I denna studie undersöker vi företagshälsovårdsanställdas uppfattningar om samtal som metod i stressförebyggande arbete. Tidigare forskning visar bland annat i vilka situationer som stress kan uppstå, vilka negativa konsekvenser stress kan ha och varför det är viktigt att förebygga- och inte bara behandla stress. Största delen av tidigare forskning som gjorts tycks handla om olika metoder för att behandla stress, därför fokuserar vi i denna studie på hur samtalet kan användas i förebyggande arbete. Genom att intervjua sex personer som alla arbetar med företagshälsovård har vi fått ett resultat som visar att samtalet är en bra metod att använda i stressförebyggande arbete. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Stress är ett ökat hälsoproblem i dagens samhälle och sträcker sig allt längre ner i åldrarna och enligt tidigare forskning även hos barn i förskoleåldern. Med en tvärvetenskaplig teoretisk utgångspunkt där stress sträcker sig från biologiskt till psykosocialt var syftet med studien dels att undersöka både förskollärares och barns perspektiv på varför/när barn i förskolan blir stressade och hur stress kan påverka deras hälsa och välbefinnande. Och dels utifrån förskollärares perspektiv undersöka hur barnens utveckling och lärande påverkas och hur verksamheterna arbetar stressreducerande samt stressförebyggande.

Bakgrund: Sjuksköterskor upplever i hög grad stress i sitt arbete, vilket leder till konsekvenser för organisationen, sjuksköterskans egen hälsa samt för patientsäkerheten. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att sammanställa hur arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor skulle kunna minskas. Metod: Denna studie hade utformningen av en beskrivande litteraturstudie där 12 artiklar analyserats. Huvudresultat: Flertalet interventioner och stressreducerande program har prövats för att öka sjuksköterskornas förmåga att hantera arbetsrelaterad stress, dvs att utveckla copingstrategier. Återhämtning i form av fysisk aktivitet, sociala kontakter, aktiviteter och stöd, samt olika slags behandlingar som djurassisterad terapi, öronakupunktur, lavendelolja, massage och raster visade sig bidra till en minskad känsla av stress hos sjuksköterskorna. Slutligen hade organisationen och ledningens betydelse visat sig vara viktig när det kommer till att minska stress hos sjuksköterskor. Slutsats:Flertalet olika metoder var bidragande när det kommer till att minska arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Dessa metoder skiljde sig mycket från varandra, men hade alla gemensamt att de ämnade att skapa strategier för sjuksköterskan att bättre kunna hantera stress, dvs utveckla sina copingstrategier. / Background: Nurses experience high levels of stress in their daily work, that leads to consequences when it comes to the organization, the well-being of the nurse herself, but also when it comes to patient safety. Aim: The aim of this study was to summarize how occupational stress among nurses can be reduced. Method: The design of this study was a describing literature review where 12 articles where analyzed.Main results: Several interventions and stress reduction programs have examined if they can help nurses handle occupational stress, i.e. develop their coping strategies. Recovery, as physical activity, social support, and other treatments like cane assisted therapy, auriculotherapy, massage, lavender oil treatment and the breaks can help reduce stress in nurses. The organization and the leadership, was also important when it comes to reducing the stress levels for nurses. Conclusion: Several methods contributed to reduce the stress level among nurses. Even though these methods differed, they all had in common that they aimed to create strategies for nurses to be able to handle occupational stress, i.e. to develop their coping strategies.

Detta arbete handlar om förskollärares uppfattningar av stress och arbetsmiljö i ljuset av de kraftigt ökade sjukskrivningstalen för förskollärare på grund av psykisk ohälsa. Syftet var att få fördjupad kunskap om förskolan som arbetsmiljö, så som den uppfattas av förskollärarna och då särskilt vad förskollärarna uppfattar som stressframkallande respektive vad som förhindrar stress. Arbetet avgränsades av två forskningsfrågor: Vad upplever förskollärare som stressfram-kallande i sitt arbete och på sin arbetsplats? Vad uppfattar förskollärarna kan minska den upplevda stressen?För att få fram svar på våra forskningsfrågor användes kvalitativa intervjuer av sex förskollärare i Malmö. För att analysera vårt resultat valde vi teorier som behandlar dels det psykosociala perspektivet och dels krav och kontroll perspektivet. Resultatet av arbetet visade att förskollärare upplever stress med olika situationer och många av de situationer som omnämndes av de intervjuade var överensstämmande med varandra. Studien visade även att förskollärarna utvecklade olika strategier för att motverka stress och för att kunna släppa den efter en arbetsdag. Studien påvisade även att det inte är de stora barngrupperna i sig, som är förskollärares mest stressande faktor, utan att det är stora barngrupper tillsammans med höga krav, som gör det stressande. Förskollärarna var här överens om att detta gör att många sjukskriver sig. Även bristen på personal utgör en påtaglig stressfaktor. Viktiga faktorer för att förhindra och/eller minska den påtalade stressen utgör ett bra arbetslag, en förstående chef och organisatoriska åtgärder som att dela in barngrupperna i mindre grupper. De intervjuade förskollärarna framhåller alla, mer eller mindre, att detta var olika sätt att minska stressen på.

Psykosocial ohälsa är en av de största orsakerna till sjukfrånvaro bland tjänstemän. Få studier syftar till att undersöka förebyggande aktiviteter för stress på organisationsnivå. Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-OSHA, erbjuder råd för att på företag förebygga stress. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tjänstemän upplevde EU-OSHA:s råd för organisatoriska stressförebyggande insatser. Undersökningen sökte svar på om råden upplevdes genomförbara, om det fanns hinder som försvårade genomförandet och vilka förutsättningar som krävdes. Metoden som användes var en induktiv kvalitativ ansats, där 16 intervjuer genomfördes på sex stora Svenska företag. Resultatet visade att EU-OSHA:s råd upplevdes som genomförbara men de upplevdes ibland för övergripande och otydliga. De olika förutsättningarna och hindren som beskrevs formade följande teman: Kulturen på företaget, Krav, Kontroll &amp; Stöd samt Kunskap &amp; Kompetens. Diskussion: EU-OSHAs råd kan tyckas vara enkla men de ger inte praktiskt stöd till företagen. Alla informanter fann råden bra men de var tvetydiga och tolkades därför olika. Råden hade ingen inbördes prioritetsordning. Informanterna angav ett antal hinder och visade på förutsättningar som krävdes för att genomförande av råden skulle få effekt. Förutsättningarna tycktes ligga i att skapa bra kultur på företaget, ha möjlighet att påverka och kontrollera arbetsmiljön samt att kunskap fick chansen att förädlas till kompetens. / Psychosocial health is one of the biggest causes of absenteeism among employees. Few studies are designed to investigate prevention activities for stress at the organizational level. EU-OSHA offers recommendation to companies about stress prevention. The purpose of this study was to describe how officials experience EU-OSHA´s recommendation on organizational stress prevention. The study aimed to clarify whether the recommendations may be considered feasible, if there are any obstacles making implementation difficult and what conditions are required to fulfill implementation. The method used had an inductive qualitative approach, in which 16 interviews were conducted at six large Swedish companies. The result showed that the recommendations were considered feasible but they were at times experienced too general and vague. The various conditions and constrains described formed the following theses: Company Culture, Requirements, Control &amp; Support and Knowledge &amp; Skills. Discussion: The recommendations may seem simple but it was found that they do not give practical support to companies. All respondents found them good but sometimes ambiguous and consequently interpreted differently. Moreover, the recommendations are given no particular order of priority. The respondents listed different barriers that made implementation difficult. The conditions needed for a successful implementation seem to depend on good company culture, the possibility to influence and manage your own working environment as well as the chance to turn personal knowledge into practical skills.

Psykosocial ohälsa är en av de största orsakerna till sjukfrånvaro bland tjänstemän. Få studier syftar till att undersöka förebyggande aktiviteter för stress på organisationsnivå. Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-OSHA, erbjuder råd för att på företag förebygga stress. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tjänstemän upplevde EU-OSHA:s råd för organisatoriska stressförebyggande insatser. Undersökningen sökte svar på om råden upplevdes genomförbara, om det fanns hinder som försvårade genomförandet och vilka förutsättningar som krävdes. Metoden som användes var en induktiv kvalitativ ansats, där 16 intervjuer genomfördes på sex stora svenska företag. Resultatet visade att EU-OSHA:s råd upplevdes generellt som genomförbara men ibland för övergripande och otydliga. De olika förutsättningarna och hindren som beskrevs formade följande teman: Kulturen på företaget, Krav, Kontroll &amp; Stöd samt Kunskap &amp; Kompetens. Diskussion: För att kunna jobba med stressförebyggande insatser på organisationsnivå och få de önskade effekterna, som välmående personal och förbättrad produktivitet,  måste alla delar av organisationen vara beredda att bidra i arbetet. Utmaningen i denna process är hur samverkan ska gå till och hur resurser ska tas fram  i form av tid och kompetent personal. Om företagsledningen lyckas med detta, skapas det förutsättningar för en bra psykosocial arbetsmiljö, vilket är ett nyckelord för ett friskt och lönsamt företag. / Psychosocial health is one of the biggest causes of absenteeism among employees. Few studies are designed to investigate prevention activities for stress at the organizational level. EU-OSHA offers recommendation to companies about stress prevention. The purpose of this study was to describe how officials experience EU-OSHA´s recommendation on organizational stress prevention. The study aimed to clarify whether the recommendations may be considered feasible, if there are any obstacles making implementation difficult and what conditions are required to fulfill implementation. The method used had an inductive qualitative approach, in which 16 interviews were conducted at six large Swedish companies. The result showed that the EU-OSHA recommendations were considered feasible but at times were general and vague. The various conditions and constrains described formed the following theses: Company Culture, Requirements, Control &amp; Support and Knowledge &amp; Skills. Discussion: To be able to work with stress prevention efforts at organizational level and get the desired affects as, well being staff and improved productivity, all parts of the organization have to be willing to contribute at the work. The challenge in this process is how the collaboration will be done and how resources should be developed in terms of time and skilled personnel. If management succeeds doing this, than the conditions for a good psychosocial work environment will be created, which is a keyword for a healthy and profitable company.