Bakgrund: Enligt socialstyrelsens rekommendationer ska smärtskattning göras i livets slutskede. Bristande smärtlindring vid livets slutskede är inget någon vill uppleva. Om distriktssköterskan har en bra rutin för att smärtskatta med smärtskattningsinstrument ger det en kvalitésäkring för de palliativa patienterna. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av smärtskattning hos palliativa patienter. Metod: En kvalitativ empirisk studie med deskriptiv design. Resultat: Tre kategorier framkom vid analysen; organisationens inflytande, metoder för smärtskattning av palliativa patienter, organisationens betydelse för kvalitetsförbättring med underliggande subkategorier. I studien framkom att distriktsköterskorna saknade rutiner för smärtskattning. Distriktsköterskorna smärtskattade utifrån sin kliniska blick, erfarenhet och smärtskattningsinstrument. Distriktssköterskorna var medvetna om att smärta ska bedömas enligt smärtskattningsinstrument men instrumenten och dokumentationen av dem, glömdes ibland bort trots att det hade använts. Distriktsköterskorna framhöll att smärtskattning med instrument kan bli bättre genom utbildning i instrumenten och rutiner i smärtskattning. Slutsats: För distriktssköterskor skulle det underlättas med tydliga rutiner om vilka smärtskattningsinstrument som bör användas i specifika situationer. Utbildning efterfrågas i smärta och skattningsinstrumenten för att få till frekvent användning av smärtskattningsinstrument. / Background: According to the recommendations of the National Board of Health, pain estimation should be made in the end of life. Lack of pain relief at the end of life is no one wants to experience. If the district nurse has a good routine for pain assessment instruments, it provides a quality assurance for the palliative patients. Aim: To describe district nurses' experiences of pain estimation in palliative patients. Method: A qualitative empirical study with descriptive design. Result: Three categories emerged from the analysis; the organization's influence, methods for pain estimation of palliative patients, the organization's importance for quality improvement with underlying subcategories. The study showed that district nurses lacked routines for pain estimation. District nurses pain assessment based on their clinical gaze, experience and pain assessment tools. The district nurses were aware of that pain should be assessed according to pain estimation instruments, but the instruments and their documentation were sometimes forgotten even though it had been used. District nurses believe that pain estimation with instruments can be improved through training in the instruments and routines of pain estimation. Conclusion: For district nurses, it would be easier with clear routines on which pain assessment instruments should be used in specific situations. Education is demanded in pain and the assessment tools to bring about frequent use of pain assessment instruments.

Bakgrund:Sverige förändras och blir ett mer mångkulturelltsamhälle. Sjuksköterskan behöver arbeta utifrån ett helhetsperspektiv för attkunna ge en patientcentrerad vård. Utmaningar kan uppstå när det finnskommunikationssvårigheter på grund av språkbarriären och olika kulturellatraditioner, vilket kan medföra olika värderingar om vad hälsa -och sjukvårdinnebär. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kulturmötenmed patienter. Metod: En litteraturstudie med grund i kvalitativ ansats.Resultat: Kulturskillnader var något som väckte en reaktion hossjuksköterskorna i mötet med patienten. Det berodde bland annat på annorlundavärderingar, traditioner och attityder. Det mest framträdande varspråkbarriären och även anhörigas deltagande i omvårdnaden, en aspekt som mångasjuksköterskor upplevde att det försvårade möjligheten till en individanpassadomvårdnad. Andra skillnader var matkulturen, religion samt känslomässigauttryck och beteenden. Slutsats: Resultatet överensstämde med tidigareforskning som gjorts inom valt fenomen. De sjuksköterskor som sällan mötte patienterfrån andra kulturer upplevde oftast större utmaningar inom omvårdnaden medan desjuksköterskor som hade mer frekventa kulturmöten samt mer erfarenhet av attvårdat patienter med en annan kulturellbakgrund uppvisade en högre grad avkulturkompetens Det behövs ytterligare kunskap och utbildning om andrakulturer, något som skulle kunna implementeras under sjuksköterskeutbildningen föratt på så sätt förbereda sjuksköterskorna inför kulturella vårdmöten. En mervarierad personaluppsättning med olika kulturella bakgrunder skulle kunnaberika och underlättar omvårdnaden. Kliniskbetydelse: Det finns bådekunskapsbrist och kommunikationssvårigheter vid kulturmöten inom vården.Professionell tolk bör inkallasvid behov och utveckla kulturmedvetenheten genomklinisk utbildning hos sjuksköterskor och övriga vårdpersonal. / Background: Sweden is changing and becoming a more diverse society. Nurses need to work holistically in order to provide a patient-centered care. Challenges may arise when there are communication difficulties due to language barriers and different cultural traditions, which may cause different values about what health-care involves. Aim: To illuminate nurses' experiences of cultural encounters with patients Method: A literature review with grounding in qualitative approach. Results: A cultural difference was something that brought a reaction of the nurses in the encounter with the patient. Something that was partly due to different values, traditions and attitudes. The most prominent was the language barrier and also relatives' participation in their care; one aspect that many nurses felt that it hindered the possibility of an individualized care. Other differences were food culture, religion, and emotional expression and behavior. Conclusion: These results were consistent with previous research undertaken in the chosen phenomenon. The nurses who rarely met patients from other cultures usually experienced major challenges in nursing, while those nurses who had more frequent cultural encounters and more experience tended patients with a different cultural background showed a higher level of cultural competence. The need for further knowledge and education about other cultures is something that could be implemented during nursing education in order to prepare nurses to cultural care encounters. A more diverse set of staff with different cultural backgrounds could enrich and facilitate nursing care. Clinical significance: There is both a lack of knowledge and communication difficulties in cultural encounters in health care. Professional interpreter should convene when necessary and develop cultural awareness through clinical training of nurses and other healthcare professionals.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Sjuksköterskan förväntas att vara en länk mellan samtliga instanser i vårdkedjan i en organisation där omorganiseringar sker och arbetsvillkor ändras. Stress är ett inbyggt fenomen i vårdarbetet och är precis som hälsobegreppet högst individuellt och komplext. Sjuksköterskan behöver ta hand om den egna hälsan för att inte vården av andra ska äventyras. För att kunna göra detta har sjuksköterskan ett ansvar men en förutsättning för detta är dock att organisation, ledning och arbetsplats är utformad så att det är möjligt för sjuksköterskan att upprätthålla hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin arbetssituation för att förstå hur den påverkar den egna hälsan Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på nio vetenskapliga artiklar. Vid analysen lästes artiklarna ett flertal gånger och likheter och skillnader identifierades. Resultat: Följande huvudteman utkristalliserades; sjuksköterskans upplevelse av organisation, sjuksköterskans upplevelse av ledning, sjuksköterskans upplevelse av stress samt sjuksköterskans upplevelse av patientmötet. Det andra huvudtemat har tre underteman; att inte bli lyssnad på, att inte få stöd och att få stöd. Huvudtema tre har två underteman; negativ stress och positiv stress som utvecklar. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån transition som teoretisk utgångspunkt. De intervjuade sjuksköterskorna visade sig i stor utsträckning har likartade uppfattningar om sin arbetssituation som i andra studier. De upplevde en hög grad stress och ett missnöje kring ledning och organisation på sin arbetsplats vilket visar på brister i ledning och organisation som påverkar på hälsan. / Background: Nursing profession has undergone major changes in recent decades. The nurse is expected to be a link between all parts in the care chain in an organization where reorganization takes place and working conditions are continuously changing. Stress is an internal phenomenon in care work and is just as the concept of health of highly individual and complex. The nurse needs to take care of her/his own health in order to the care of patients. While the nurse has a responsibility the prerequisite for being capable to provide good care is that the organization, management and workplace is designed to make it possible for the nurse to maintain health. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of their work situation in order to understand how it affects their own health. Method: The thesis is a literature review. The result is based on nine pieces of scientific articles. The articels were read several times and the similarities and differences were identified. Results: The following main themes emerged; nurse's experience of the organization, the nurse's experience of management, the nurse's experience of stress and nurses' experience of meeting the patient. The second main theme has three sub-themes; not to be listened to, not to get support and to get support. The main theme of three has two sub-themes; negative stress and positive stress that develops. Discussions: The results were discussed using transition as a theoretical base. The nurses had rather similar views about their work situation as showed also in other studies. They experienced a high degree of stress and dissatisfaction with the management and organization in their workplace that highlights the deficiencies in management, and organization that have strong impact on health.

Bakgrund: Vård av god kvalité innebär vård där sjuksköterskan känner medlidande med patienten och upplever inre tillfredställelse av att göra det. Det är sjuksköterskor och patienter eniga om. Sjuksköterskor som inte lyckas uppleva compassion satisfaction kan hamna i ett tillstånd som heter compassion fatigue vilket är ett tillstånd som har sin grund i höga påfrestningar som uppstår i arbetet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hitta kraft av att vårda. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes på två kvantitativa artiklar och elva kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Friberg. Resultat: Resultatet visade på flera olika faktorer som leder till känslan av glädje och motivation i yrket som sjuksköterska. Fyra olika kategorier uppenbarades: mellanmänsklig bekräftelse, moralisk tillfredställelse, existentiell tillfredställelse, professionellt erkännande och utveckling. Kategorierna beskriver källor till tillfredställande och till kraft att fortsätta inom professionen. Exempel på dessa faktorer är: att få chans att göra skillnad för patienten, att kunna vara autonom och att få bekräftelse från arbetskollegor och ledningen. Slutsats: Sjuksköterskor kan finna kraft i att vårda dock finns det även sjuksköterskor som inte lyckas uppleva compassion satisfaction. Mer kunskap om compassion satisfaction kan gynna sjuksköterskor i framtiden. / Background: Good quality care means nursing with compassion and experiencing inner satisfaction of doing so. Nurses and patients are in agreement on that. Nurses who fail to experience compassion satisfaction can end up in a state called compassion fatigue which is a condition that is due to the high stresses that arise at work. Aim: To describe nurses' experiences of achieving a sense of power through care. Method: A general literature review was conducted on two quantitative articles and eleven qualitative articles. The analysis was conducted according to Friberg Result: The results showed different factors that bring forth a sense of joy and motivation in the nursing profession. Four different categories were revealed: interpersonal confirmation, moral satisfaction, existential satisfaction, professional recognition and development. The categories describe different sources of satisfaction and the empowering elements that supports retention in the profession.  Examples of factors are: a chance to make a difference for the patient, being able to be autonomous and getting confirmation from colleagues and the management. Conclusions: Nurses can find power in caring, however, there are also nurses who fail to experience compassion satisfaction. More knowledge about compassion satisfaction can benefit nurses in the future.

Lidande utgör ett hot mot hela människan som ej kan undflys. Patientens lidande påverkar vårdaren. Det skapar ett eget lidande i sjuksköterskan som inte kan lindra patientens lidande eller till och med orsakar ytterligare lidande. Också anhörigas lidande påverkar intensivvårdssjuksköterskan. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor upplevde att vårda patienter med svårt lidande. En deskriptiv, semistrukturerad intervjuundersökning genomfördes med tre intensivvårdssjuksköterskor och tolkades medelst innehållsanalys. Resultat: Temat Lidandet genomsyrar sjuksköterskans värld identifierades och handlade om hur sjuksköterskan måste hantera sitt eget lidande likväl som patientens och anhörigas. Temat var uppbyggt av tre kategorier. Lidandets former beskrev det lidande informanterna mötte på intensivvårdsavdelningen. Lidandets samspel beskrev hur positiva och negativa känslor väcktes i samarbetet med lidande patienter, anhöriga och kollegor. Att göra den andres lidande till sitt eget beskrev sjuksköterskans personliga, ofta negativa, känsloupplevelser som aktualiserades vid mötet med stort lidande. / Suffering is an unavoidable threat to the individual as a whole. Suffering of patient and relatives affects the nurse, and creates a personal suffering when incapable of relieving the patients suffering, or inflicting even more. The purpose of this study was to describe how ICU nurses experienced caring for suffering patients. A descriptive, semi-structured interview study was conducted on ICU nurses and interpreted by content analysis. Result: The theme Suffering permeates the nurse’s world was identified and described how the suffering of patient, relatives and self had to be handled by the nurse. The theme consisted of three categories. The manifestation of suffering described how suffering in the ICU is perceived. The interaction of suffering described how cooperating with suffering patients, relatives and colleagues caused negative and positive emotions. Integrating suffering of the other described often negative personal emotions of the nurse evoked when encountering suffering. / <p>2010 felaktigt årtal titelsida</p>

Bakgrund: Redan 1824 rapporterades det om hot och våld på akutmottagningen. Sjuksköterskor bedriver omvårdnadsarbete i en utsatt arbetsmiljö där hot och våld är vanligt förekommande och arbetet på akutmottagning står inför stora utmaningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie som utgår ifrån Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att identifiera relevanta artiklar som kunde besvara studiens syfte. 12 artiklar återstod efter kvalitetsgranskningen som genomfördes utefter Polit och Beck (2017) granskningsmallar, dessa artiklar användes för utformning av litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra olika kategorier: Att känna sig utsatt, att känna sig hindrad i att kunna utföra god omvårdnad, negativ emotionell påverkan som försämrar hälsan och att känna behov av stöd. Slutsats: Sjuksköterskorna kände sig utsatta, sårbara och utlämnade och patientsäkerheten äventyrades då utförandet av god omvårdnad försvårades. Emotionell påverkan ledde till försämrad hälsa för sjuksköterskan och betydelsen av stöd blev påtagligt speciellt då stödet från organisationen upplevdes bristande.

Dabbour, P &amp; Lindgren, E. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15/30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021.    Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en växande patientgrupp med bristande praktiska, sociala och kognitiva funktioner som kan försvåra mötet i vården. Samtidigt finns det en större risk att personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas av somatiska och psykiska sjukdomar, vilket också ökar omvårdnadsbehovet. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning genom att sammanställa kvalitativa vetenskapliga studier. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign. Databassökningarna gjordes i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Granskningen utgick från SBU:s kvalitetsgranskningsmall (2014). Studierna kommer från olika länder och är från 2000–2021. Alla valda studier har varit på engelska. Åtta studier har varit av hög kvalitet samt två studier av medelhög kvalitet. Resultat: I resultatet framkom det tre teman Utmaningar med att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning, Behovet av att hitta möjligheter i vården samt Att lära känna personen med intellektuell funktionsnedsättning som svarade på syftet med tillhörande åtta subteman: Avvikelser från individens vardagliga beteende, att kunna hantera utmaningarna, påverkan på sjuksköterskan, behovet av att arbeta i team, behovet av kunskap och utbildning, behovet av att samarbeta med familjen, att bygga en relation och kommunikation och bemötande. Slutsats: Det finns en kunskapslucka hos sjuksköterskor när det kommer till vården av personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att kunna ge en bra omvårdnad behöver sjuksköterskan se personen bakom diagnosen och använda sig av strategier som fungerar för den enskilda individen. / Dabbour P &amp; Lindgren E. Nurses experience of caring for people with intellectual disability. A qualitative literature review. Degree project in Nursing science 15 Credit point. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care science, 2021.       Background: People with intellectual disabilities are a growing group of patients with a lack of practical, social and cognitive functions that can make it difficult to meet in care. At the same time, there is a greater risk that people with intellectual disabilities will suffer from somatic and mental illnesses, and the need for care must also increase. Aim: The aim of the work was to shed light on the nurse's experience of caring for people with intellectual disabilities by compiling qualitative scientific articles. Method: The literature study is based on ten scientific articles with a qualitative study design. The database search was done in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The review was based on SBU's quality review template (2014). The articles come from different countries and are from 20002021. All selected articles have been in English. Eight articles have been of high quality and two articles of medium quality. Results: The results revealed three themes: Challenges in caring for people with intellectual disabilities, The need to find opportunities in care and Getting to know the person with intellectual disability that answered the purpose of the associated eight subcategories: Deviations from the individual's everyday behavior, being able to handle the challenges, impact on the nurse, the need to work in teams, the need for knowledge and education, the need to work with the family, building a relationship and communication and treatment. Conclusion: There is a knowledge gap among nurses when it comes to the care of people with intellectual disabilities. In order to be able to provide good care, the nurse must see the person behind the label and use strategies that work for the individual.

Bakgrund: Stress är ett ökande samhällsproblem som har både positiva och negativa fysiska såväl som psykiska effekter på kroppen. Hög arbetsbelastning anses bidra till den ökade stressen. På akutmottagningarna är det vanligtvis höga patientflöden, korta möten och hög arbetsbelastning. Den höga arbetsbelastningen som orsakar stress kan riskera att påverka patientsäkerheten, vårdkvalitén samt omvårdnaden.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes.  Resultat:  Två teman identifierades: Inre och yttre stressfaktorer och Konsekvenser av arbetsrelaterad stress, samt fem subteman; Resursbrist, Bristande teamarbete, Stöd i arbetsmiljön, Arbetsförhållanden påverkar vårdkvalitén och patientsäkerheten, Påverkan på sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa. Slutsats: Arbetsrelaterad stress leder till negativa konsekvenser för sjuksköterskornas hälsa samt akut sjuka patienters vård. Hög arbetsbelastning och resursbrist är de främsta orsakerna till den arbetsrelaterade stressen. Vårdkvalitén, patientsäkerheten och den personcentrerade vården påverkas negativt av den stressiga arbetsmiljön som upplevs vara otillräckligt att utföra god omvårdnad i.  Nyckelord: Akutmottagning, Arbetsrelaterad stress, Sjuksköterskans erfarenhet / Background: Stress is a growing social problem which has both positive and negative physical so well as psychological effects on the body. High workloads are considered to contribute to increased stress. In emergency departments, there are usually high patient flows, short appointments, and high workloads. The high workload that causes stress can risk affecting patient safety, quality of care and nursing care. Aim: The aim of the study was to highlight nurses' experiences of work-related stress in an emergency department. Method: A general literature review with a qualitative approach was conducted.  Results: Two themes were identified: Internal and external stressors and Effect of work-related stress, with five sub-themes: Lack of resources, Lack of teamwork, Support in the work environment, working conditions affect quality of care and patient safety, and Impact on nurses´ physical and mental health.  Conclusion: Work-related stress leads to negative consequences for nurses' health and the care of acutely ill patients. High workload and lack of resources are the main causes of work-related stress. Quality of care, patient safety and person-centered care are negatively affected by the stressful work environment, which is perceived as insufficient to provide good nursing care. Keywords: Emergency department, Occupational stress, Nurse's experience

Bakgrund: Förekomsten av substansberoende i form av narkotika och alkohol har ökat i samhället och allt fler personer med substansberoende söker vård. Patienter med substansberoende upplever sig stigmatiserade i kontakten med vården och därför är det viktigt att sjuksköterskan bemöter dessa patienter väl och ger dem en värdig, personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med patienter med substansberoende. Metod: En litteraturöversikt användes som metod. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna har analyserats utifrån Fribergs fyra steg. Resultat: Fyra teman identifierades i resultatet: Brist på kunskap, rädsla och osäkerhet, brist på resurser och tid och misstro och tillit. Resultatet visade att det fanns brist på kunskap hos sjuksköterskorna och att många upplevde rädsla och osäkerhet i mötet med patienterna. Sjuksköterskorna upplevde även bristande resurser samt att de inte litade på patienterna på grund av att patienterna var hotfulla och oförutsägbara. Sammanfattning: Sjuksköterskor upplever det utmanande att arbeta med patienter som har ett substansberoende då de saknar rätt resurser, utbildning och kunskap. Dessa faktorer ledde till distansering mellan patienterna och sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna ville däremot ge en värdig vård till patienterna och hade motivationen till att lära sig mer om patienter med substansberoende. / Background: The prevalence of substance abuse in the form of drugs and alcohol has increased in the society and more people with substance abuse are seeking healthcare.  Patients with substance abuse feel stigmatized in contact with the care and therefore it is important that the nurse treats these patients well and gives them dignified, person-centred healthcare. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of meeting patients with substance addiction. Method: A literature review was used as method. The article search was implemented in the databases PubMed and Cinahl Complete. The articles have been analyzed based on Friberg's four steps. Results: Four themes were identified in the results: Lack of knowledge, fear and uncertainty, lack of resources and time, trust and mistrust. The result showed that nurses had lack of knowledge and that many experienced fear and uncertainty in meeting the patients. The nurses also experienced a lack of resources and that they did not trust the patients because the patients were threatening and unpredictable. Summary: Nurses find it challenging to work with patients who have a substance addiction as they lack the right resources, training and knowledge. These factors led to distancing between the patients and the nurses. However, the nurses wanted to provide dignified care to the patients and had the motivation to learn more about patients with substance abuse.

Bakgrund: En del patienter som söker hälso- och sjukvård har ett annat modersmål än vad som talas i landet de söker vård. Det leder till svårigheter att erbjuda vård och problem med att tillgodose information om hälsoåtgärder till patienten. Tidigare forskning visar på de problem patienter upplever i sådana situationer. Problem: Missförstånd kan uppstå mellan sjuksköterska och patient när de inte talar samma modersmål. Patienter kan inte beskriva sina symtom vilket leder till svårigheter att få sina omvårdnadsbehov tillgodosedda. Detta kan leda till att patienter känner sig diskriminerade och upplever att de inte får den vård de har behov av. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation i omvårdnadsarbetet med patienter som har ett annat modersmål. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med 11 artiklar, varav nio kvalitativa, en kvantitativ och en mixed method. Resultat: När översättning med tolk användes underlättades kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. Missförstånd minskade i informationsutbytet vilket bidrog till att omvårdnaden förbättrades. Patienternas oro avtog då de delgavs information som de förstod. Det var likaså viktigt att avsätta tid för kommunikationen med patienterna med ett annat modersmål. Slutsats: När sjuksköterskor har stöd i kommunikationen med patienter med ett annat modersmål bidrar det till bättre omvårdnad. / Background: Some patients seeking healthcare have a different mother tongue than what is spoken in the country seeking healthcare in. This leads to difficulties in providing care and information on health measures to patients. Research shows the problems patients experience in such situations. Problem: Misunderstanding can occur between nurse and patients when the same language is not spoken. Difficulties in describeing symptoms can lead to difficulties in meeting patients caring needs. Patients can feel discriminated and experiencing not receiveing the care they need. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of communication when caring for patients who have a different mother tongue. Method: A general literature review was conducted with 11 articles, nine were qualitative, one quantitative and one mixed method. Result: Use of interpretor in translation facilitated communication between the nurse and the patient. Misunderstandings decreased in the information exchange, which contributed to nursing improvement. The patients' concerns subsided as they understood the information. It was important to set aside time for the patients with another mother tongue. Conclusions: When nurses have support in communication with patients with another mother tongue contribute to a better care.