SAMMANFATTNING Bakgrund Under hösten år 2020 uppskattas bristen på sjuksköterskor vara 44 procent. Sjuksköterskor har i sitt yrkesutövande en betydelsefull roll i omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten. Utformningen av arbetsmiljön kan ha faktorer som kan bidra till fysiska och psykiska påfrestningar hos sjuksköterskan. Det kan det leda till en arbetsrelaterad stress och påverka sjuksköterskans arbetssituation. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress och dess påverkan på patientsäkerheten. Metod Metoden som tillämpades var en icke-systematisk litteraturöversikt. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga artiklar som bestod av kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa har sökts fram via databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar som inkluderades i litteraturöversiktens resultat har kvalitetsgranskats och analyserats utifrån en integrerad dataanalys. Resultat I samtliga studier identifierades bidragande faktorer i arbetsmiljön som kunde leda till sjuksköterskors arbetsrelaterade stress. Väsentliga fynd som framkom var otillräcklig bemanning, hög arbetsbelastning och tidsbrist vilket medförde brister i patientsäkerheten i form av vårdskador. Slutsats Majoriteten av studierna fann associationer av att arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor har påverkan på patientsäkerheten och omvårdnadskvalitén. Sjuksköterskor som upplevde en arbetsrelaterad stress hade lägre prestationsförmåga, vilket kan äventyra sjuksköterskans egen hälsa samt patienternas. Individuella faktorer hade påverkan på sjuksköterskans upplevelse av stress. Detta i kombination med en ihållande stress i arbetsmiljön kunde utvecklas till en utbrändhet.

Stress är idag ett vanligt inslag i många delar av samhället och byggbranschen är inget undantag. Men givet byggbranschens karaktär med förekommande riskfyllda arbetsmoment kan stressen få större och allvarligare konsekvenser då den riskerar att resultera i olyckor och dödsfall. Då prognoserna för framtiden pekar på att den arbetsrelaterade stressen kommer att öka finns anledning att undersöka hur byggbranschen arbetar idag för att förebygga stress. Syftet med denna studie var att undersöka hur byggbranschen arbetade idag för att förebygga stress och om detta arbete gick i linje med de av forskning föreslagna åtgärder. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer som sedan tolkades i en övergripande matris. Resultatet visade att den förebyggande åtgärd mot stress som lyfts av flest respondenter var arbetet med ett positivt arbetsklimat och den minst förekommande var uppföljning av psykologisk hälsa. Slutsatserna från undersökningen var att olika åtgärder mot stress bedrivs inom byggbranschen idag i olika omfattning. Ytterligare slutsatser är att en betydande del av åtgärderna mot stress var ett resultat av ett väl genomfört arbetsmiljöarbete och att byggbranschen bör fokusera på specifik utbildning inom stress samt att företag bör arbeta mer med uppföljning av den psykologiska hälsan. / Stress is a common element in many parts of society and the construction industry is no exception. However, given the typical characteristics of the construction industry with occurring risky situations, stress may inflict greater consequences such as severe accidents and even death. As future predictions points towards an increase in work-related stress, there is reason to study how companies active in the construction industry are working to prevent stress today. The purpose of this study is to examine which measures companies in the construction industry are taking to prevent stress today and to study whether these measures align with the measures suggested from previous studies. The method used was a semi structured interview method. The answers were compiled and compared with the suggested measures in a spreadsheet matrix which later were used for analysing the results. The results show that different measures against stress were taken by the companies and that the most common measures were the work of a positive work environment. The conclusions are that different measures are taken against stress today in various extent and that the industry should focus on education and on follow-up of the co-worker’s psychological well-being. / <p>2022-06-23</p>

Bakgrund De flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever en stor utmaning vid övergången från student till sjuksköterska eftersom arbetsuppgifterna och ansvaret som kommer med jobbet kan upplevas som en chock för den nya sjuksköterskan. Sjuksköterskan ansvarar över att upprätthålla en god och säker omvårdnad där delegering och prioritering av arbetsuppgifter ingår. Inom hälso- och sjukvården har arbetsbelastningen ökat mer främst med överbeläggningar och underbemanning av sjuksköterskor vilket har resulterat i en ökad stressnivå hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Syfte Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stressunder det första arbetsåret. Metod Studien har genomförts som en litteraturöversikt av tolv artiklar från hela världen. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Av dessa tolv artiklar var nio stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa och en mixad metod. Resultat Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor hade höga förväntningar på sig vilket ledde till ökad stress. Deras kunskaper och erfarenheter var otillräckliga då patienterna hade komplexa sjukdomar. De försökte hantera ansvaret och förväntningarna som ställdes på dem vilket skapade osäkerhet och rädsla hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Slutsats Som nyutexaminerad sjuksköterska är behovet av stöd från kollegor och handledare oerhört viktiga för att de ska känna sig trygga med sitt arbete. För att god kompetens och självförtroende ska utvecklas krävs organisationens stöd för dem. / Background Most newly graduated nurses experience a big challenge with the transition from student to nurse because the assignment and responsibilities that comes with the job have newly graduated nurses in a state of shock. As a nurse, you are responsible for maintaining a good and safe care, which includes delegation and prioritization of tasks. In healthcare, the workload has increased to an increased stress level in newly graduated nurses. Aim The aim of the study was to describe how newly graduated nurses experience occupational stress during the first year of work. Method The study has been carried out as a literature review of twelve articles from around the world. The databases that was used were CINAHL and PubMed. Of these twelve articles, nine had a qualitative method, two had quantitative method and one mixed method. Result The result showed that newly graduated nurses had high expectations of themselves, which led to increased stress. Their knowledge and experience were insufficient when the patients had complex diseases. They tried to manage the responsibilities and expectations placed on them, which created uncertainty and fear in newly graduated nurses. Conclusions As a newly graduated nurse, the need for support from colleagues and supervisors is extremely important for them to feel secure in their work. In order for good competence and self-confidence to develop, the organization ́s is required to give them support.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården är sjuksköterskan den som ansvarar för omvårdnadsarbetet. När arbetsmiljön är påverkad av stress ges sämre förutsättningar att utföra omvårdnad korrekt och patientsäkert. Trots att patientsäkerhet bland annat definieras av skydd mot vårdskada drabbas över 100 000 patienter per år av vårdskador i Sverige. Detta genererar ekonomiska konsekvenser för samhället men skadar även patienters förtroende för vården. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress och dess påverkan på patientsäkerheten. Metod Designen som användes var en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat I resultatet framkom tre teman: arbetsmiljö, säkerhet och sjuksköterskors upplevelse. Utifrån teman framkom sedan sex subteman: arbetsrelaterad stress, organisation, risker i arbetet, patientsäkerhet, hälsoeffekter och otillfredsställelse. Slutsats För att kunna bedriva en säker vård krävs en arbetsbelastning som är anpassad efter tillgängliga resurser. Sjuksköterskor är i behov av stöd i sitt arbete för att kunna ge personcentrerad och patientsäker vård. För att ge sjuksköterskor förutsättningar att utföra ett bra arbete bör en större förståelse kring hur stress påverkar individen uppmärksammas. / Background Within health care, the nurse is the person responsible for the nursing work. When the work environment is affected by stress, poorer conditions are provided to perform nursing care correctly and patient-safely. Despite the fact that patient safety is defined, amongother things, by protection against health care injuries, over 100,000 patients per year suffer from health care injuries in Sweden. This generates financial consequences for society but also damages patients' trust in care. Aim The aim was to describe nurses' experience of work-related stress and its impact on patient safety. Method The design used was a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. Results The results revealed three themes: work environment, safety and nurses' experience. Based on the themes, six subthemes emerged: work-related stress, organization, risks at work, patient safety, health effects and dissatisfaction. Conclusions In order to provide safe care, a workload that is adapted to the available resources is required. Nurses need support in their work to be able to provide person-centred and patient-safe care. In order to give nurses the conditions to do a good job, attention should be paid to a greater understanding of how stress affects the individual.

Föreliggande litteraturstudie sammanställde forskningsresultat från nio empiriska studierinom forskningsområdet arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress gällandesocialarbetare inom verksamheter för svensk socialtjänst. I studien uppmärksammadesvilka psykosociala- och organisatoriska faktorer som påverkar socialarbetares upplevelseav arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress. Undersökningsmetoden var en integrativ,begränsad kartläggande litteraturstudie. Studieresultatet analyserades genom en narrativanalysmetod. Resultatet visade att en låg nivå av organisatoriska faktorer, särskiltorganisatoriskt engagemang, hjälp och stöd, human resources, inflytande samt öppenhetvar de vanligaste förekommande förklaringarna till arbetsbelastning och arbetsrelateradstress. Psykosociala faktorer observerades uppstå som konsekvenser av höga arbetskravoch låga nivåer av tillgängliga organisatoriska resurser. Detta ledde till slutsatsen attorganisationer och deras ledning måste göra ansträngningar för att förbättra denpsykosociala arbetsmiljön inom dessa verksamheter för att situationen ska förändras.Vidare forskning bör därför lägga större fokus på att, på en organisatorisk nivå, undersökainterventioner riktade mot den psykosociala arbetsmiljön inom verksamheter för svensksocialtjäns

Nolén, Kristina (2015). Ingen står i kö direkt! Skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autism och utvecklingsstörning. (There are no takers! School Staffs Experience of Work Related Stress in Teaching Pupils with Autism and Learning Disability). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdet för föreliggande examensarbete är skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning.Studiens syfte är att bidra med kunskap om arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning genom att beskriva, tolka och förstå skolpersonals upplevelser samt organisationen av det specialpedagogiska arbetet vid några grundsär- och gymnasiesärskolor. De preciserade frågeställningarna är följande: Vilka upplevelser av stress uttrycks av skolpersonal?, Hur påverkar relationella aspekter skolpersonalens upplevelse av stress i undervisningen?, Vilket stöd finns och vilket stöd efterfrågar skolpersonalen? samt hur upplever skolpersonalen att undervisningen och relationen till eleverna påverkas av arbetsrelaterad stress?Bakgrunden till studien ligger i bland annat studier av Greene et al (2002) och Kokkinos och Davazoglou (2009). Greene et al (2002) har beskrivit att lärare som undervisar elever med stora svårigheter inom det sociala området och/eller elever som befinner sig i problemskapande situationer upplever mer stress i arbetet. Liknande resultat har Kokkinos och Davazoglou (2009) fått när det gäller elever med autismspektrum. I en grekisk studie undersöktes källor till speciallärares arbetsrelaterade stress. Kokkinos och Davazoglou (2009) beskriver hur mer än hälften av de speciallärare som undervisar elever med autismspektrum upplever att detta innebär en stor påfrestning. Metodologiskt hämtas inspiration från hermeneutisk ansats och metoder som använts är intervju och gruppintervju. I denna studie användes Sundhs kulturanalys (2005) för att undersöka mönster i skolpersonalens sätt att beskriva arbetsrelaterad stress i undervisningen. Denna skolkulturanalys vilar på tre hörnstenar: samverkan, planering och förändring. Det teoretiska ramverket utformas ifrån professionsteori och specialpedagogiska perspektiv (Aspelins relationella specialpedagogik). Resultat med analys: Informanterna beskriver att arbetsrelaterad stress förekommer i undervisningen i vissa klasser och att denna stress kan påverka undervisningen. De upplever sin arbetssituation som om den ligger nära samarbete, nuorientering och det konservativa/flexibilitet, men med inslag av individualism, framförhållning och flexibilitet/konservatism.Kunskapsbidraget: Om specialläraren ska ses som en förändringsagent i grundsär- och gymnasiesärskolan bör det finnas verktyg för att utföra detta uppdrag. Ett verktyg för att förändra undervisning kan vara bland annat reflektion, vilket några av specialpedagogerna och speciallärarna menar att de fått möjlighet att utveckla inom sin utbildning. Ett verktyg som reflektion bidrar genom att ingen utbildning, ingen speciallärarutbildning, kan förbereda för varje situation som kan uppstå. Verktygen för att hantera föränderlighet måste finnas hos varje enskild speciallärare. Då kan undervisningen utvecklas med de unika situationer som skolpersonal ställs inför, till exempel arbetsrelaterad stress.Specialpedagogiska implikationer: En förhoppning är att uppsatsen kan bidra vid arbetslagsdiskussioner i verksamheter inom grundsär- och gymnasiesärskolan där arbetsrelaterad stress kan förekomma i undervisningen samt att på något sätt kunna bidra till diskussioner som kan medföra utvecklandet av strategier som ger minskad stress för skolpersonal i liknande situationer.Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, autismspektrum, stöd och stressreducerande faktorer, undervisning, utvecklingsstörning.

Bakgrund: Stress är en naturlig del av livet, men när stressen är långvarig blir den patologisk. För att inte utveckla utmattningssyndrom och andra sjukdomar är det viktigt att ta stressen på allvar och försöka åtgärda den. Studier visade att sjuksköterskor som arbetade på sjukhus kände sig stressade och uppvisade tecken på utbrändhet, samt att sjuksköterskor på stora sjukhus upplevde mer stress än sjuksköterskor på mindre sjukhus och inom andra vårdformer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressfaktorer hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie sammanställdes utifrån Goodmans sju steg genom granskning av artiklar som byggde på genomförda kvantitativa empiriska studier. Resultat: Följande teman av stressfaktorer identifierades: Dåliga arbets-förhållanden, problem mellan personalen, individuella och sociala faktorer, kunskapsnivå och arbetsuppgifter, samt emotionella och etiskt svåra situationer. Slutsatser: Resursbrist var den största och mest frekventa stressfaktorn hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Det är viktigt att skapa förutsättningar att kunna ge en god omvårdnad genom att ha tillräckliga resurser inom personal- och material och en god arbetsmiljö för att inte riskera att äventyra patientsäkerheten. / Background: Stress is a natural part of life, but long-lasting stress can become pathological. It is important to take the issue of stress seriously in order to prevent burnout and other illnesses. Studies showed that nurses working at hospitals felt stressed and showed signs of burnout, and nurses at bigger hospitals had higher levels of perceived stress compared to nurses working at smaller hospitals and in other care forms. Purpose: The purpose of this literature review was to identify stress factors among nurses working at hospitals.Method: The result of this literature review was based upon Goodman’s seven steps by reviewing articles based on quantitative empiric studies. Result: The following themes were identified as stress factors: Bad working conditions, problems with the staff, individual and social factors, levels of knowledge and work assignments, and emotional and ethically difficult situations.Conclusions: Lack of resources was the biggest and most frequent stress factor among nurses working at hospitals. It is important to create means to give good care through enough resources regarding staff and materials, and a good working environment not to risk the safety of the patients.

Detta arbete handlar om förskollärares uppfattningar av stress och arbetsmiljö i ljuset av de kraftigt ökade sjukskrivningstalen för förskollärare på grund av psykisk ohälsa. Syftet var att få fördjupad kunskap om förskolan som arbetsmiljö, så som den uppfattas av förskollärarna och då särskilt vad förskollärarna uppfattar som stressframkallande respektive vad som förhindrar stress. Arbetet avgränsades av två forskningsfrågor: Vad upplever förskollärare som stressfram-kallande i sitt arbete och på sin arbetsplats? Vad uppfattar förskollärarna kan minska den upplevda stressen?För att få fram svar på våra forskningsfrågor användes kvalitativa intervjuer av sex förskollärare i Malmö. För att analysera vårt resultat valde vi teorier som behandlar dels det psykosociala perspektivet och dels krav och kontroll perspektivet. Resultatet av arbetet visade att förskollärare upplever stress med olika situationer och många av de situationer som omnämndes av de intervjuade var överensstämmande med varandra. Studien visade även att förskollärarna utvecklade olika strategier för att motverka stress och för att kunna släppa den efter en arbetsdag. Studien påvisade även att det inte är de stora barngrupperna i sig, som är förskollärares mest stressande faktor, utan att det är stora barngrupper tillsammans med höga krav, som gör det stressande. Förskollärarna var här överens om att detta gör att många sjukskriver sig. Även bristen på personal utgör en påtaglig stressfaktor. Viktiga faktorer för att förhindra och/eller minska den påtalade stressen utgör ett bra arbetslag, en förstående chef och organisatoriska åtgärder som att dela in barngrupperna i mindre grupper. De intervjuade förskollärarna framhåller alla, mer eller mindre, att detta var olika sätt att minska stressen på.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress uppkommer på grund av en kombination av pro- blem i den psykosociala miljön bland kollegor, bristande utvecklingsmöjligheter eller för höga krav. I vårdande yrken anses risken att drabbas av arbetsrelaterad stress vara högre än andra icke vårdande yrken, då det är ett arbete som ofta inne- håller emotionellt krävande relationer med patienter och anhöriga.Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan upplever den arbetsrelaterade stressen samt vilken påverkan den arbetsrelaterade stressen har på sjuksköterskans omvårdnad av patienter.Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna framkom efter litteratursökningar i aktuella databaser. Analys av utvalda artiklar har inspirerats av SBUs handbok gällande syntetisering av te- man.Resultat: Analysen frambringade två huvudteman. Den första var emotionell på- verkan med följande underteman: oro och frustration, skam och rädsla samt ilska. Det andra huvudtemat var påverkan på omvårdnad med följande underrubriker: stress och dess påverkan på bemötande av patienter, den arbetsrelaterade stressens påverkan på patientsäkerhet och stöd på arbetsplatsen.Konklusion: Det visades tydligt att omvårdnaden av patienterna inte längre gick att upprätthålla när stressen på arbetsplatsen var för stor och detta ledde till att pa- tientsäkerheten hotades. Sjuksköterskor påverkades också som individer av stres- sen, dels genom fysiska men även psykiska åkommor. Känslor av oro, frustration, skam, rädsla och ilska var återkommande. / Background: Work related stress emerges due to a combination of problems in the psychosocial environment among colleagues, insufficient opportunities or because of high demands. In nurturing professions, the risk of being affected by work re- lated stress is higher than other non nurturing professions, because it is a profes- sion that often requires more emotionally demanding relations with patients and relatives.Aim: To illuminate how the nurse experience the work related stress and what af- fect the work related stress have on the caregiving of patients.Method: A literature review based on eleven scientific articles with a qualitative approach. The articles appeared after a literature research in relevant databases. The analyzation of the articles has been inspired by SBUs manual on how to syn- thesis themes.Results: The analyzation of the articles resulted in two main themes. The first theme was emotional effects with following subtitles: concern and frustration, shame and fear, and anger. The other main theme was effects on nursing with the following subtitles: stress and its effect on treatment of patients, the work related stress effects on patient safety and support at the workplace.Conclusion: It was clear that the nursing of patients no longer could be maintained when the stress at the workplace was too high and this led to that patient safety was endangered. The nurses were also affected as individuals by the stress, partly through physical but also mental ailments. Feelings of concern, frustration, shame, fear and anger were recurring to the nurses.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en reaktion på när människan står inför krav och påfrestningar på arbetsplatsen som inte kan balanseras eller hanteras med hjälp av människans förmåga och kunskap. En ökad upplevelse av arbetsrelaterad stress har lett till att nyutbildade sjuksköterskor lämnar sin profession tidigt som yrkesverksam.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress under första tiden som yrkesverksam.  Metod: Litteraturöversikt som är baserad på 7 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och mixad metod. Analysen av de vetenskapliga artiklarna baserades på Friberg (2022) analysmetod.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i tre huvudkategorier och sju underkategorier: (1) Svårigheter med att vara ny; andras förväntningar, förväntningar på sig själv och kunskapsluckor, (2) Relationer; kollegor och Familj och vänner, (3) Organisationen; arbetsbelastning och säkerhet/rutiner. Slutsats: De nya sjuksköterskornas första tid som yrkesverksamma har inneburit många olika upplevelser av arbetsrelaterad stress. Faktorer som påverkat upplevelsen av arbetsrelaterad stress har bland annat varit arbetsbelastning, kunskapsluckor och brist på stöd från kollegor. Sjuksköterskans brist på erfarenheter, kunskapsluckor och arbetsbelastning samt brist på stöd från kollegor kan leda till att det brister i det patientsäkra arbetet. Vad denna litteraturöversikten kan bidra med är förhöjd medvetenhet angående upplevelsen av arbetsrelaterad stress samt betydelsen om hur den kan minskas.