Bakgrund: Tidigare studier och forskning visar på att ungdomar som utsätts för våld och mobbning riskerar att ha en försämrad hälsa under barndomen och tonårstiden. Den psykiska ohälsan tenderar även att fortsätta upp i vuxenlivet. Det finns ett ansvar och en skyldighet att samhället ska eliminera riskfaktorer för ungdomar och motverka dessa genom ett hälsofrämjande arbete som främjar friskfaktorer. Hur det arbetet ser ut skiljer sig åt i landet. Karlstad kommun har valt att arbeta med verksamheten ”Ungdomar för trygghet”. Syfte: Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hinder och möjligheter i trygghetsskapande insatser bland unga. Metod: En kvalitativ ansats valdes, där anställda i Ungdomar för trygghet, personal som arbetar på skolorna och ungdomar i ålder 15 och 16 år intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjumaterialet resulterade i ett tema: ”Uft en del i det förebyggande arbetet mot våld och mobbning” med tre tillhörande kategorier: ”Vuxennärvaro en ökad trygghet”, som består av subkategorierna trygga relationer och förebilder. ”En mer uppstyrd verksamhet” som består av subkategorierna oklar roll och arbetsmodell. ”Samverkan för barnets bästa” som består av subkategorierna rätt stöd till rätt individ och förebyggande arbete med hjälp av information. Slutsats: Unga goda vuxna förebilder i ungdomarnas närhet framkom vara en viktig förutsättning för att skapa en lugn och trygg skolmiljö. Vidare framkom det att en trygg och tillitsfull relation mellan ungdomarna och de anställda i Ungdomar för trygghet är av betydelse för Ungdomar för trygghet arbete. Resultatet visade även på att det behövs ett tydligare samarbete mellan Uft och de vuxna vilket skulle kunna främja det förebyggande arbetet mot våld och mobbning och därmed gynna ungdomarnas hälsa. / Background: Previous studies and research show that young people who are exposed to violence and bullying are at risk of deteriorating health not only during childhood and adolescence, but mental illness tends to continue into adulthood. There is a responsibility and an obligation for society to find risk factors for young people and counteract these through health-promoting work in order to find health factors. How that works is different in the country. Karlstad kommun have choosen to work with a method called “Ungdomar för trygghet”. Aim: The purpose of the study was to gain depth knowledge of obstacles and opportunities in security creating initiatives among young people. Method: A qualitative approach was chosen, in which the employees of Youth for Safety, staff working in schools and young people aged 15-16 were interviewed using a semi- structured interview guide. The interviews were recorded, transcribed and analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis of the interview material resulted in a theme: "Part of the preventive work against violence and bullying" with three associated categories: "Adult presence an increased security", which consists of the subcategories safe relationships and role models. The category "managed activities" consists of the subcategories unclear role and work model. The third category "Collaboration for the best interests of the child" consists of the subcategories the right support for the right individual and preventive work with the help of information. Conclusion: Young good adult role models in the vicinity of young people emerged as an important prerequisite for creating a calm and safe school environment. Furthermore, it emerged that a safe and trusting relationship between the young people and the employees of “Ungdomar för trygghet” is important for “Ungdomar för trygghet” work. The result also emerged that there is a need for clearer cooperation between Uft and the adults, wich could promote the preventive work against violence and bullying and thereby benefit the young people ́s health.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem världen över som får förödande konsekvenser för både kvinnor, barn och samhälle i form av ohälsa hos individen och höga samhällskostnader. Trots detta är våld och våldsutövning ett tabu- och skambelagtämne i samhället i stort där få insatser riktas till våldsutövarna som målgrupp och få arbetar rutinmässigt med att identifiera potentiella våldsutövare. En kommun i Sverige har sedan ett år arbetat med att ställa rutinmässiga frågor om våldsutövning, och är därmed av intresse attstudera vidare. Syfte: Studiens syfte var att undersöka socialarbetares erfarenhet och upplevelse av att ställa rutinmässiga frågor om våldsutövande som en del i det våldsförebyggande arbetet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med fyra informanter från en mellanstor kommun i Sverige genomfördes och bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att rutinmässigt fråga om våldsutövning utifrån ett fastställt formulär kan vara ett lämpligt arbetssätt för att identifiera potentiella våldsutövare och därigenom kunna erbjuda stöd och hjälp. Såväl de professionella som klienterna hade enbra upplevelse av frågeverktyget. Verktyget har kunnat identifiera potentiella våldsutövare. Samtalen ses även som ett bra sätt att normalisera detta tabu- och skambelagda ämnet i samhället. Viktiga komponenter för att upprätthålla detta arbete har varit betydelsen av att ha en samordnare som skapar struktur och stöd. Frågeverktyget har en del utvecklingspotential som exempelvis att nå fler målgrupper genom andra formuleringar. Slutsats: Att fråga omvåld är en viktig del i det våldsförebyggande arbetet. Om inte frågan ställs framkommer heller inte några svar. Det undersökta arbetssättet har visat sig fungera inom den studerade kommunen. Men metoden behöver utvecklas och studeras vidare både innan den kan komma till användning inom fler kommuners arbete mot våld i nära relationer, samt för att uppfyllade nya bestämmelserna inom socialtjänstlagen som ställer högre krav på att insatser riktas till de som utövar våld. / Background: Men's violence against women is a major societal problem worldwide that has devastating consequences for both women, children and society causing health problems and high societal costs. Despite this, violence is a taboo and shameful subject in society at large, where few efforts are directed at perpetrators of violence as a target group and few professionals work routinely to identify potential perpetrators of violence. A municipality in Sweden has been working for one year asking routine questions about violence, and is thus of interest to study further. Aim: The aim of the study was to examine social workers' experience of asking questions about violence on a routine basis as part of the violence prevention work. Method: A qualitative interview study with four informants from amedium-sized municipality in Sweden was conducted and processed with the help of qualitative content analysis. Results: The results show that a routine question of violencebased on an established form seems to be an appropriate way of working to identify potential perpetrators of violence and thereby be able to offer support and help. Both the professionals and the clients had a good experience of the query tool. The tool has been able to identify potential perpetrators of violence. The conversations are also seen as a good way to normalize this taboo and shameful topic in society. Important components for maintaining this work have been the importance of having a coordinator who creates structure and support. The questionnaire instrument has some development potential, such as reaching more target groups through other formulations. Conclusion:Asking about violence is an important part of violence prevention work. If the question is not asked, no answers will appear either.The working method examined has been shown to work within the municipality studied. But the method needs to be developed and studied further before it can be used in more municipalities' work against partner violence, and to meet the new provisions in the Social Services Act that demands greater efforts to target and treat perpetrators.

This thesis aims to provide a deeper understanding of the collaboration process between different authorities and organizations. The empirical example that the study is based on, is violence prevention work that aims to reduce men's violence against women. Of interest is where the focus is in the collaboration process, what function the collaboration process fulfills and what it results will be. The study uses concepts such as collaboration, collaboration theory, and system maintenance- and system changing gender equality work to answer the research questions. To answer the questions, I have interviewed three people from different authorities and organizations. Results show that the informants describe that collaboration is necessary as they are mutually dependent on each other in order to achieve their goals, according to the informants answers they largely agree with how collaboration works in theory versus practice described in collaboration theory and lastly the study conclude that the collaboration process largely results in a system-changing gender equality work.