Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett fenomen som finns i ett flertal olika yrken. Stress har genom historien påverkat oss människor på olika sätt, både fysiskt och psykiskt.  Studier visar att vård- och omsorgsyrken är riskyrken för stressrelaterad psykisk ohälsa, psykiatriska diagnoser och för sjukfrånvaro.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Analysen genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: I analysprocessen framkom tre huvudkategorier och tretton subkategorier. Huvudkategorierna var “verksamhetsrelaterade stressfaktorer”, “professionsrelaterade stressfaktorer” och “patient-och anhörigrelaterade stressfaktorer.” Arbetsrelaterad stress visade sig ge konsekvenser för sjuksköterskor, patienter samt vårdorganisationer i allmänhet.  Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade på att många olika arbetsrelaterade faktorer samverkade och bidrog till stress. Faktorerna påverkade sjuksköterskorna negativt och resulterade i att de inte hann med sina uppgifter, att de upplevde fysisk och mental utmattning samt att de upplevde att patientsäkerheten påverkades negativt. / Background: Work-related stress is a phenomenon that can be found in several different occupations. Throughout history, stress as affected us in many different ways, both physically and psychologically. Studies show that care professions are known risk professions when it comes to stress-related mental illness, psychiatric disorders and sick leave.  Aim: The aim of the study is to describe nurses' experiences of work-related stress. Methods: The study is a literature review based on eight qualitative articles. Database searches was conducted in PubMed and CINAHL. The analysis process was conducted according to Fribergs’ five-step model. Results: The analysis revealed three main categories and thirteen subcategories. The main categories were “organizational-related stressors”, "profession-related stress factors", and "patient-and relative related stressors.” Work-related stress was shown to affect nurses, patients and care organizations in general. Conclusion: The study showed that different work-related factors interact and contribute to stress. The factors affected the nurses negatively and led to them not having time to complete their tasks, to them experiencing physical and mental exhaustion and to the perception that patient safety was negatively affected.

Bakgrund: Den upplevda arbetsrelaterade stressen bland sjuksköterskor på sjukhus är ett stort problem i hela världen och påverkar sjuksköterskors hälsa samt medför stora risker. Andra typer av konsekvenser kan vara att kvaliteten på omvårdnaden försämras.  Syfte: Att beskriva erfarenheter av arbetsrelaterad stress och utbrändhet bland sjuksköterskor som arbetar på sjukus Metod: Litteraturstudien innefattade tio kvalitativa studier. Vid databassökningen användes Pubmed och Cinahl. Fribergs femstegsmodell användes vid analysprocessen för att analysera studierna.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. De tre kategorierna var: 'Att efterfråga tydlighet i vårdstrukturen', 'Känsla av otillräcklighet' och 'Att patientsäkerheten hotas på grund av arbetsbelastningen'. Konklusion: Arbetsrelaterad stress och utbrändhet orsakas av många olika faktorer, allra främst på grund av en bristande organisation. Förbättringsförslag inom det aktuella områden är att utveckla organisationen samt förbättra prioriteringar gällande upplägget av ekonomin. Exempel på förbättringar organisationen kan ordna är teambuildning, tillräckligt med utrustning på plats, fokus på personalvård och tydligare ledarskap. Allt detta bidrar till en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskorna men även till en bättre patientvård. / Background: The experience of burnout and work-related stress among nurses at hospitals are a big problem all around the world and affects nurses' health and entails big risks. Consequences of this are that the quality of care can deteriorate.  Aim: To describe experiences of work-related stress and burnout among nurses working in hospitals.  Methods: The literature study is based on ten qualitative studies. Pubmed and Cinahl were used as database search. Friberg's five-step model was used in the analysis process to analyze the studies.  Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. The three categories were: To demand clarity in the care structure', 'The feeling of inadequate' and 'Patient safety is threatened due to the excessive workload'. Conclusion: Work-related stress and burnout is caused by many different factors, a big reason is an inadequate organization. Suggestions for improvement in this area are to develop the organization and improve priorities regarding the economy. Examples of improvements that the organization can do are teambuildning, enough equipment, focus on the staffcare and clearer leadhership. All this can improve the work environment for the nurses and the patient care.

Stress och psykisk ohälsa är något som de flesta människor någon gång i livet påträffar. Stress kan tolkas på olika sätt beroende på de sammanhang och situationer den enskilde befinner sig i. Begreppet psykisk ohälsa är ett brett ämne som har olika definitioner, det vill säga olika diagnoser och symtom som kan påverka individens vardag. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelser av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa hos socialsekreterare inom socialtjänsten. Studien bestod av fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar på olika enheter inom en socialtjänst i Mellansverige. De urval som har används i studien var målinriktat- och bekvämlighetsurval. De teoretiska ansatser som har tillämpats i studien för att analysera det insamlade materialet från intervjuerna var KASAM och coping samt tidigare forskning. De kategorier som uppmärksammades i studien var: Arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa, Arbetsbelastning och höga krav samt Arbetsmiljö och chefsstöd. Studien påvisar att socialsekreterare upplever stress i arbetet, eftersom det framkom att arbetet präglas av en hög arbetsbelastning, höga krav, brister i chefsstöd och ledningen. Den arbetsrelaterade psykisk ohälsan diskuterades i mindre utsträckning. Avslutningsvis diskuteras bristerna inom socialtjänsten och upplevelsen av arbetssituationen för socialsekreterarna som är förknippat med resultatet.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett omfattande omvårdnadsansvar, speciellt i en kontext som akutsjukvården där ett högt patientflöde, akut sjuka patienter och kritiska situationer är vanligt förekommande. Stress kan påverka en människas psykologiska funktioner, vilket kan leda till svårigheter att fungera adekvat. Sjuksköterskor måste ständigt sträva efter att upprätthålla en god vård, även i stressfyllda situationer. Denna stressfulla arbetssituation kan ställa höga krav på sjuksköterskans förmåga att erbjuda en god och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet inom akutsjukvården  Metod: Denna studie är en allmän litteraturstudie med sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Vald analysmetod är kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården upplever återkommande stress, vilket upplevs kan försämra vårdkvaliteten, leda till kommunikationsbrist och som en konsekvens, brister i patientsäkerheten. Identifierade stressorer var att känna sig otillräcklig, att upplevas behöva mer stöd och resurser och upplevelser av att inte ha tillräcklig kompetens. Slutsats: Genom utveckling av bättre arbetsförhållanden, adekvat ledningsstöd och vidare utbildning kan sjuksköterskor få bättre resurser och redskap för stresshantering. / Background: Nurses have broad and extensive responsibility, especially in emergency medical care where high patient flow, critically ill patients, and challenging situations is a common occurrence. Extensive stress can lead a negative psychological impact, and therefore a difficulty functioning adequately. Nurse must constantly strive to maintain a good care, even in stressful situations. This stressful work situation makes high demands on the nurse’s ability to offer an adequate and safe care. Aim: The aim for this study was to describe nurses’ experiences of stress in the emergency medical service. Method: This study is a general literature review with searches in two scientific databases, CINAHL and PubMed. Chosen analytical method is a qualitative content analysis.  Results: Nurses working in the emergency medical services experience recurrent stress, can affect the quality of care given, lack of adequate communication, and as consequence deficiency in patient safety. Consequences of identified stressors where to feel inadequate, to feel the need for more support and resources and feelings of having lack of competence.  Conclusion: Through the development of better working conditions, adequate management support and further education, nurses can get better resources and tools to cope with their stress.

Forskningsfrågor: 1. Vilka proaktiva åtgärder använder arbetsgivare i förebyggande syfte för att undvika utvecklingen av negativ stress på arbetsplatsen? 2. Vilka reaktiva åtgärder använder arbetsgivare för att hantera redan utvecklad arbetsrelaterad stress hos sina medarbetare?  Syfte: Undersöka de praktiska åtgärder som arbetsgivare använder för att hantera arbetsrelaterad stress. Därmed eftersträvar denna studie till att bidra med en ackumulerad samling av konkreta förslag på åtgärder som kan användas praktiskt i olika arbetsrelaterade sammanhang. Metod: Kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Datainsamling genom djupgående semistrukturerade intervjuer som genomfördes en och en. Den primära respondentgruppen var arbetsgivare.  Slutsats: Praktiska åtgärder på proaktiv och reaktiv stresshantering sammanfattas enligt studien genom fyra teman: kommunikation, kunskap, ledarskap och företagskultur. Genom regelbunden kommunikation kan symtom på stress upptäckas i tid och tillsammans med medarbetaren hitta en lösning för återhämtning. Genom planering kan onödig stress undvikas. Kunskap om stress och verktyg för hantering kan med fördel undvika utvecklingen av stress. Förslag på gott ledarskap i stresshanteringssyfte kan handla om närvaro och att visa att man som ledare finns där för att hjälpa medarbetare som drabbas av stress. En öppenhet kring dialoger om stress kan ha betydelse för hur stress kan undvikas och hanteras. En företagskultur som främjar gemenskap i kombination med en öppenhet om stress, kan hjälpa medarbetare att våga be om hjälp när stress upplevs på arbetsplatsen. / Research questions: 1. What proactive measures do employers use preventively to avoid the development of negative stress in the workplace? 2. What reactive measures do employers use to manage already developed negative work-related stress in their employees? Purpose: Investigate the practical measures employers use to manage work-related stress. Thus, this study strives to contribute with an accumulated of concrete proposals for measures that collection can be used practically in various work-related contexts. Method: Qualitative method with an abductive research approach. Data collection through in-depth semi-structured interviews conducted one on one. The primary respondent group was employers. Conclusion: Practical measures on proactive and reactive stress management are summarized according to the study through four themes: communication, knowledge, leadership and corporate culture. Through continuous communication, symptoms of stress can be detected in time and together with the employee, find a solution for recovery. Through planning, unnecessary stress can be avoided. Knowledge of stress and tools for management can advantageously avoid the development of stress. Suggestions for good leadership for stress management purposes can be about presence and showing that you as a leader are there to help employees who are affected by stress. An openness about dialogues about stress can have an impact on how stress can be avoided and managed. A corporate culture that promotes community, combined with an openness about stress, can help employees dare to ask for help when stress is experienced in the workplace.

Bakgrund: Tidigare studier som undersökt arbetsrelaterad stress har uppgett att en majoritet av sjuksköterskor upplever någon form av stress under sitt arbetspass. Orsaker kan bland annat vara hög arbetsbelastning, tidspress och brist på beröm. För att förebygga ohälsa är det av vikt att kartlägga arbetsrelaterade stressfaktorer, detta för att kunna införa preventiva insatser. Det är av intresse att undersöka hur arbetsrelaterad stress kan påverka omvårdnaden då Socialstyrelsen klarlägger att arbetsmiljön är betydelsefull för att kunna utföra en patientsäker vård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress i samband med omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie som har inkluderat elva kvalitativa studier. Databassökningarna genomfördes i CINAHL och PubMed där de utvalda studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall. Dataanalysen av studierna utfördes utifrån Popenoe m.fl. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av arbetsrelaterad stress i samband med omvårdnadsarbetet kunde sammanställas i tre övergripande kategorier; organisatoriska brister, tid som utmaning och otillräcklig kommunikation och samarbete. Utifrån dessa uppkom sex underkategorier; hög arbetsbelastning, underbemanning, tidspress, avbrott i arbetet, brist i samspelet med patient och anhöriga och brist i samverkan mellan kollegor. Konklusion: Generellt visade det sig att sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress i sitt arbete på grund av flera faktorer. Detta resulterade i en försämrad kvalitet på omvårdnaden och det blev brister i att utföra en patientsäker och personcentrerad vård. / Background: Previous studies on occupational stress have stated that a majority of nurses experience some form of stress during their work shift. Reasons can include high workload, time pressure and lack of reward. It is important to chart work-related stress factors in order to prevent illness and to be able to introduce preventive measures. Investigating how occupational stress can affect nursing care is of interest as the National Board of Health and Welfare clarifies that the work environment is important to be able to perform patient-safe care.  Aim: To illustrate nurses’ experiences of occupational stress in relation to nursing care.Method: A literature review that included eleven qualitative studies. Database searches were done in CINAHL and PubMed and the studies have been quality reviewed using SBU:s review template. The articles were analyzed based on Popenoe et al.  Results: The nurses’ experiences of occupational stress in relation to nursing care could be compiled into three overarching categories; organizational shortcomings, time as a challenge and insufficient communication and cooperation. Based on these, six subcategories emerged; high workload, staff shortage, time pressure, interruption of work, lack of interaction with patient and relatives and lack of collaboration with colleagues.  Conclusion: In general it turned out that the nurses experienced occupational stress because of several factors. The result of this were reduced quality of care and there were shortcomings in performing safe and person-centered care.

Arbetsrelaterad stress är ett problem bland sjuksköterskor som oftast är kopplad till arbetsmiljön. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterad stress skapas av olika faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö. Arbetsrelaterad stress påverkar inte enbart sjuksköterskans hälsa negativt, utan påverkar också patientsäkerheten. Vidare kan obalans mellan stress och återhämtning skapa negativa hälsoeffekter för sjuksköterskor och påverka deras arbetsförmåga. Det är viktigt att sjuksköterskor ges tid och möjlighet att lyssna till patientens berättelse för att kunna erbjuda individbaserad vård. Genom ökad kunskap om sjuksköterskans upplevelser av vad som orsakar arbetsrelaterad stress kan åtgärder vidtas för att minska stressen och skapa en patientsäker och evidensbaserad vård med patienten i centrum. Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse av vad som orsakar arbetsrelaterad stress. Metoden som användes är en litteraturstudie som grundar sig på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes i nio kategorier: otillräcklig tid och personalbrist, arbetsmiljö/resursbrist, teamsamarbete, brist på kunskap/ erfarenhet, brist på stöd från ledning, prioriteringssvårigheter, kontroll över arbete, etiska utmaningar och påverkan på privatliv. För att förbättra sjuksköterskans arbetssituation behövs god kommunikation mellan olika yrkesgrupper och ledningen, samt att arbetsgivare tar hänsyn till sjuksköterskornas välbefinnande och arbetsmiljö. Återhämtning är också viktigt för att hantera stress och förbättra sjuksköterskors välbefinnande. En hållbar arbetsmiljö är avgörande för att ge bästa möjliga vård till patienter och främja en hållbar utveckling.

Denna studie berör stressens påverkan på förskollärares pedagogiska arbete, den arbetsrelaterade stressen har blivit mer påtaglig bland förskollärare senaste åren (Thapa, Jalal, 2023). Detta beroende på bland annat mer administrativa uppgifter, större barngrupper och många outbildade i verksamheten. Med att förskollärarnas välmående påverkas av detta blir även barnens utbildning påverkad då det pedagogiska arbetet hamnar efter när förskollärarnas stress ökar och orken och drivet minskar.  Syftet med denna studie är att undersöka hur stressen påverkar det pedagogiska arbetet i förskolan. Datan samlades in genom en digital enkät. Datan analyserades sedan med hjälp av Karasek och Theorell krav, kontroll och stöd – modell för att kunna tolka svaren och få en insyn på hur deltagarna i studien upplever stressen på deras arbetsplats. Hur stressen påverkar deltagarnas arbete, vad de upplever höjer stressnivån och vad de anser skulle kunna göras för att sänka stressnivån. Resultatet visade att respondenterna blev stressade av flertal faktorer i förskolan såsom stora barngrupper, vikare brist, höga ljud, brist på utbildad personal, höga krav och bristande stöd. För att minska stressen utryckte respondenterna att dessa punkter behöver åtgärdas. Då majoriteten av respondenterna utryckte att deras pedagogiska arbete blev påverkat av den negativa stressen. Studie är relevant då förskollärares välmående sjunker och barnens utbildning i takt med den, studien innehåller åtgärder som behövs tas för att göra förskollärare till ett mer attraktivt yrke i framtiden så det pedagogiska arbetet kan fortsätta utvecklas tillsammans med barnen för en bättre framtid.

Dagens samhälle blir alltmer digitaliserat och leder till fler stillasittande arbetsplatser. Forskning har belyst riskerna kopplade till långvarigt stillasittande, fysisk inaktivitet och stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur upplevd arbetsrelaterad stress och fysisk aktivitet på fritiden korrelerar med stillasittande arbetstagares attityder till rörelse under arbetsdagen. Undersökningen tog även hänsyn till eventuell påverkan av bakgrundsvariablerna kön, ålder, befattning och anställningstid. I urvalet ingick 122 medarbetare, varav 82 kvinnor och 40 män. Dessa var från olika avdelningar och städer inom en nationellt omfattande svensk myndighet, där samtliga ansågs arbeta inom stillasittande yrken. Medelåldern var cirka 45 år. Deltagarna fick svara på en enkät som avsåg undersöka inställning till rörelse under arbetsdagen, upplevd arbetsrelaterad stress samt grad av tre olika former av fysisk aktivitet på fritiden. Dessa tre var vardagsmotion, pulshöjande fysisk aktivitet och muskelstärkande fysisk aktivitet. Resultaten i en korrelationsmatris visade inledningsvis signifikanta samband mellan attityd till rörelse under arbetsdagen med kön, vardagsmotion och pulshöjande fysisk aktivitet. När en multipel regressionsanalys utfördes kvarstod sambandet med både kön och pulshöjande fysisk aktivitet. Ju mer pulshöjande aktivitet som utfördes på fritiden, desto mer positiv var attityden. Vidare visades att kvinnornas attityd generellt var mer positiv än männens. Studiens resultat uppmärksammade även behovet av fortsatt forskning inom området, främst utifrån arbetstagarens perspektiv.

Bakgrund: Stress benämns som både positivt och negativt. Vid måttlig nivå av stress kan det bidra till att prestationsförmågan ökar. Däremot vid för stora påfrestningar samt ingen tid för återhämtning utlöses stress som kan påverka det psykiska och fysiska. När arbetskraven blir större, blir även resten av arbetet svårhanterligt och med en känsla av otillräcklighet gentemot patienterna resulterar detta i arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors copingstrategier vid arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats. Studien grundar sig på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med Fribergs (2017) analysmodell.Resultat: Efter granskning av artiklarnas resultat kunde fem huvudkategorier identifieras: vikten av att söka stöd, egenvårdens betydelse, spirituell coping, självkännedom samt att använda substanser. Sjuksköterskor upplevde att användande av copingstrategier var betydelsefullt för att undvika den arbetsrelaterade stressen som annars kunde uppstå.Slutsats: Det är av stor vikt att vara medveten om den stress sjuksköterskor utsätts för på arbetet för att sedan kunna hantera den genom olika copingstrategier. Det finns olika strategier som fungerar olika bra för alla därav är det betydelsefullt att identifiera en strategi som är individuellt användbar. Resultat: Efter granskning av artiklarnas resultat kunde fem huvudkategorier identifieras: vikten av att söka stöd, egenvårdens betydelse, spirituell coping, självkännedom samt att använda substanser. Sjuksköterskor upplevde att användande av copingstrategier var betydelsefullt för att undvika den arbetsrelaterade stressen som annars kunde uppstå. Slutsats: Det är av stor vikt att vara medveten om den stress sjuksköterskor utsätts för på arbetet för att sedan kunna hantera den genom olika copingstrategier. Det finns olika strategier som fungerar olika bra för alla därav är det betydelsefullt att identifiera en strategi som är individuellt användbar.