Bakgrund: En ambulans är en bil som är utrustad för att kunna utföra ambulanssjukvård och transportera akut sjuka patienter till sjukhus. Arbetsrelaterad stress innebär sambandet mellan anställda och arbetsmiljö på arbetsplatser. Det uppkommer när kraven på de anställda överstiger vad de egentligen klarar av. Sjuksköterskans kärnkompetenser bygger på ett ansvar att upprätthålla en god personcentrerad omvårdnad. Metod: Metoden var en kvalitativ empirisk intervjustudie. 2 ambulanssjuksköterskor och 2 sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården intervjuades. Materialet analyserades genom Graneheim och Lundmans (2003) kvalitativa innehållsanalys. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och hur arbetsrelaterad stress påverkar den personcentrerade omvårdnaden till patienter inom ambulanssjukvården. Resultat: Genom den kvalitativa innehållsanalysen identifierades 2 kategorier: Upp till bevis och två sidor av samma mynt. Underkategorier till respektive tema identifierades. Resultatet visade att sjuksköterskorna som intervjuades menade att kollegor har en stor betydelse, erfarenhet och kompetens är viktigt för att känna trygghet, de upplevde en annan typ av stress när de var nya och att anhöriga kan bidra till den stressen som sjuksköterskan kan uppleva. Konklusion: Arbetsrelaterad stress är något som sjuksköterskor i ambulanssjukvården upplever. Syftet med denna studien var att undersöka hur detta kan påverka den personcentrerade omvårdnaden för patienten. Slutsatsen är att sjuksköterskorna inte upplever stress för patienten utan faktorer runt omkring. / Background: An ambulance is a car that is equipped to carry out prehospital care and transport acutely ill patients to hospitals. Work-related stress is defined as the relationship between employees and the work environment in workplaces. This occurs when the work load for employees exceed what they are actually capable of. The nurse in the ambulance is responsible for ensuring that good care is maintained as stated in the nurse's core competencies. Method: The method was a qualitative empirical interview study. 2 ambulance nurses and 2 nurses working in the ambulance service were interviewed. The material was analyzed through Graneheim and Lundman's(2003) qualitative content analysis. Aim: The aim of this study was to examine if work-related stress affects the person centered care to patients in prehospital care. Findings: Through the qualitative content analysis, 2 categories were identified: Earn your stripes and two sides of the same coin. Subcategories of each theme were identified. The results showed that the nurses interviewed meant that colleagues have a great importance, experience and competence are important to feel safe, they experienced a different type of stress when they were new and that relatives can contribute to the stress that the nurse can experience. Conclusion: Work-related stress is something that nurses experience. The aim was to investigate how this can affect the person-centered care for the patient. The conclusion is that the nurse´s do notexperience stress for the patients, but factors around.

Bakgrund: Långvarig arbetsrelaterad stress ses som en bidragande orsak till en negativ påverkan på människans hälsa. Distriktsköterskan har en central roll inom hälso-och sjukvården och arbetsuppgifterna är många samt varierande. Höga krav och arbetsbelastning äventyrar distriktssköterskans möjlighet att bedriva en god och säker vård. Olika typer av digitala stöd används inom vården, inte specifikt till att hantera stress men för att stärka distriktssköterskan i sin yrkesroll. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av att använda digitala stöd i samband med arbetsrelaterad stress. Metod: Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna har genomgått kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier - strategier för stresshantering, -förutsättningar till användning och - inställning till användning av digitala stöd. Resultatet visade att arbetsrelaterad stress påverkar distriktsköterskan arbets- och privatliv. Användning av stöd för stresshantering varierar mellan distriktssköterskorna likaså förutsättningar och intresse av att använda digitala stöd vid stresshantering. Slutsats: Resultatet visar att arbetsrelaterad stress är ett komplext problem där digitala stöd kan hjälpa till vid stresshantering. Därmed ses det som värdefullt att fortsätta forska omkring arbetsrelaterad stress och utveckling av digitala stöd för att kunna bidra till en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för distriktssköterskor. / Background: Prolonged work-related stress is considered a contributing cause of negative effects on human health. The district nurse has a central role within health- and medical care and the job assignments are many and diverse. High expectations and a heavy workload jeopardize the district nurse’s ability to deliver a good and safe medical care. Different types of digital tools are used in health care, not for stress handling per se but for professional support. Aim: The aim was to study the district nurses’ experiences of using digital support in connection with work-related stress. Method: Eleven semi-structured interviews were conducted. The interviews underwent qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The study resulted in three main categories; strategies for stress management, preconditions for using and - attitudes toward the use of digital support tools. The result showed that work-related stress effects the district nurse’s work- and private life. The use of supportive tools varies between individual nurses as well as preconditions and interest in using digital support in handling stress. Conclusion: The result shows that work-related stress is a complex problem where digital tools can be of help. It is thus deemed valuable to continue to do research on the development of digital supportive tools in order to contribute to a long-term sustainable work-environment for district nurses.

Andersson, K & Freij, H. Sjuksköterskans copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020.Syfte: Syften med denna studien är att belysa copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera yrkesrelaterad stress.Bakgrund: Det är vanligt att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress, vilket i längden kan leda till både fysisk och psykisk ohälsa hos sjuksköterskan. Sjuksköterskor som har mindre arbetsrelaterad stress är mer benägna att erbjuda vård av hög kvalitet. Stress kan hanteras genom olika typer av copingstrategier. Att minska arbetsbelastningen i en stödjande miljö med hjälp av bland annat copingstrategier, skulle göra det möjligt för sjuksköterskor att uppleva större tillfredsställelse i arbetet men även öka patientsäkerheten.Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Det gjordes artikelsökningar i Medline och Cinahl vilket resulterade i 10 vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av Evans modell för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Flera olika copingstrategier för stresshantering kunde identifieras. Resultatet av denna studie visar att både strategier som verkar för att skilja mellan arbete och privatliv samt att hantera stress under arbetstid kan hjälpa sjuksköterskan att hantera arbetsrelaterad stress. Konklusion: Att minska den yrkesrelaterade stressen och förbättra sjuksköterskans tillgång till copingstrategier, är viktigt inte bara för att stötta sjuksköterskor i det dagliga arbetet utan också för att öka patientsäkerheten. / Andersson, K & Freij, H. Nurses Coping Strategies to Handle Work-Related Stress. A Qualitative Literature Review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.Aim: The aim of this study is to illuminate coping strategies nurses are using to cope with work-related stress.Background: It is common for nurses to experience work-related stress which may lead to both mental and physical health issues. Nurses experiencing less work-related stress are more likely to offer higher quality care. Stress can be managed by using different types of coping strategies. One way for nurses to cope with stress is to reduce their workload and offer a supportive environment. This coping strategy would allow nurses to experience greater job satisfaction as well as increase patient safety.Method: The study was performed as a literature review with qualitative approach. Article searches carried out in Medline and Cinahl which resulted in 10 scientific articles. These articles were reviewed by using Evans model for qualitative content analysis.Result: Several coping strategies for stress management have been identified. The result of this study showed two categories of coping strategies. These categories were: stress during work hours and distinguishing between work and private life. Results showed that these strategies could help nurses to cope with work-related stress.Conclusion: To reduce work related stress and to increase the nurse’s availability to effective coping strategies are important aspects not only as a help for the individual nurse, but also a way of increasing patient safety.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress blir allt vanligare inom primärvården och uppstår till följd av ansträngda arbetsförhållanden och tidsbrist, vilket medför en obalans i distriktssköterskors arbete och kan inverka negativt på den vård som bedrivs. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hur deras arbetsrelaterade stress påverkar patienter inom primärvården. Metod: En kvalitativ studie med två fokusgruppsintervjuer med fyra distriktssköterskor i respektive fokusgrupp. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultat: De slutliga kategorierna var; Försämrad relation, där distriktssköterskor betonade att arbetsrelaterad stress försvårade möjligheten att skapa en ömsesidig och trygg vårdrelation; Begränsad helhetssyn och delaktighet, där distriktssköterskor upplevde att tidsbrist orsakade svårigheter att bedriva personcentrerad vård och därigenom tappades helhetssynen bort och försvårade möjligheten för patienter att vara delaktig i sin vård; Bristande kvalitet, där tidsbrist ledde till att adekvat vård för alla inte kunde erbjudas; Äventyrad patientsäkerhet där distriktssköterskor betonade att arbetsrelaterad stress gjorde det svårare att bedriva en trygg och säker vård. Slutsats: Arbetsrelaterade stress medför svårigheter att upprätthålla en god vård samt att bedriva ett patientsäkert arbete. Arbetsrelaterad stress påverkar därigenom både distriktssköterskor, patienter och vården i sin helhet.

Bakgrund: Globalt sett är arbetsrelaterad stress ett stort problem. Hälso- och sjukvårdsbranschen är den mest drabbade och detta kan medföra konsekvenser både för sjuksköterskors hälsa samt vårdkvaliteten. Det finns ett behov av att öka förståelsen och fastställa faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av arbetsrelaterad stress inom sjukhusvård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa intervjustudier. Databassökning gjordes i Cinahl och PubMed. Analysen genomfördes utifrån femstegsmodellen av Friberg. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna var: organisatorisk struktur, relationer och professionen.  Konklusion: Personalbrist, tidsbrist, höga krav samt bristande kompetens var några faktorer som framkom och detta visar på att faktorerna som leder till arbetsrelaterad stress i viss utsträckning påverkas av varandra. Enligt krav-kontrolloch stödmodellen är det viktigt att sjuksköterskor känner en balans mellan krav och kompetens vilket talar för att kompetensutveckling bör prioriteras på arbetsplatsen. / Background: Globally, occupational stress is a major problem. The healthcare sector is the most affected and this can have an impact on both the health of nurses and the quality of care. There is a need to increase understanding and identify factors that contribute to work-related stress among nurses.  Aim: The aim was to describe nurses' experiences of work-related stress in hospital care. Methods: A literature review based on eight qualitative interview studies. Database searches were conducted in Cinahl and PubMed. The analysis was conducted using the five-stage model by Friberg. Results: The analysis resulted in three main categories and six sub-categories. The main categories were: organizational structure, relationships and the profession. Conclusion: Lack of staff, lack of time, high demands and lack of skills were some of the factors that emerged and this indicates that the factors leading to occupational stress are to some extent influenced by each other. According to the demand-control and support model, it is important for nurses to feel a balance between demands and competence, which suggests that competence development should be a priority in the workplace.

Akutsjukvården identifierar och behandlar patienter som är kritiskt sjuka. Med triagering som används på det flesta akutmottagningar i Sverige, rangordnas patienterna utifrån olika kriterier och patienterna prioriteras utifrån dem som omedelbart behöver träffa en läkare och de som kan vänta. Sjuksköterskans ansvar är att prioritera vilken patient som får vård först, ge avancerad omvårdnad och utifrån symtom kunna identifiera eventuella livshotande tillstånd. Arbetet på akutmottagningar är ofta stressigt med hög belastning. Det höga flödet av patienter gör att sjuksköterskan får en hög arbetsbörda och tidspress att utföra uppgifter. Vid hög arbetsbelastning utlöses en reaktion på stress och när det inte finns tillräcklig tid för återhämtning mellan perioderna av stress ökar risken för ohälsa. Vid hög arbetsbelastning ökar risken för misstag och då ökar också risken att det blir patientosäkert. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och hur det kan påverka patientsäkerheten ur ett omvårdnadsperspektiv. Intervjuer med sjuksköterskor från två akutmottagningar i Sverige genomfördes. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades i en textnära analys där meningsenheter som svarade mot syftet plockades ut och kodades för att sedan sorteras in i underkategorier och slutligen kategorier. Flertalet av de intervjuade sjuksköterskorna beskrev kroppsliga symptom på stress. Tryck över bröstet, svårigheter att varva ned och slappna av efter arbetspassen och orkeslöshet beskrevs som symtom. Det som sjuksköterskorna upplevde som arbetsrelaterad stress var när det var ett stort patientantal och när patienterna fick vänta länge. Men också när utrustning eller material saknades eller var trasig. Sjuksköterskorna upplevde att när det var hög arbetsbelastning ökade risken att göra misstag. Vid hög arbetsbelastning ansågs omvårdnaden bli lidande, något som negativt påverkade patientsäkerheten. För att främja patientsäkerheten tog sjuksköterskorna hjälp av varandra eller sin undersköterska, kommunicerade eller frågade om råd från de mer erfarna sjuksköterskorna. Flertalet sjuksköterskor försökte planera och strukturera upp de uppgifter de hade att göra för att få kontroll och en överblick. Arbetsrelaterad stress var vanligt förekommande inom akutsjukvården på grund av den höga arbetsbelastningen. Risken för patienternas säkerhet ökade vid stort antal patienter och längre väntetider. Det blev bristande kvalité på omvårdnaden och det som prioriterades bort är patienternas basala behov till fördel för något som ansågs mer akut.

I denna uppsats presenteras en kvantitativ studie om kompetensutveckling och dess motverkande effekt på arbetsrelaterad stress i organisationer som genomgått större förändringar. De senaste decenniernas arbetsmarknadsutveckling har kännetecknats av förändring, där omstruktureringar av organisationer blivit allt vanligare. Tidigare forskning visar att ökade krav och förvirring vid organisationsförändringar ofta leder till upplevelser av arbetsrelaterad stress, samt att kompetensutveckling kan skapa de resurser som behövs för att minska dessa upplevelser hos anställda. Däremot finns det utifrån den forskning som granskats i denna studie ingen som undersökt huruvida kompetensutveckling är effektivare i att motverka stress i organisationer som genomgått stora förändringar än i organisationer med stabila strukturer. Denna studie har därför, med utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen, som syfte att öka kunskapen kring hur organisatoriskt stöd kan motverka upplevelsen av arbetsrelaterad stress, särskilt i alltmer osäkra och föränderliga arbetsmiljöer. Med data från Danmark, Finland, Norge och Sverige, hämtad från Europeiska undersökningen om arbetsvillkor (N = 3 596), utförs binomiala logistiska regressionsanalyser som först undersöker huruvida kompetensutveckling motverkar stress bland anställda och sedan huruvida denna effekt skiljer sig beroende på om man arbetar i en organisation som genomgått stora förändringar eller inte. Resultaten visar att kompetensutveckling, kontrollerat för kön och ålder, motverkar stress hos anställda. Däremot går det inte att påvisa att kompetensutveckling är effektivare i motverkandet av stress i föränderliga organisationer jämfört med stabila organisationsstrukturer. Uppsatsen avslutas med en diskussion om de viktigaste resultaten, metodval, studiens bidrag till forskningsområdet, samt förslag till framtida forskning.

Bakgrund: Stress är ett ökande samhällsproblem som har både positiva och negativa fysiska såväl som psykiska effekter på kroppen. Hög arbetsbelastning anses bidra till den ökade stressen. På akutmottagningarna är det vanligtvis höga patientflöden, korta möten och hög arbetsbelastning. Den höga arbetsbelastningen som orsakar stress kan riskera att påverka patientsäkerheten, vårdkvalitén samt omvårdnaden.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes.  Resultat:  Två teman identifierades: Inre och yttre stressfaktorer och Konsekvenser av arbetsrelaterad stress, samt fem subteman; Resursbrist, Bristande teamarbete, Stöd i arbetsmiljön, Arbetsförhållanden påverkar vårdkvalitén och patientsäkerheten, Påverkan på sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa. Slutsats: Arbetsrelaterad stress leder till negativa konsekvenser för sjuksköterskornas hälsa samt akut sjuka patienters vård. Hög arbetsbelastning och resursbrist är de främsta orsakerna till den arbetsrelaterade stressen. Vårdkvalitén, patientsäkerheten och den personcentrerade vården påverkas negativt av den stressiga arbetsmiljön som upplevs vara otillräckligt att utföra god omvårdnad i.  Nyckelord: Akutmottagning, Arbetsrelaterad stress, Sjuksköterskans erfarenhet / Background: Stress is a growing social problem which has both positive and negative physical so well as psychological effects on the body. High workloads are considered to contribute to increased stress. In emergency departments, there are usually high patient flows, short appointments, and high workloads. The high workload that causes stress can risk affecting patient safety, quality of care and nursing care. Aim: The aim of the study was to highlight nurses' experiences of work-related stress in an emergency department. Method: A general literature review with a qualitative approach was conducted.  Results: Two themes were identified: Internal and external stressors and Effect of work-related stress, with five sub-themes: Lack of resources, Lack of teamwork, Support in the work environment, working conditions affect quality of care and patient safety, and Impact on nurses´ physical and mental health.  Conclusion: Work-related stress leads to negative consequences for nurses' health and the care of acutely ill patients. High workload and lack of resources are the main causes of work-related stress. Quality of care, patient safety and person-centered care are negatively affected by the stressful work environment, which is perceived as insufficient to provide good nursing care. Keywords: Emergency department, Occupational stress, Nurse's experience

Bakgrund: Stress rapporteras som en av de vanligaste hälsoriskerna för vårdpersonal och en bidragande faktor till det redan höga antalet sjukdagar bland sjuksköterskor. Samtidigt ingår det i sjuksköterskans roll och ansvar att leda och samordna omvårdnadsarbetet i syfte att tillgodose varje patients individuella behov utifrån bestämda riktlinjer med ett förhållningsätt som grundas på en humanistisk människosyn, men också att vårda sin egen hälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturöversikten omfattar tio vetenskapliga artiklar, som behandlar nio kvalitativa studier samt en studie som använt mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades och vid dataanalysen tillämpades Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån tre teman: Att arbeta i en kravfylld miljö, Att arbeta trots bristande kommunikation och samarbete samt Att sakna organisatoriskt stöd. Sammanfattning: Kravfyllt arbete och hög arbetsbelastning visade sig vara tydligt sammankopplat med upplevelse av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Vidare framkom det att även bristfällig organisation samt bristande kommunikation och samarbete var förenat med arbetsrelaterad stress. Det stressfyllda arbetet gick dessutom ut över sjuksköterskornas fysiska och mentala hälsa vilket i sin tur ledde till försämrad motivation. Slutligen konstaterades att arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor inverkade negativt på omvårdnadsarbetet och därmed äventyrades kvaliteten på vården. / Background: Stress is reported as one of the most common health risks for healthcare workers and a contributing factor to the already-high number of sick days used by nurses. The role and responsibilities of a nurse include leading and coordinating nursing work in order to meet each patient’s individual needs while abiding by specific guidelines based on a humanistic approach, as well as caring for their own health. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of work-related stress. Method: This literature review was based on ten scientific articles, including nine qualitative studies and one mixed-method study. The articles were reviewed for quality and analyzed using Friberg’s method. Results: The results are described using three themes: Working in a demanding environment, Working despite lack of communication and collaboration, and Lacking organizational support. Summary: Demanding work and high workload were clearly linked to the experience of work-related stress amongst nurses. Inadequate organization and lack of communication and collaboration were also associated with work-related stress. The stressful work affected nurses’ physical and mental health, which led to impaired motivation. Finally, work-related stress amongst nurses was found to have a negative effect on their nursing work, thus jeopardizing the quality of care.

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen innebär ett omvårdnadsansvar för alla personer oavsett miljö, detta medför självständigt arbete och samarbete för att uppnå god omvårdnad. Stress uppfattas och definieras olika beroende på individ, perspektiv och sammanhang. När en persons krav på arbetsplatsen överstiger den egna hanteringsförmågan uppstår stress, denna stress omnämns som arbetsrelaterad stress. En transition från en roll till en annan kan medföra blandande känslor som stress. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet. Metod: Studiens design är en litteraturöversikt med kvalitativa artiklar samt artiklar med mixad metod. En tematisk analysmetod utfördes där meningsenheter kodades vilka ledde till studiens subteman och teman. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet presenterades med två teman vilka är arbetsmiljön för nyutexaminerade sjuksköterskor och stress under transition. Subteman beskriver erfarenheterna hos nyutexaminerade sjuksköterskor som var känsla av att inte räcka till, samhörighet, överväldigande ansvar, känsla av osäkerhet och sårbarhet. Slutsats: Relevanta åtgärder bör införas för säkerställande av en hållbar och succesiv ingång i omvårdnadsyrket för nyutexaminerade sjuksköterskor. Fortsatt forskning bör fördjupa sig i nyutexaminerade sjuksköterskors transition och arbetsmiljöns betydelse för det psykiska och fysiska välmående samt dess påverkan på omvårdnadsarbetet. Ett övergångsprogram kan införas under transitionen för att stärka nyutexaminerade sjuksköterskors kompetensutveckling. / Background: The nursing profession entails a nursing responsibility for all people regardless of environment, this entails independent work and cooperation to achieve good nursing. Stress is perceived and defined differently depending on the individual, perspective and context. When a person ́s expectation in the workplace exceeds their own coping ability, stress arises and increase, this stress we define as work-related stress. A transition from a roll to another can imply mixed emotions such as stress. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated nurses' experiences of stress in nursing work. Method: The design of this study is a literature review with qualitative articles and articles with a mixed method. A thematic analysis method was performed where meaning units were coded which led to the study's subthemes and themes. Result: Newly graduated nurses' experiences of stress in nursing were presented with two themes, work environment for newly graduated nurses and stress during transition. Subthemes describes the experiences of newly graduated nurses which were feeling of inadequacy, belonging, overwhelming responsibility, feeling of insecurity and vulnerability. Conclusion: Relevant measures need to be introduced to ensure sustainable and gradual entry to the nursing profession for newly graduated nurses. Further research should delve into the transition of newly graduated nurses and the importance of the work environment for psychological and physical well-being as well as its impact on nursing work. A transition program can be introduced during the transition to strengthen the competence development of newly graduated nurses.