I denna studie undersöker vi företagshälsovårdsanställdas uppfattningar om samtal som metod i stressförebyggande arbete. Tidigare forskning visar bland annat i vilka situationer som stress kan uppstå, vilka negativa konsekvenser stress kan ha och varför det är viktigt att förebygga- och inte bara behandla stress. Största delen av tidigare forskning som gjorts tycks handla om olika metoder för att behandla stress, därför fokuserar vi i denna studie på hur samtalet kan användas i förebyggande arbete. Genom att intervjua sex personer som alla arbetar med företagshälsovård har vi fått ett resultat som visar att samtalet är en bra metod att använda i stressförebyggande arbete. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Läsförståelse är en viktig faktor för att kunna ta del av innehållet i en bok och skapa förståelse för hur händelser hänger ihop med varandra eller hur det kommer sig att de sker efter varandra. Mening och förståelse skapas när elever får lyssna och samtala med varandra eller med lärare. Boksamtal bygger på att samtala om skönlitterära texter, som innebär att elever får möjlighet att arbeta tillsammans och reflektera över det lästa. Följande litteraturstudie bygger på systematiska sökningar i olika databaser. Studiens syfte är att belysa forskningsläget kring hur boksamtal kan utveckla elevers läsförståelse i åldrarna 6-9 år. Det material som bearbetats under studien belyser resultatet av hur elever med hjälp av frågor kan förbättra sin förmåga att tolka, samt förstå textens sammanhang och handling. Resultatet visar att boksamtal är ett givande arbetssätt såvida det sker på rätt sätt och anpassas till elevers förmåga. Det skapar möjligheter till en förbättrad läsförståelse, ett läsintresse och en motivation till läsning hos elever. Det framkommer även att oavsett vilken metod som används eller vilket ämne undervisningen sker i, har boksamtal om skönlitterära texter en bidragande effekt till ökad kunskap hos elever. Vidare forskning inom området kan belysa hur skönlitteratur används inom SO-ämnena för att väcka intresse och skapa en djupare förståelse för ämnet genom texten.

Syftet med denna uppsats har främst varit att söka kunskap om hur ledare som använder Talkmapmetoden upplever att metodiken har påverkat deras bemötande och ledarskap. Studien använder sig av de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism, kommunikationsteori samt ett par ledarskapsteorier, för att förstå och tolka de olika upplevelser som respondenterna delgav. Det är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats, då tolkningarna i studien bygger på respondenternas erfarenheter av att använda Talkmap. Studien utgår ifrån ett abduktivt angreppssätt, och studiens datamaterial utgörs av semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det som framkommit i studien är att samtliga respondenter säger sig ha utvecklats när det gäller bemötande. De har med hjälp av Talkmapmodeller fått kunskaper i hur vi gärna speglar oss i varandra och hur vi kan använda oss av dessa kunskaper i möten med andra. Viktiga aspekter som ledarna lyfter fram är att de numera känner en mindre stress när de kan kontrollera hur samtalet utvecklas. De upplever att kursernas tyngdpunkt ligger på en positivitet och framtidstro, vilket lett till att de ofta reflekterar över sitt ledarskap, och hur de kan prestera ännu bättre nästa gång. Uppsatsens slutsats är att ett gott bemötande alltid kan utvecklas, och att delta i Talkmap och neuroledarskapskursen, bidrar till att det finns fler verktyg att ta till i sitt ledarskap. / The purpose of this essay was primarily to seek knowledge about how leaders using the Talkmap method, feel that their attitude and leadership was affected. The study used symbolic interactionism, communication theory, and some leadership theories, to understand and interpret the respondents' different experiences. This study is qualitative with a hermeneutic approach, and the interpretations are based on respondents' experiences of Talkmap. The study used an abductive approach when analyzing the seven semi-structured interviews. The result of the study showed that all respondents felt they had developed their abilities in treatment. They used tools and models in Talkmap, which gave them knowledge of how people like to reflect themselves in each other. This knowledge could be used in interpersonal meetings. One important aspects given by the respondents was that they now felt less stress, since they could control development of conversation. They also felt that the emphasis of the course was on optimism and positivity, which led to the fact that they often reflected on their leadership and how to improve as leaders. The essay concluded that good treatment always can evolve, and by participating in Talkmap the leadership could develop by gaining more tools

Vaccinationer räddar liv och främjar barns hälsa trots familjer som är tveksamma till att vaccinera sitt barn. Även om vaccinationstäckningen i Sverige är hög, riskerar nivån att sjunka. Det förekommer fortfarande livshotande sjukdomar världen över som kan spridas mellan landsgränserna. För att bibehålla vaccinationstäckningen, spelar distriktssköterskan en viktig roll. Syftet var att undersöka distriktssköterskans erfarenhet i det vårdande mötet med vaccinationstveksamma familjer. Metod. Kvalitativ intervjustudie som analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet av den induktiva analysen kunde förstås utifrån två huvudkategorier med vardera två underkategorier; Betydelsen av en God relation med underkategorierna Barnets bästa och Att bygga förtroende. Den andra huvudkategorin Utmaningar och möjligheter i att vägleda resulterade i två underkategorier Omvärldens betydelse och orsaker till tveksamheter och Att bemöta tveksamheter. Resultat. Betydelsefullt var att skapa en god relation genom att bygga ett förtroende med familjen med barnets bästa i fokus. Ett förtroende byggs genom att distriktssköterskorna var lyhörda för familjens tankar och känslor. Genom att bjuda in, att avsätta tid till att aktivt lyssna och bekräfta familjen med öppna frågor samt vara nyfiket intresserad kunde förtroende främjas. Att vägleda och bemöta familjens tveksamheter var både utmanade och sågs som en möjlighet. Med hjälp av olika samtalsmetoder gavs familjen möjligheter att fatta beslut om vaccinationer och vad som bäst passar in i deras livsvärld. Slutsats. Som en del i folkhälsan kan distriktssköterskan i barnhälsovårdens folkhälsoarbete bidra till en förbättrad global hälsa och hållbar utveckling genom att uppnå Barnhälsovårdens vaccinationsmål.

This study presents how Indian counsellors in urban India work with Western counselling methods with Indian clients. The study is categorised as part of the cross-cultural counselling research field where a major assumption is that counselling methods are part universal, part contextual. This study explores how counsellors in Bangalore culturally adapt Western methods. The method used is qualitative semi-structured interviews with seven counsellors at Parivarthan Counselling, Training and Research Centre in Bangalore. The theoretical framework in this study is based on New Institutional Theory, with constructs such as Glocalisation, Translation, and finally Cultural Preparedness to understand the context of the counselling profession in Bangalore. Results show that the Bangalore counsellors meet clients that are culturally prepared for short-term and advice-oriented counselling. The clients are part of a context where family and spirituality are of great importance. The counsellors use Western counselling methods only but adapt their approach and language with indigenous elements and emphasise the individuality of each client. They use a person-centred and an integrative approach, in which they are informed by several Western counselling methods, but do not use them dogmatically. The individuals’ needs and the relationship between counsellor and client is emphasised. Parivarthan Counselling, Training and Research Centre is part of a complex organisational field with influences from India, the East as well as from the West.

Assignments and organizations working with exposed women are more and more common in the Swedish society. Both authorities and nonprofit organizations are working actively to strengthen women’s position in the labor market through incentives and other measures. The study shows that the work with exposed women takes place in cooperation between the parties involved. The purpose of this qualitative study was to look into how the professionals were working with exposed women, in different types of organizations. The study focuses on highlighting techniques, qualifications, approaches and cooperation partners within organizations working with exposed women. The study has been related to the Swedish Social law, related reports, Motivational Interviewing (MI) and Constructivist counseling. The study shows that the professionals working with exposed women are using the Motivational Interviewing method and have a Constructivist approach. The study also shows that response when meeting exposed women, education, experience, knowledge of exposed women's vulnerability, and knowledge of women's options in the society are important qualifications. Finally the relevance between the conclusions of the study and the profession of educational counseling and career counseling are discussed. / Uppdrag och verksamheter som arbetar med utsatta kvinnor är alltmer vanligt i det svenska samhället. Både myndigheter och ideella organisationer arbetar aktivt för att öka de utsatta kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Arbetet är utformat genom varierande insatser och åtgärder. Studien visar att arbetet med de utsatta kvinnorna sker i samverkan mellan de inblandade parterna. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka de professionella som arbetar med utsatta kvinnor i verksamheter, angående deras arbetsätt. Studien fokuserar på att lyfta fram metoder, kompetenser, förhållningssätt och samarbetspartners inom verksamheter för utsatta kvinnor. Undersökningen har relaterats till Socialtjänstlagen, anknytande rapporter, Motiverande samtal (MI) och den konstruktivistiska vägledningen. Studien visar att intervjupersonerna som arbetar med utsatta kvinnor arbetar utifrån samtalsmetoden MI och har ett konstruktivistiskt förhållningssätt. Vidare visar studien att bemötande, utbildning, erfarenheter, kunskap om kvinnors utsatthet samt kunskap om kvinnors valmöjligheter är viktiga kompetenser. Avslutningsvis diskuteras slutsatsernas relevans för studie- och yrkesvägledarprofessionen.

Kuratorer inom hälso- och sjukvården har länge kämpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation är nödvändigt för att stärka patientsäkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie är en pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som kuratorer arbetar efter då de genomför stödsamtal. Vidare är syftet att få en ökad förståelse om kuratorers praktik är mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad. För att ta redan på detta har jag gjorde en kvalitativ innehållsanalys av nio avidentifierade journaler. Resultatet visade på att de insatser som kuratorer arbetar med är följande: kartlägga, medvetenhetsgöra, förändra, meningsfullhet samt samordna. De arbetsmetoder som jag fann var motiverande samtal (MI) samt kognitiv beteendeterapi (KBT). För att förstå materialet har jag använt mig av systemteori samt evidensbaserade metoder och olika kunskapsområden dit erfarenhetsbaserad kunskap hör till. Utifrån materialet är det svårt att säga om kuratorer arbetar mer utifrån erfarenhet än evidens dock kan man hävda att de använder båda arbetssätten i deras praktik. / Swedish medical counselors have for many years strived to get a professional certificate without any result. The Swedish National Board of Health and Welfare has now stated in a report (2014) that a professional certificate is necessary to strengthen patient safety and to improve professional skills. This study is a pilot study done in collaboration with Kuratorsklinikens research about evidence-based practice. The studies aim is to get a wider understanding in what methods and efforts counselors use when conducting a supportive session. Furthermore, the aim is to get a better understanding if their practice is based mostly on evidence or experience. The study contains nine anonymous medical patient journals and qualitative content analysis was used. The result showed that the efforts counselors work with are the following: mapping, awareness, change, meaningfulness and coordination. The methods found was motivational interviewing (MI) and cognitive behavioral therapy (CBT). To understand the material system theory was used as well as evidence-based methods and experience-based knowledge.

Studiens syfte är att studera socialsekreterares upplevelser av barnsamtal inom ramen för arbetet inom den sociala barnavården. Med detta innefattas att undersöka vilka centrala faktorer som socialarbetaren upplever är gemensamma i professionella barnsamtal, hur samtalen utformas och genomförs samt vilka hinder och möjligheter som kan uppkomma. Studiens empiriska material har införskaffats genom sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Studiens teoretiska referensram baseras på Haldor Øvreeide (2010), Ann-Christin Cederborg (2000) samt Greta Marie Skau (2007) och kommer att användas för att analysera studiens empiri. Resultatet visar att det finns centrala faktorer som har en betydande roll i professionella barnsamtal, en faktor var samtalets omständigheter samt skapa en relation. Studiens resultat visar också på att socialsekreteraren använder olika metoder som exempelvis tejping och verktyg som bland annat dockor i genomförandet av barnsamtal. Resultatet identifierar hinder och möjligheter i samtal med barn, ett hinder som lyftes fram av socialsekreterarna var situationer där barnet inte ville delta. En möjlighet är att en bra samtalsmiljö ger mer utförlig information om barnets situation utifrån barnets perspektiv. Vidare diskuteras studiens resultat med utgångspunkt från tidigare forskning samt studiens teoretiska referensram, vilket bekräftar i stor utsträckning det som socialsekreterarna framhävde för studiens resultat. / The purpose of the study is to study social workers' experiences of communicating with children within the frame of child protection work. This includes the key factors that social workers experience in professional communication with children, how the conversations are designed and implemented, as well as the obstacles and opportunities that may arise in communication with children. The study is based on a qualitative approach, as the purpose of the study is to investigate the social worker's own experience and experiences of communication with children ´s. The empirical material of the study has been acquired through six semi structured interviews with qualified social worker in a children and family. The result shows that there are key aspects that play an important role in professional communication with children, one aspect was the importance of the circumstances and the environment of the conversation. The study shows that the social secretary uses different methods and tools in the implementation of child talks. The result identifies obstacles and opportunities in communication with children, an obstacle raised by social workers was situations where the child did not want to participate and an opportunity is a good conversation environment. Furthermore, the results of the study are discussed based on previous research and theoretical reference framework, which largely confirms what the social worker emphasized for the outcome of the study.