Bakgrund: Inom sjuksköterskeprofessionen är den ökande arbetsrelaterade stressen ett bekymmer som påverkar patientsäkerheten och kvaliteten av omvårdnad samt sjuksköterskans fysiska och psykiska hälsa. Den arbetsrelaterade stressen uppkommer från en mängd olika faktorer i arbetsmiljön. Sjuksköterskans upplevelser är viktiga att belysa då det är sjuksköterskan som har ansvaret och leder arbetet kring omvårdnaden. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten och kvaliteten av omvårdnad. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Syftet med att använda denna design var att få en djupare förståelse kring sjuksköterskans upplevelser inom detta område. Metoden som användes för att analysera studierna från databaserna PubMed och CINAHL var Forsberg & Wengström fem steg av innehållsanalys. Resultat: Vid analysen identifierades tre teman: negativ påverkan av arbetsrelaterad stress vid olika situationer, positiv påverkan av arbetsrelaterad stress och påverkan av arbetsrelaterad stress relaterat till kollegors stöd. Sjuksköterskor upplevde att arbetsrelaterad stress påverkade patientsäkerheten och kvaliteten av omvårdnad negativt men även positiva aspekter framkom. Konklusion: Sjuksköterskors upplevelser kring arbetsrelaterad stress påverkade patientsäkerheten och kvaliteten av omvårdnad. Den arbetsrelaterade stressen kunde även påverka sjuksköterskors hälsa och uppfattas olika beroende på individuella egenskaper. Copingstrategier upplevdes som effektivt för stresshantering. / Bakground: Within the nursing profession, the increasing work-related stress is a concern that leads to an impact on patient safety and the quality of nursing as well as the nurse's physical and mental health. The work-related stress arises from a variety of factors in the work environment. Nurses experiences are important to enlighten because the nurse is responsible and leads the work around nursing care. Aim: The purpose was to examine nurses’ experiences of how work-related stress effects patient safety and quality of care. Method: A literature review was conducted with ten scientific articles of qualitative approach. The purpose of using this design was to gain a deeper understanding of nurses’ experiences in this area. The method that was used to analyze the articles from the databases PubMed and CINAHL was Forsberg and Wengström five steps of content analysis. Result: The analysis identified three themes: negative impact of work-related stress in different situations, positive impact of work-related stress and impact of work-related stress related to colleagues’ support. Nurses experienced workrelated stress which had a negative impact on patient safety and quality of care, but positive aspects also emerged. Conclusion: Nurses’ experiences of work-related stress affected patient safety and quality of care. The work-related stress could also affect nurses’ health and be perceived differently depending on individual characteristics. Coping strategies were perceived as effective for stress management.

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ARBETSRELATERAD STRESSEN LITTERATURSTUDIEMOA ANDERSSON THAMBERT SANDRA LICHTENSTEINAndersson Thambert, M & Lichtenstein, S. Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2020.Bakgrund: Stress utlöses vid upplevda hot eller krav från omgivningen. Stress är livsviktig för människors överlevnad, men kan ha negativa konsekvenser om det inte finns möjlighet till återhämtning. Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad där syftet är att sträva efter att patienten ska förbättra, bibehålla eller återfå sin hälsa. Utvecklingen av vetenskap, teknik och medicin bidrar till att kraven på vården ökar, vilket resulterar i ökad arbetsbelastning för sjuksköterskorna. Trots hög arbetsbelastning och höga krav förväntas sjuksköterskan erbjuda samtliga patienter god, personcentrerad vård, samarbeta i team och dokumentera på ett säkert och korrekt sätt.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hur arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnadsarbetet.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo. De utvalda artiklarna granskades med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall inspirerad av SBU:s mall för kvalitativa studier. Tio studier valdes ut och analyserades utifrån Graneheim & Lundmans rekommendationer för innehållsanalys.Resultat: Resultaten presenteras som två huvudkategorier; Stressfaktorer i vården och Organisatoriska faktorer, med totalt sju underkategorier; Teamarbete, Patienternas olika vårdbehov, Kommunikation med patienter och anhöriga, Dokumentation och administrativt arbete, Skiftande arbetsuppgifter och hög arbetsbelastning, Resursbrist och Brist på utvecklingsmöjligheter.Konklusion: Sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress med för lite möjlighet till återhämtning. Detta ledde till svårigheter att följa de riktlinjer och möta de krav som sjuksköterskorna förväntades förhålla sig till, arbeta i team och möta alla patientens behov. Den arbetsrelaterade stressen påverkade därmed omvårdnadsarbetet negativt.Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, Omvårdnad, Påverkan, Sjuksköterskor, Upplevelser / NURSES’ EXPERIENCES OF HOW OCCUPATIONAL STRESS IMPACTS NURSINGA LITERATURE REVIEWMOA ANDERSSON THAMBERT SANDRA LICHTENSTEINAndersson Thambert, M & Lichtenstein, S. Nurses’ experiences of occupational stress. A literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of health and Society, Department of Care Science, 2020.Background: Stress is triggered by perceived threats and demands. Stress is vital for human survival, but without recovery it can lead to negative consequences. Nurses ́ main field is nursing, where the aim is to strive for the patient to improve, maintain or regain their health. The development of science, technology and medicine contributes to the increase of demands on healthcare, which results in increased workload for the nurses. Regardless of high workload and high demands, nurses are expected to offer good and person-centered care, work in teams and document in a safe and correct manner.Aim: The aim of this literature review was to describe nurses ́ experiences of how occupational stress affects nursing.Method: Literature review with qualitative method was used. Searches were carried out in the databases PubMed, CINAHL and PsychInfo. The quality of selected studies were examined with a template inspired by SBU:s template for qualitative studies. Ten studies were chosen and analysed based on Graneheim & Lundmans recommendations for content analysis.Results: The results are presented as two main categories; Factors of stress in healthcare and Organizational factors, with a total of seven subcategories; Teamwork, Patients different needs of care, Communication with patients and relatives, Documentation and administrative work, Differing tasks and high workload, Resource shortage and Lack of development opportunities. Conclusion: Nurses experienced occupational stress and lacked opportunity to recover. This led to difficulties in following guidelines and meeting demands, teamwork and meeting patient needs. The occupational stress thereby impacted nursing negatively.Keywords: Experiences, Impact, Nurses, Nursing, Occupational stress

Background: Stress has different meanings for different individuals and contexts. In order to not have a negative impact of stress the body needs recovery. Occupational stress is a cause of absence from work. The nurse can be affected daily by occupational stress and needs strategies to cope with it. Aim: The aim of this literature study is to describe what strategies the nurse can use to handle occupational stress. Method: This literature study is based on ten original articles that was analyzed based on a thematic analysis. Results: The results show different coping strategies that nurses can use to manage the occupational stress. The themes that could be found were The External factors such as Social support, Behavioral strategies and Individual strategies. Internal factors were Self-control, Positive thinking, Spirituality and relaxation. Conclusion: The nurses need coping strategies for dealing with occupational stress. There are different coping strategies, and these are managed individually. Implications: There is a need to educate nurses to shed light on different coping strategies that preventively can be used against occupational stress. Further research is required to implement the coping strategies and to maintain the nurse's health. / Bakgrund: Stress har olika betydelser för olika individer i olika kontexter. För att inte få en negativ påverkan av stressen behöver kroppen återhämtning. Arbetsrelaterad stress är en orsak till frånvaro från arbetet. Sjuksköterskan påverkas dagligen av arbetsrelaterad stress ochbehöver strategier för att underlätta hanteringen av den. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vilka strategier sjuksköterskan kan använda sig av för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Denna litteraturstudie är baserad på tio original artiklar som analyserades utifrån en tematisk analys. Resultat: Resultatet visar på olika hanteringsstrategier som sjuksköterskor kan använda sig av i den arbetsrelaterade stressen. De teman som kunde urskiljas i studien var Yttre faktorer som Socialt stöd, Beteendestrategier och Individuella strategier. Inre faktorer var Självkontroll, Positivt tänkande, Andlighet och avslappning. Slutsatser: Sjuksköterskan behöver strategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Det finns olika hanteringsstrategier och dessa hanteras individuellt. Implikationer: Det finns ett behov utav utbildning för sjuksköterskor för att belysa olika hanteringsstrategier som kananvändas preventivt mot arbetsrelaterad stress. Fortsatt forskning erfordrasför att implementera hanteringsstrategierna och för att bibehålla sjuksköterskans hälsa.

Bakgrund: Vårdpersonal på akutmottagning besitter en högre autonomi, bredare kompetens samt högre nivå av teamarbete och kommunikation vilket har visat en lindrande effekt på arbetsrelaterad stress. Trots detta har tidigare studier rapporterat att sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning i större utsträckning upplever arbetsrelaterad stress till skillnad från sjuksköterskor som arbetar inom andra vårdinstanser.  Motiv: Kvalitativ forskning inom det valda ämnet arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor på akutmottagning är limiterat och det föreligger brist på vetenskapliga studier som utförts på akutmottagning i Sverige. De besparings- och effektiviseringskrav vården står inför har resulterat i ökad arbetsbörda och arbetsrelaterad stress hos akutsjukvårdspersonalen. Motivet till studien var att bidra med en djupare kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av stress på akutmottagning i norra delen av Sverige.   Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagning.  Metod: Studien utfördes på ett mindre länsdelssjukhus i norra Sverige och kvalitativ metod innehållande enskilda intervjuer valdes då ambitionen var att studera sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av textmaterialet. Resultat: Studiens fynd omfattade tre teman och dessa var; Att känna sig belastad och otillräcklig, Strävar efter kontroll samt Hinder inom verksamheten.  Konklusion: Sjuksköterskor på akutmottagning blir ofta utsatta för tidspress, hög arbetsbörda och prestationskrav vilket ökar risken för arbetsrelaterad stress. Stöd från arbetsgruppen i form av reflekterande samtal  är av stor vikt och det finns ett behov av reflekterande gruppsamtal för att förbättra det sociala stödet och teamkänslan på akutmottagningen.

Bakgrund: Sedan slutet av 1990-talet har det i Sverige skett en ökning av långtidssjukskrivningar som framförallt beror på psykisk ohälsa. Personal inom sjukvården anser att deras arbete är stressigt och sjuksköterskor upplever att arbetet kan vara psykisk påfrestande. Orsakerna till detta antas bland annat bero på de omorganisationer och neddragningar som skett de senaste decennierna. Sjuksköterskans profession innebär ett ansvar för patientens omvårdnad som ska grundas på vetenskap och evidens. Dessutom ska sjuksköterskans arbete vara personcentrerat, följa regelverk och lagar så att god patientsäkerhet upprätthålls. Långvarig stress kan leda till utmattningssyndrom, vilket inte bara påverkar sjuksköterskan psykiskt och fysiskt, utan även organisationens produktivitet genom minskad motivation bland anställda. Syfte: Att belysa vilka faktorer som kan bidra till att Nordiska sjuksköterskor drabbas av stress och utmattningssyndrom Metod: En litteraturöversikt med analys av 10 originalartiklar Resultat: Resultatet delades in i två teman: yttre faktorer och inre faktorer. De yttre faktorerna var hög arbetsbelastning och krav, bristande delaktighet och ledarskap samt bristande socialt stöd och samarbete. De inre faktorerna sjuksköterskorna upplevde var otillräcklighet och engagemang. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversikten som metod för examensarbetet och i resultatdiskussion diskuteras resultatet utifrån Antonovskys holistiska modell KASAM samt vetenskaplig litteratur. / Background: Since the late 1990's there has been an increase in long-term sick leave in Sweden due to mental illness. Healthcare staff consider work as stressful and nurses feel that their work may be mentally stressful. The reasons for this are assumed to the reorganization and cuts that have taken place in the recent decades. The Nurse´s profession means responsible and ensuring that the patient receives care, based on science and evidence. In addition, the nurse´s work should include looking after the patient´s individual needs and comply with regulations and laws to maintain patient-safety. Long-term stress can lead to burnout, which not only affects nurse´s mentally and physically health but also the organization's productivity through employees reduced motivation, and sick leave. Aim: To highlight which factors could contribute to Nordic nurses suffering from stress and burnout. Method: A literature review of 10 original articles Results: The results were divided into two themes: external and internal factors. The external factors that the Nordic nurses experienced were high workloads and demands, lack of participation and leadership as well as lack of social support and cooperation. The internal factors that nurses experienced were commitment and feelings of insufficiency. Discussion: In the method discussion, the literature review is discussed as a method for the degree project, and in the result discussion the results are discussed based on Antonovsky's holistic model SOC as well as scientific literature.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är ett växande problem idag. Det kan leda till ohälsa hos sjuksköterskor samt påverka patientsäkerheten. Sjuksköterskan skall sköta sin egen hälsa så förmågan att ge god vård inte äventyras. Arbetsgivaren är skyldig att verka för en god arbetsmiljö. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med totalt 17 vetenskapliga artiklar med studier av kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod ingick. Studierna sammanställdes och analyserades utifrån en innehållsanalys och en integrativ litteraturöversikt. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna; För mycket att göra på för lite tid, vacklande hälsa, problem inom personalgruppen, patienters och anhörigas förväntningar och krav, avsaknad av stöd, uppskattning och delaktighet samt upplevd stresshantering. Det framkom att den arbetsrelaterade stressen kunde påverkas av ålder och erfarenhet, kultur, antal barn, anställningsform och inom vilken sektor sjuksköterskorna arbetade. Diskussion: Enligt Karasek och Theorells Krav-kontrollmodell placeras sjuksköterskan i den spända situationen som innebär risk för ohälsa. För att komma ur situationen bör sjuksköterskor få mer kontroll samt stöd vilket arbetsgivaren bör samverka för. Sjuksköterskor är skyldiga att arbeta för en god hälso- och sjukvård vilket hindras på grund av den arbetsrelaterade stressen. Slutsats: Arbetsgivare bör vara lyhörda och tillsammans med sjuksköterskorna verka för en god arbetsmiljö och säkerställa patientsäkerheten. Vidare forskning behövs för att ta reda på vad arbetsgivare tillsammans med sjuksköterskor kan göra för att förebygga arbetsrelaterad stress, förbättra arbetsmiljön samt patientsäkerheten. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-05</p>

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal har ett yrke med hög arbetsbelastning som riskerar att leda till arbetsrelaterad stress som i sin tur kan leda till att patientvården påverkas. Det resulterar även i hög sjukfrånvaro, extra ekonomiska utgifter och hög personalomsättning. Följden av detta blir att samhället och organisationen förlorar både kompetens och ekonomiska medel. De senaste åren har användandet av mindfulness uppmärksammats inom den svenska hälso- och sjukvården. Den hittills genomförda forskningen tyder på att mindfulness kan ha gynnsamma effekter så som stressminskning, avslappning och förbättring av livskvalitén. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om mindfulness som intervention vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad ansats inkluderades. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: I resultatet framkom det två kategorier: Mindfulness-baserade interventioner som kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress samt mindfulness påverkan vid arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att mindfulnessträning har en reducerande påverkan på stress, utmattning, depression och ångest samt en ökning av medkänsla och medveten närvaro. Slutsats: Mindfulness har en mängd olika variationer av interventioner som kan vara fördelaktiga för att minska hälso- och sjukvårdspersonalens stress. Mindfulness som intervention har potential att effektivt minska arbetsrelaterad stress bland hälso- och sjukvårdpersonal. Litteraturöversiktens resultat är relevant för att minska stressnivå hos hälsooch sjukvårdspersonal vilket medför minskade vårdkostnader samt öka förutsättningar för att ge god och säker vård till patienten. / Background: Health care professionals have a profession with a high workload that risks leading to work-related stress, which in turn can lead to patient care being affected. It also results in high sick leave, extra financial expenses and high staff turnover. The consequence of this is that society and the organization lose both competence and financial resources. In recent years, the use of mindfulness has gained attention in Swedish health care. The research conducted so far suggests that mindfulness can have beneficial effects such as stress reduction, relaxation, and improving the quality of life. Aim: The purpose of the literature review was to compile current research on mindfulness as an intervention to manage work-related stress among health care professionals. Method: The study was conducted as a literature review which included 15 scientific articles with a quantitative, qualitative and mixed-method. The searches were made through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. R esults: In the result, two categories emerged: Mindfulness-based interventions that can be used to deal with work-related stress and mindfulness impact on work-related stress. The results showed that mindfulness training has a reducing effect on stress, burnout, depression and anxiety, as well as an increase in compassion and conscious presence. Conclusion: Mindfulness has a variety of interventions that can be beneficial in reducing the stress of health care professionals. Mindfulness as an intervention has the potential to reduce work-related stress among healthcare professionals effectively. The results of the literature review are relevant to reducing the stress level of health care professionals, which results in reduced healthcare costs and increased conditions for providing good and safe care to the patient.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett globalt hälsoproblem som återfinns inom sjuksköterskeprofessionen likväl som många andra yrken. Individer som får utstå bestående aktivering av kroppens stressrespons löper en ökad risk att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa samt på längre sikt risk för förtidig död. I sjuksköterskeyrket är det inte bara sjuksköterskan som påverkas av den arbetsrelaterade stressen, forskning har till exempel visat på ett samband mellan hög arbetsbelastning för sjuksköterskor och sämre patientsäkerhet. I detta sammanhang är Antonovskys teori om känsla av sammanhang användbar då den visat sig kunna öka personers resiliens mot stress. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Totalt tolv vetenskapliga artiklar inkluderades varav åtta med kvalitativ ansats och fyra med kvantitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och Medline via PubMed. Huvudresultat: Sjuksköterskor runt om i världen har många erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Hög arbetsbelastning var den mest framträdande stressorn och återkom i alla inkluderade studier. Den organisatoriska strukturen, exempelvis obalans mellan antal sjuksköterskor och antal patienter fick sjuksköterskor att uppleva stress. Emotionellt och moraliskt betungande vårdsituationer bidrog till sjuksköterskors upplevelse av “compassion fatigue” och “moral distress”. Otillfredsställande arbetsmiljö, interaktioner och relationer med patienter, anhöriga, läkare och andra sjuksköterskor resulterade i upplevelsen av stress för sjuksköterskor. Slutsats: Sjuksköterskor upplever många typer av arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor är ett globalt problem och sjuksköterskor står inför utmaningar med att upprätthålla kvaliteten på omvårdnaden och patientsäkerheten till följd av detta. Det behövs en omprioritering av den offentliga resursfördelningen för att värna om sjuksköterskors hälsa och avsikt att stanna inom professionen – något som gagnar alla i samhället. / Background: Occupational stress is a global health problem that exists within the nurse profession as well as within many other occupations. Individuals who suffer continuous activation of the body’s stress response are subjected to an increased risk of physical and mental disease and - in the long term perspective - increased risk of an early death. When it comes to the nurse occupation, it isn’t just the nurse who is affected by occupational stress. Research has shown, for example, that there is a correlation between high workload for nurses and a lower patient safety. In this context Antonovsky’s theory about sense of coherence is useful as it has been known to increase a person's resilience towards stress. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses experiences of occupational stress. Method: A literature review with a descriptive design. Twelve scientific articles were included in total. Eight articles had a qualitative approach and four had a quantitative approach. The articles were searched for in the databases CINAHL and Medline via PubMed. Main findings: Nurses experienced that occupational stress was a common phenomenon. High workload was the most prominent aspect of stress experienced by nurses, one that reappeared in all the included studies. Stressors caused by organizational structure, for example imbalance in nurse/patient ratio, caused nurses to feel stressed. Emotionally and morally burdensome care situations contributed to nurses experiences of compassion fatigue and moral distress. Unsatisfying relations to doctors, patients and other nurses was a job stress perceived by nurses. Conclusion: Nurses experience many types of occupational stress. Occupational stress is a problem for nurses globally and nurses face challenges with upkeeping the quality of care and patient safety thereby. There is a need to reprioritize the distribution of resources in the public community in order to ensure nurses’ wellbeing and intent to stay within the profession – which lies in the interest of the society.

Stressrelaterad psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och antalet sjukskrivningar ökar varje år. Arbetsterapeuter är en yrkesgrupp som har utbildning inom aktivitetsbalans och kunskap om hjälpmedel för vardagsstruktur. Därför bör de vara rustade att hantera självupplevd stress. Stressnivåerna har dock visat sig vara höga även bland arbetsterapeuter och det finns idag begränsad forskning som beskriver strategier för självupplevd stress hos arbetsterapeuter i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur yrkesverksamma arbetsterapeuter upplever och hanterar stress. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie bestående av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter som därefter analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultaten sammanställdes i tre kategorier: arbetsplatsen påverkar stressnivå, personliga stressorer och dess konsekvenser, Strategier för stresshantering. Där framkom vanliga källor till stress var hög arbetsbelastning och oförstående ledning. De vanligaste strategierna för stresshantering var att söka stöd från arbetsgruppen, preventivt arbete genom användande av kognitiva hjälpmedel samt deltagande i meningsfulla aktiviteter. Nya resultat framkom i vår studie som visar att arbetsterapeuter kan vara mindre benägna att söka hjälp vid stress. Resultaten kan vara värdefulla för kliniskt verksamma arbetsterapeuter som upplever stress och svårigheter med struktur i vardagen.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en faktor som kan utlösas inom arbetet, då arbetsplatsen inte har rätt förutsättningar för vårdpersonalen. Detta är vanligt inom akutsjukvården relaterat till sjuksköterskans omvårdnadsansvar, vilket motiverar vikten av att identifiera tillvägagångssätt för att hantera detta.    Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom akutsjukvården upplever arbetsrelaterad stress och hur det hanteras.  Metod: En allmän litteraturöversikt utformades och data analyserades utifrån en tematisk analys av tio originalartiklar med kvalitativ ansats.  Resultat: Resultatet redogör kring sjuksköterskans upplevelser av stress och hantering av detta då två teman utformades; upplevelser samt strategier. Kategorier som formulerades var arbetsbelastning, hälsokonsekvenser, känslomässiga upplevelser, interprofessionellt teamarbete, god arbetsmiljö och motivation inom arbetsgruppen.   Slutsatser: Sjuksköterskan påverkas av arbetsrelaterad stress till följd av olika faktorer som exempelvis överbeläggning av patienter och tidsbrist. Detta kan hanteras utifrån problemfokuserade strategier vilket underlättar det dagliga arbetet inom akutsjukvården.   Implikationer: Författarna rekommenderar vidare forskning med avseende för att främja sjuksköterskans hälsa och en säker vård. / Background: Occupational stress is a factor that can be triggered within the work, as the workplace does not have the right conditions for the care staff. This is common in emergency care related to the nurse's responsibility, which justifies the importance of identifying approaches to dealing with this issue. Aim: To describe how nurses in emergency care experience occupational stress and how it handles.  Method: A general literature review was designed and data were analyzed based on a thematic analysis of ten original articles with a qualitative approach. Results: The results report the nurse's impact of stress and management of this where two themes were formulated; experiences and strategies. Categories that were formulated where workload, health consequences, emotional experiences, interprofessional teamwork, good work environment and motivation within the work group. Conclusion: The nurse is affected by occupational stress as a result of various factors such as overcrowding of patients and lack of time. This can be handled based on problem-focused strategies, which facilitates the daily work in the emergency care. Implications: The authors further recommend research with regards to promoting the health of nurses and safe care.