Conclusion: A nurse that is stressed out is neither compatible with care of good quality nor with the Swedish law. By improving the working conditions for nurses the conditions for the patient may be improved.

No description available.

Bakgrund: I dagens samhälle är stress ett problem inom vården som kan leda till ohälsa. Stress i arbetet beror på arbetsmiljön och arbetsuppgifter som utförs, detta kan leda till psykiska eller fysiska reaktioner. Vårdpersonal som arbetar inom slutenvården kan utsättas för stor arbetsbelastning. De sex kärnkompetenserna personcentrerad vård, säker vård, informatik, samverkan i team, evidensbaserad vård och förbättringskunskap utgör grunden för sjuksköterskans arbete och detta för att minimera risker och arbeta patientsäkert. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av vad som orsakar arbetsrelaterad stress inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design. Resultat: Resultatet visar på sjuksköterskors upplevelse av stress som orsakas av hög press på sjuksköterskor och brist inom organisationen. Höga förväntningar, dålig teamsamverkan och bristande kunskap som leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor upplever stress dagligen i sitt arbete. Stressen upplevs varierande beroende på avdelning och många uppger dålig arbetsmiljö, dålig teamsamverkan med bristande kommunikation som orsaker till arbetsrelaterad stress. Slutsats: Stressen sjuksköterskor upplever är relaterad till hög press samt brist inom organisationen. Sjuksköterskor blir lidande av sin egen stress och visar sig genom hög arbetsbelastning.  Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, stress, KASAM, sjuksköterska, teamsamverkan