Bakgrund: Långvarig arbetsrelaterad stress ses som en bidragande orsak till en negativ påverkan på människans hälsa. Distriktsköterskan har en central roll inom hälso-och sjukvården och arbetsuppgifterna är många samt varierande. Höga krav och arbetsbelastning äventyrar distriktssköterskans möjlighet att bedriva en god och säker vård. Olika typer av digitala stöd används inom vården, inte specifikt till att hantera stress men för att stärka distriktssköterskan i sin yrkesroll. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av att använda digitala stöd i samband med arbetsrelaterad stress. Metod: Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna har genomgått kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier - strategier för stresshantering, -förutsättningar till användning och - inställning till användning av digitala stöd. Resultatet visade att arbetsrelaterad stress påverkar distriktsköterskan arbets- och privatliv. Användning av stöd för stresshantering varierar mellan distriktssköterskorna likaså förutsättningar och intresse av att använda digitala stöd vid stresshantering. Slutsats: Resultatet visar att arbetsrelaterad stress är ett komplext problem där digitala stöd kan hjälpa till vid stresshantering. Därmed ses det som värdefullt att fortsätta forska omkring arbetsrelaterad stress och utveckling av digitala stöd för att kunna bidra till en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för distriktssköterskor. / Background: Prolonged work-related stress is considered a contributing cause of negative effects on human health. The district nurse has a central role within health- and medical care and the job assignments are many and diverse. High expectations and a heavy workload jeopardize the district nurse’s ability to deliver a good and safe medical care. Different types of digital tools are used in health care, not for stress handling per se but for professional support. Aim: The aim was to study the district nurses’ experiences of using digital support in connection with work-related stress. Method: Eleven semi-structured interviews were conducted. The interviews underwent qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The study resulted in three main categories; strategies for stress management, preconditions for using and - attitudes toward the use of digital support tools. The result showed that work-related stress effects the district nurse’s work- and private life. The use of supportive tools varies between individual nurses as well as preconditions and interest in using digital support in handling stress. Conclusion: The result shows that work-related stress is a complex problem where digital tools can be of help. It is thus deemed valuable to continue to do research on the development of digital supportive tools in order to contribute to a long-term sustainable work-environment for district nurses.