Bakgrund: Sjuksköterskor upplever i hög grad stress i sitt arbete, vilket leder till konsekvenser för organisationen, sjuksköterskans egen hälsa samt för patientsäkerheten. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att sammanställa hur arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor skulle kunna minskas. Metod: Denna studie hade utformningen av en beskrivande litteraturstudie där 12 artiklar analyserats. Huvudresultat: Flertalet interventioner och stressreducerande program har prövats för att öka sjuksköterskornas förmåga att hantera arbetsrelaterad stress, dvs att utveckla copingstrategier. Återhämtning i form av fysisk aktivitet, sociala kontakter, aktiviteter och stöd, samt olika slags behandlingar som djurassisterad terapi, öronakupunktur, lavendelolja, massage och raster visade sig bidra till en minskad känsla av stress hos sjuksköterskorna. Slutligen hade organisationen och ledningens betydelse visat sig vara viktig när det kommer till att minska stress hos sjuksköterskor. Slutsats:Flertalet olika metoder var bidragande när det kommer till att minska arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Dessa metoder skiljde sig mycket från varandra, men hade alla gemensamt att de ämnade att skapa strategier för sjuksköterskan att bättre kunna hantera stress, dvs utveckla sina copingstrategier. / Background: Nurses experience high levels of stress in their daily work, that leads to consequences when it comes to the organization, the well-being of the nurse herself, but also when it comes to patient safety. Aim: The aim of this study was to summarize how occupational stress among nurses can be reduced. Method: The design of this study was a describing literature review where 12 articles where analyzed.Main results: Several interventions and stress reduction programs have examined if they can help nurses handle occupational stress, i.e. develop their coping strategies. Recovery, as physical activity, social support, and other treatments like cane assisted therapy, auriculotherapy, massage, lavender oil treatment and the breaks can help reduce stress in nurses. The organization and the leadership, was also important when it comes to reducing the stress levels for nurses. Conclusion: Several methods contributed to reduce the stress level among nurses. Even though these methods differed, they all had in common that they aimed to create strategies for nurses to be able to handle occupational stress, i.e. to develop their coping strategies.

Förskollärare är den yrkeskategori som, efter vårdanställda, är högst representerade i Försäkringskassans statistik gällande sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa och arbetsrelaterad stress. Syftet med den här kvalitativa studien är att generera ny kunskap om förskollärares arbetsmiljö med avseende på psykisk ohälsa och stress. Vi undersöker hur förskollärare talar om stress på arbetet och hur förskolans verksamhet påverkas av förskollärares psykiska ohälsa. Fyra förskollärare intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att säkerställa intervjufrågornas kvalitet genomfördes en pilotstudie på tre oberoende personer varav två med koppling till högskolan. Den grundade teorin har använts som analysmetod vid bearbetning av insamlat material. Den bidrog till en teoretisk analys som förutom transkribering innefattar kodning och kategorisering enligt den Grundade teorin. Studien visar på att kollegorna samt förskolechefer och ledning är tre bidragande faktorergällande klimatet i förskolans arbetsmiljö där kommunikation och sammanhållning är av stor vikt. Det gick att urskilja två kärnkategorier som återkommit frekvent vilka är kollegor och förskolechefer. Vi upptäckte den sociala aspekten, en social dimension, genom kärnkategorierna. Vi fann dessutom flera viktiga underkategorier som har en betydande roll för förskollärares psykiska mående, bland annat den fysiska miljön, barngruppen, höga krav och personalbrist.

Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera om det finns några skillnader i tid som ges för synundersökning och administrativa uppgifter mellan optiker som arbetar i privatägda verksamheter och företagskedjor. Det sekundära målet var att se om det finns skillnader i arbetsrelaterad stress mellan dem. Metod: Den digitala enkäten bestod av 16 kryssfrågor och delades ut till de 3300 medlemmarna i Facebookgruppen ”Optikforum” som dels består av legitimerade optiker men även andra som är verksamma inom optikbranschen. Enkäten distribuerades även till de 1550 medlemmarna i ”Optikerförbundet” som består av legitimerade optiker samt en del optikerstudenter. Resultat: Totalt var det 295 optiker som besvarade den digitala enkäten, varav 47% upplever att deras arbete är stressigt. Det visade sig att det är skillnad mellan olika arbetsplatser när det kommer till hur mycket tid optikerna får för administrativt arbete samt synundersökningar. Majoriteten av optikerna i de privatägda butikerna visade sig ha mer tid och mindre stress än optikerna i de kedjeägda- och franchise/inköpskedjebundna butikerna. Slutsats: Det är viktigt att arbetsgivare ger optikerna tillräckligt med tid för en fullständig synundersökning. Optiker bör få extra tid för att kunna sköta det administrativa arbetet som till exempel remisskrivning. På det viset kan de ta sina pauser för att återhämta sig och inte göra det de inte hinner med på sin arbetstid. Detta är viktigt både för patientsäkerheten och för optikerns välmående. / Purpose: The aim of this study was to identify if there are any differences in time given for vision examination and administrative task between optometrists working in privately owned practices and corporate chains. The secondary aim was to see if there are difference in work related stress between them. Method: The digital survey consisted of 16 questions and was distributed to the 3300 members of the Facebook group ”Optikforum” which partly consists of certified Optometrists but also those who are active in the industry in any way. The survey was distributed to the 1550 members of ”Optikerförbundet” as well. Result: A total of 295 Optometrists answered the digital survey, of which 47% feel that their work is stressful. It turned out that there is a difference between different workplaces when it comes to how much time the Optometrists get for administrative work and eye examinations. The majority of the Optometrists in the privately owned stores turned out to have more time and less stress than those in the chain-owned and franchise/purchasing chain-bound stores. Conclusion: It is important that employers give the Optometrists enough time for the eye examination. Optometrists should be given extra time to be able to handle administrative work such as referral writing, in this way they can take their breaks to recover their energy and not to do what they do not have time for during working hours. This is important both for the patient's safety and the Optometrists well-being.

Studiens syfte var att undersöka hur tjänstemän inom den privata sektorn upplever det gränslösa arbetet i den digitala eran med hänsyn till balansen mellan arbete och privatliv, samt i vilken utsträckning det gränslösa arbetet påverkar respondenternas upplevelse av arbetsrelaterad stress (Clark, 2000; Karasek & Theorell, 1990). En kvalitativ forskningsansats valdes där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt bekvämlighetsurval i kombination med snöbollsurval tillämpades där totalt elva tjänstemän med varierande yrkesroller inom den privata sektorn deltog. Insamlade data analyserades tematiskt. Studiens resultat visade att digitaliseringen medfört förskjutningar samt uppluckring av de gränser individen använder sig av i syfte att uppnå en god balans mellan arbete och privatliv. Utmaningen förstås vara förankrad i den ständiga tillgängligheten av, och tillgången till, digitala arbetsverktyg. Studien visade också att den höga autonomin vilken digitaliseringen medför kan ha såväl en positiv som negativ inverkan på den upplevda arbetsrelaterade stressen. Anledningen till detta kan vara kan det ökade ansvaret som faller på individen att själv sätta samt upprätthålla tydliga gränser mellan arbete och privatliv.

Tillitsdelegationen tilldelades år 2016 i uppdrag av regeringen att se över hur statliga myndigheter kan utveckla ett mer tillitsbaserat arbetssätt för att motverka effekterna av New Public Management, som fokuserade på mål- och resultat. Förhoppningen var att den offentliga sektorn skulle utvecklas mot ett mer tillitsbaserat arbetssätt.  Syftet med denna studie var att undersöka hur tillitsbaserat arbetssätt uppfattas av enhetschefer inom en kommunal verksamhet. För att besvara syftet undersöktes hur enhetscheferna beskrev tillitsbaserat arbetssätt, vilka möjligheter och utmaningar som kan identifieras och hur beskrivningarna kan förstås utifrån krav-kontroll-stöd-modellen. En kvalitativ studie genomfördes genom sju semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom samma organisation. Studiens resultat visar att deltagarna ger olika beskrivningar av det tillitsbaserade arbetssättet men deltagarna har en gemensam intention att arbeta med tillit till sin personal. De möjligheter som går att utläsa i studien ger en antydan om att det tillitsbaserade arbetssättet på sikt kommer att bidra till bättre arbetsmiljö och minska de administrativa arbetsuppgifterna för deltagarna. Vidare visar studien att med en tydligare definition på arbetssättet och effektivare stöd kommer det dels ge deltagarna mer egenkontroll i arbetet och dels stärka kärnverksamheten om deltagarna ges mer tid att informera sin personal om kommunens strategi att arbeta tillitsbaserat.  Studien indikerar också utmaningar i arbetssättet och ekonomi. Bristande information och osäkerhet samt avsaknad av ett tillfredställande stöd från överordnad chef upplevs minska kontrollen. Deltagarna har ett starkt socialt stöd av chefskollegor där de är transparanta och stöttar varandra i såväl praktiska som emotionella frågor. Det sociala stödet fungerar som en ”stötdämpare” i relation till krav för att minska arbetsrelaterad stress hos deltagarna. Resultatet visar att deltagarna pendlar mellan aktivt och spänt arbete, det i kombination med tidsbrist skapar inte rätt förutsättningar för deltagarna att arbeta tillitsbaserat.

Bakgrund: COVID-19 är en smittsam sjukdom som spreds över hela världen sedan upptäckten i slutet av 2019. Internationellt har viruset orsakat en hög arbetsbelastning för hälso- och sjukvården och inte minst för sjuksköterskor, vilket kan ha haft en negativ inverkan på patientsäkerheten. Långvarig exponering för hög arbetsbelastning kan leda till en rad olika ohälsotillstånd. Brister gällande arbetsledning och sociala aspekter kan leda till ogynnsamma fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Arbetsrelaterad stress är ett stort hälsoproblem. Sjuksköterskor har en ökad risk för att utveckla fysisk och psykisk ohälsa om de upplever sig ha en bristande förmåga att möta de arbetskrav som ställs.Syfte: Syftet var att beskriva vilka copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress i samband med COVID-19-pandemin.Metod: Kvalitativ litteraturstudie med deduktiv analys.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med underkategorier. Första kategorin var Problemfokuserad coping med underkategorierna Problemlösning och Konfrontation. Den andra kategorin var Emotionell fokuserad coping med underkategorierna Undvikande, Positiv omvärdering, Söka socialt stöd, Acceptans, Distansering samt Självbehärskning. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor inte enbart använder en strategi utan flera copingstrategier samtidigt. Sjuksköterskor har möjlighet att delvis påverka arbetsrelaterad stress som uppstår av COVID-19 med hjälp av olika copingstrategier.

Bakgrund: Att som sjuksköterska uppleva stress är vanligt förekommande och i akutsjukvården är det än mer påtagligt. Sjuksköterskor verksamma på akutmottagningar upplever ofta arbetsrelaterad stress, mycket på grund av olika stressorer. Då många patienter med svåra tillstånd årligen inkommer på olika akutmottagningar ökar belastningen på sjuksköterskorna med en risk för negativ stresspåverkan som kan få negativa konsekvenser för omvårdnaden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Litteraturstudien är baserad på 10 artiklar med kvalitativ ansats. Sökningar i databaserna CINAHL och Pubmed gjordes och artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Alla inkluderade studier tar upp att arbetsrelaterad stress är en del av vardagen för sjuksköterskorna på akutmottagningarna och är i sig en faktor som genererar ohälsa hos sjuksköterskorna. Tre teman kring sjuksköterskornas upplevelser av arbetsrelaterad stress identifierades och varje tema har delats upp i kategorier som redogörs i resultatdelen. Konklusion: Arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor på akutmottagningar är frekvent förekommande och för att inte hamna i ohälsa är det viktigt med återhämtning och olika typer av hanteringsstrategier. Att ha en känsla av sammanhang (KASAM), till exempel kollegial samhörighet, skulle kunna innebära en viktig del för sjuksköterskorna att behålla en bra hälsa och kunna erbjuda en god och säker vård. / Background: Feelings of stress for nurses are common and even more so for nurses in acute care settings. Nurses working in these kinds of environments often experience occupational stress, much due to different kind of stressors. The workload for the nurses in emergency departments are higher much because of the high number of patients coming in every year. This load is a risk factor for their health which can constitute a negative stress impact and to have a good recovery is of importance. Aim: The aim of this literature review was to illustrate nurses’ experiences of occupational stress in emergency departments. Methods: The literature study is based on ten (n=10) articles with a qualitative approach and a qualitative method was used. Searches were conducted through the databases CINAHL and PubMed. A quality review was made through SBU template and analysed through content analysis. Results: The number of patients in combination with often severe conditions are high in numbers at the emergency department and a stressor for nurses. This contributes to a high workload and could lead to negative consequences for the care given. Three themes were identified, sorted with categories, and located in the result. Conclusions: Occupational stress is a part of the everyday life for nurses working in emergency departments and to stay in health the nurses need to find strategies for coping and recovery. If the nurses could remain in a Sense of coherence (SOC), for example through collegial solidarity, it could be a resource for maintaining good health and the ability to provide good and safe care.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett av de yrken där sjukskrivningar är vanligt förekommande. I sitt arbete möter sjuksköterskan både utmanande och påfrestande situationer som i längden kan bidra till ohälsa. Förutom att arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskans välmående så kan det även ge konsekvenser för omvårdnaden, äventyra patientsäkerheten samt medföra stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av resiliens vid arbetsrelaterad stress. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier; Organisatoriska faktorer som påverkar sjuksköterskans resiliens, Erfarenheter av stöd som påverkar sjuksköterskans resiliens, samt Inre kapacitet, strategier och personlig utveckling som påverkar sjuksköterskans resiliens. Det som främst påverkar sjuksköterskans resiliens negativt vid arbetsrelaterad stress är organisatoriska brister, vilka utgör ett hinder för att bedriva god och säker vård. Sjuksköterskor upplever att främjande faktorer för resiliens vid arbetsrelaterad stress är stöd från omgivningen, där framförallt ett gott arbetsklimat med goda relationer lyfts. Andra faktorer är utbildning, humor samt att ha en tro. Genom erfarenhet, självkontroll och copingstrategier kan sjuksköterskor hantera stress. Slutsats: Genom att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans resiliens kan åtgärder vidtas för att främja sjuksköterskans välmående och indirekt även bidra till en bättre kvalité på vården. / Background: Nursing as a profession is one of the professions with the highest ratings in terms of turnovers and sick-leaves. The nurse encounters several challenging situations that can cause stress and long-term illness. Work related stress also influence the patient negatively in terms of higher safety risks, consequences for the quality of care and great cost for the society. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of resilience in relation to work related stress. Method: The study was conducted as a general literature review. Eight scientific articles with a qualitative approach was analyzed through content analysis. Result: Three main categories emerged; Organizational factors that influence the nurse’s resilience, Experiences of support, Inner capacity, strategies and personal growth that influence on the nurse’s resilience. The main thing influencing nurses' resilience is organizational and structural barriers that acted as an obstacle for quality care. Nurses experienced that support from colleagues and other relations are positively correlated to better personal resilience. Other components are education, humour and religious beliefs. Through experience, self-control and coping strategies the nurse can manage stress. Conclusion: By illustrating the contributing factors for resilience among nurses, actions can be taken for promoting the nurse’s well-being and indirectly, good quality care.

Bakgrund: Brist på vårdpersonal är ett globalt problem. Vårdpersonalens intention att lämna sin anställning påverkar både patienter och samhället negativt och en av faktorerna som påverkar detta är arbetsrelaterad stress. Syfte: Syftet var att kartlägga faktorerna vårdpersonals arbetsrelaterade stress och intention att lämna sin anställning samt sambandet dem emellan.  Metod: Tio artiklar med en kvantitativ metod inkluderades i studien. Samtliga artiklar genomgick kvalitetsgranskning, analys och har sammanställts. I sökningarna användes databaserna Pubmed, Cinahl, APA PsycInfo och Scopus.  Resultat: Samtliga artiklar visade att vårdpersonal upplevde arbetsrelaterad stress och att det fanns vårdpersonal med intention att lämna anställning. De visade även ett signifikant positivt samband mellan dessa faktorer.  Konklusion: Resultatet i denna litteraturstudie belyser ett globalt problem och kan användas för att öka medvetenheten om detta. För att hitta en lösning behövs systematiska interventioner i organisationen och området behöver vidare forskning för att validera denna kunskap och tydliggöra problemets natur. Arbetet med detta kan få betydelse för både vårdtagare och vårdgivare. / Background: Nurse shortage is a global problem. Nurse’s turnover intention has a negative effect on both patients and society and one of the factors affecting this is occupational stress. Aim: The aim was to map nurse’s occupational stress and turnover intention and the correlation between these factors. Methods: Ten articles using a quantitative method were included in the study. All of the articles have gone through a quality review, analysis and compilation. The article searches were conducted using the databases Pubmed, Cinahl, APA PsycInfo and Scopus.  Results: All of the ten articles showed that nurse’s experienced occupational stress and that there were nurse’s with turnover intention. They also indicated a significant positive correlation between these factors.  Conclusion: The results of the literature review illuminates a global problem and can be used to increase awareness about it. To find a solution, systematic interventions are needed in the organization and the subject needs further research to validate this knowledge and clarify the nature of the problem. This work can have significance for both caretakers and caregivers.

Background: Work-related stress occurs to a large extent among nurses and other healthcare workers. Stress is a continuing problem in healthcare. Stress at work is harmful in the long run and is one of the risk factors that damages health, according to the Swedish Work Environment Authority. Work-related stress is an underlying cause of sick leave. Nearly 90% of all sick leave is due to mental illness. Aim: The aim of this study was to describe how nurses experience work-related stress. Methods: A descriptive literature study with a thematic data analysis method based on 10 scientific articles that corresponded to the aim. Main result: The purpose of this study was to describe the experience of work-related stress among nurses and the various factors that triggered stress in the workplace. The results showed that work-related stress made the quality of care worse, when for example nurses had a high workload and not enough time to complete their work before changing shifts. Communication problems and conflicts that arose between nurses in the workplace made nurses experience work-related stress. In connection with work-related stress, nurses experienced negative emotions in different situations, for instance in the form of anxiety, fear, insecurity, and fatigue, which made the nurses feel bad. Conclusion: Work-related stress is a continuing problem among nurses in health care, which increases the risk of poorer quality of care. Stress causes nurses to feel bad at work and experience negative emotions. A better understanding about managing and the origin of work-related stress can help nurses feel better and handle their emotions in a better way. / Bakgrund: Arbetsrelaterad stress förekommer i stor utsträckning bland sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Stress är ett kvarstående problem inom hälso- och sjukvården. Stress på arbetet är skadligt i längden och räknas som en av riskfaktorerna som skadar hälsan, rapporterar arbetsmiljöverket. Arbetsrelaterad stress är en bakomliggande orsak till sjukskrivningar. Ungefär 90% av alla sjukskrivningar handlar om psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk dataanalysmetod där 10 vetenskapliga artiklar som svarar på syfte som valdes ut.                   Huvudresultat: Denna studies syfte handlade om att skildra upplevelsen av arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor samt de olika faktorer som utlöste stress på arbetsplatsen. I resultatet framkom att arbetsrelaterad stress gjorde att vårdens kvalité blev sämre när exempelvis sjuksköterskor hade hög arbetsbelastning, inte tillräckligt med tid för att slutföra sitt arbete innan skiftbyte.  Kommunikationsproblem och konflikter som uppstod mellan sjuksköterskor på arbetsplatsen fick sjuksköterskor att uppleva arbetsrelaterad stress. I samband med arbetsrelaterad stress upplevde sjuksköterskor även negativa känslor vid olika situationer i form av till exempel oro, rädsla, osäkerhet och trötthet vilket gjorde att de mådde dåligt. Slutsats: Arbetsrelaterad stress är ett kvarstående problem bland sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården, som ökar risken för sämre vårdkvalitet. Stressen gör att sjuksköterskor mår dåligt på arbetet och upplever negativa känslor. Bättre förståelse av hantering och uppkomst av arbetsrelaterad stress kan hjälpa sjuksköterskor att må bättre samt hantera sina känslor på ett bättre sätt.