Försvarsmakten har de senaste åren riktats mot att ha en ökad förmåga till insatser utanför Sveriges gränser och den ökade rotation på personal kommer öka behovet av stöd och omhändertagande efter insatsen.     Tidigare arbeten har visat att kunskap i hur stress motverkas och förhindras kan förhindra att personal utvecklar posttraumatiskt stressyndrom, därför anser författaren det vara intressant att veta om åtgärder och faktorer innan och under en insats för att förebygga psykisk ohälsa kan påverka stress och stresshanteringsförmågan hos personalen.     Syftet med arbetet är att undersöka om åtgärder och faktorer innan och under en insats för att motverka och förhindra psykisk ohälsa hos personalen i Försvarsmakten, stämmer med vedertagen teori om stress och stressprevention.  Metoden som författaren använt för att besvara syftet och frågeställningarna är inledningsvis en deskriptionsstudie med kvalitativ ansats för att beskriva teori, två teoretiska modeller och viktiga åtgärder och faktorer för att förebygga psykisk ohälsa. Därefter används en deduktiv metod när författaren analyserar de åtgärder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför mot teorin och de två teoretiska modellerna om stress och stressprevention. De viktigaste slutsatserna av detta arbete är: -          Att flera av de åtgärder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför innan och under en insats har en positiv effekt på personalens stresshanteringsförmåga enligt teorin och de två teoretiska modellerna. -          Teorin och de två teoretiska modellerna stödjer inte Försvarsmaktens intresse att rekrytera personal ur gruppen studerande ur stresshanteringssynpunkt. -          Metoder som mentalträning och skriva-av-sig är åtgärder som har fördelen att individen själv kan styra metoden samt att de har en positiv effekt på personalens stresshanteringsförmåga under en insats enligt teorin.

Abstract Fredriksson Malin (2019). Managers requirements for stress prevention - a qualitative study in municipal context. Project work in Health at work 15 credits, University of Gävle.  Stress is an increasing problem in Sweden and municipal organizations are workplaces where it´s common. The first line manager has an important role in stress prevention, but factors in the organizations might affect their possibility to focus on this problem.  The purpose of this study was to examine municipal first line managers experience of organizational requirements of stress prevention in the workplace and how to improve these requirements. Qualitative interviews were made with first line managers in a Swedish municipal organization and analyzed with Qualitative content analysis. The result revealed that the managers experiences was that the organization offered resources like education, social and organizational support from HR and occupational health service, policies and good structure in the occupational health work. Economic pressure, constant changes and structures in the organization that the manager cannot have an impact on, and the managers own workload were demands that made the work with stress prevention harder. Unclear structures in the information flow and lack of communication about stress is also factors that might affect stress prevention in the organization

Forskningsfrågor: 1. Vilka proaktiva åtgärder använder arbetsgivare i förebyggande syfte för att undvika utvecklingen av negativ stress på arbetsplatsen? 2. Vilka reaktiva åtgärder använder arbetsgivare för att hantera redan utvecklad arbetsrelaterad stress hos sina medarbetare?  Syfte: Undersöka de praktiska åtgärder som arbetsgivare använder för att hantera arbetsrelaterad stress. Därmed eftersträvar denna studie till att bidra med en ackumulerad samling av konkreta förslag på åtgärder som kan användas praktiskt i olika arbetsrelaterade sammanhang. Metod: Kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Datainsamling genom djupgående semistrukturerade intervjuer som genomfördes en och en. Den primära respondentgruppen var arbetsgivare.  Slutsats: Praktiska åtgärder på proaktiv och reaktiv stresshantering sammanfattas enligt studien genom fyra teman: kommunikation, kunskap, ledarskap och företagskultur. Genom regelbunden kommunikation kan symtom på stress upptäckas i tid och tillsammans med medarbetaren hitta en lösning för återhämtning. Genom planering kan onödig stress undvikas. Kunskap om stress och verktyg för hantering kan med fördel undvika utvecklingen av stress. Förslag på gott ledarskap i stresshanteringssyfte kan handla om närvaro och att visa att man som ledare finns där för att hjälpa medarbetare som drabbas av stress. En öppenhet kring dialoger om stress kan ha betydelse för hur stress kan undvikas och hanteras. En företagskultur som främjar gemenskap i kombination med en öppenhet om stress, kan hjälpa medarbetare att våga be om hjälp när stress upplevs på arbetsplatsen. / Research questions: 1. What proactive measures do employers use preventively to avoid the development of negative stress in the workplace? 2. What reactive measures do employers use to manage already developed negative work-related stress in their employees? Purpose: Investigate the practical measures employers use to manage work-related stress. Thus, this study strives to contribute with an accumulated of concrete proposals for measures that collection can be used practically in various work-related contexts. Method: Qualitative method with an abductive research approach. Data collection through in-depth semi-structured interviews conducted one on one. The primary respondent group was employers. Conclusion: Practical measures on proactive and reactive stress management are summarized according to the study through four themes: communication, knowledge, leadership and corporate culture. Through continuous communication, symptoms of stress can be detected in time and together with the employee, find a solution for recovery. Through planning, unnecessary stress can be avoided. Knowledge of stress and tools for management can advantageously avoid the development of stress. Suggestions for good leadership for stress management purposes can be about presence and showing that you as a leader are there to help employees who are affected by stress. An openness about dialogues about stress can have an impact on how stress can be avoided and managed. A corporate culture that promotes community, combined with an openness about stress, can help employees dare to ask for help when stress is experienced in the workplace.

Background: The Swedish Royal School of Technology (KTH) was hired to conduct a pilot study project on stress prevention, "Stress Prevention Project" in a Swedish high-tech global manufacturing company with headquarters in Sweden. The aim was to identify the root causes of stress among employees at the organizational level and to offer a way to prevent the root causes. The initiative to implement the project came from the HR department in the company. The occupational health department had not been able to lower the costs of sickness and rehabilitation. One of nine divisions was included in this evaluation study. The project was carried out during the years of 2012-2014, and three quantitative stress measurements were carried out using the modern working environment form “Modern Work Life” based of knowledge from KTH and designed by Metodicum. The present study has evaluated the root causes of the division's stress. In the division, it was stated that the risk areas that the division had to work with were: resources, demands, control, support but also leadership and reorganization with implementing the Agile methods (autonomous work) in the form of. The aim was to improve the psychosocial occupational health and to make the production work more efficient. Aim: The aim was to evaluate the effect of stress preventive measures in one of the nine divisions (that were included in the overall project) and the effect of implementing the Agile methods (autonomous work) in the organization. Limitations: The evaluation is restricted to one of the nine divisions. Method: The method is a quantitative and qualitative case study, with a narrative approach. The study includes a division with 200 employees of which data was collected from 18 of these employees in two focus groups interviews. Materials have also been collected from interviews with the division's HR director, section leader, head of unit and head of the organization's business health. The evaluation is based on qualitative data, which were obtained through 3 single interviews and 4 focus group interviews and participant observation. Quantitative data were obtained through three different measurements (between 2012-14). The quantitative data were compared and analyzed with the qualitative data in order to understand the results up to the final measurement 3 (2014). Results: The evaluation of the stress prevention – where the focus was to prevent risk areas including demands, develop resources, control, support and also leadership – showed that introducing and using the Agile working principles had had a significant positive effect on all the risk areas. Additionally, this change in the organization contributed to positive results regarding the efficiency of the production process; a reduction of working hours from 12 months to 2 weeks of action at the same result. The absence due to illness and rehabilitation has been decreasing from 4 % to 0,5-1% right after introducing the Agile methods in the division. However, the results also showed no improvement regarding some other working environment; as conflicts and bullying persisted. This may be due to how the reorganization of the groups was done. It should be clarified that the outcomes may be influenced by the extensive reorganization that took place in connection with the stress prevention project and the introduction of the agile approach. Conclusions - The stress prevention could not have been done efficiently due to other on-going reorganizations in the company and the staff has not been able to follow the recommendation for efficient stress-prevention due to lack of support from the headquarter. That created a crisis in the stress prevention-project group. The agile methods seem to have had a significant good result in all risk areas as resources, demands, control, support and also leadership and the absence has decreased from 4 to 0,5 %. Due to the agile methods have the productions process been shorter from 12 months to 2 weeks.

<p>14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbättring i frågan om psykologisk ohälsa, stressprevention, inför insats och med utgångspunkt i litteraturen försöka förutsäga om förslaget skulle komma att ge effekt</p><p> Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essän ligger i att definiera stressreaktioner samt åtgärder för stressprevention. Därefter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt.</p><p>I uppsatsen söktes svar på följande frågeställningar:</p><p>-          Finns det en förankring i förslagen från Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning på preventiva åtgärder?</p><p>-          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats?</p><p>De viktigaste slutsatserna som har dragits från denna studie är:</p><p>Förslagen från veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur. De förslag som väntas kunna förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats är som följer.</p><p>-          En förbättrad och mer effektiv rekrytering genom större personlig kontakt medger en noggrannare rekrytering som gör att man får rätt människor, på rätt plats med godkända vitsord samt psykisk lämplighet och detta minskar i sin tur risken för stressreaktioner.</p><p>-          Utökad och bättre information till allmänheten från den politiska ledningen och från Försvarsmakten om missioner minskar förhoppningsvis samhällets opposition genom att öka förståelsen för Försvarsmakten och dess uppgifter. Detta nedbringar i sin tur den kumulativa stress i soldatens vardag p g a externa stressorer från samhälle och media.</p><p>-          Ytterligare utbildning i mänskliga rättigheter och krigets lagar bidrar till att skapa trygghet i vad soldater får - och inte får - göra. Genom dylik utbildning kan frustrationen, som uppstår då soldaterna inte vet hur de skall hantera specifika situationer, minskas. </p> / <p>This essay - <em>Veteransoldatutredningen – a review of its proposals for improving the matter of mental ill-health</em> – is written by cadet Josefine Nilsson. The aim is to study the <em>Veteransoldatutredning’</em>s suggestions for improvement when it comes to e.g. stress prevention and psychological ill-health ahead on an international mission.</p><p>The methods used are description and trial of a hypothesis. Through a study of the immediate literature and by analyzing the proposals, my conclusions are that an improved and more efficient recruitment allows for a more accurate recruitment; increased and better information to the public from the political body and from the Armed Forces will reduce external stress that the soldiers sometime feel, and also that additional education in human rights and the law of war contributes to create a security in what the soldiers can, and can not do.</p>

14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbättring i frågan om psykologisk ohälsa, stressprevention, inför insats och med utgångspunkt i litteraturen försöka förutsäga om förslaget skulle komma att ge effekt  Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essän ligger i att definiera stressreaktioner samt åtgärder för stressprevention. Därefter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt. I uppsatsen söktes svar på följande frågeställningar: -          Finns det en förankring i förslagen från Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning på preventiva åtgärder? -          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats? De viktigaste slutsatserna som har dragits från denna studie är: Förslagen från veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur. De förslag som väntas kunna förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats är som följer. -          En förbättrad och mer effektiv rekrytering genom större personlig kontakt medger en noggrannare rekrytering som gör att man får rätt människor, på rätt plats med godkända vitsord samt psykisk lämplighet och detta minskar i sin tur risken för stressreaktioner. -          Utökad och bättre information till allmänheten från den politiska ledningen och från Försvarsmakten om missioner minskar förhoppningsvis samhällets opposition genom att öka förståelsen för Försvarsmakten och dess uppgifter. Detta nedbringar i sin tur den kumulativa stress i soldatens vardag p g a externa stressorer från samhälle och media. -          Ytterligare utbildning i mänskliga rättigheter och krigets lagar bidrar till att skapa trygghet i vad soldater får - och inte får - göra. Genom dylik utbildning kan frustrationen, som uppstår då soldaterna inte vet hur de skall hantera specifika situationer, minskas. / This essay - Veteransoldatutredningen – a review of its proposals for improving the matter of mental ill-health – is written by cadet Josefine Nilsson. The aim is to study the Veteransoldatutredning’s suggestions for improvement when it comes to e.g. stress prevention and psychological ill-health ahead on an international mission. The methods used are description and trial of a hypothesis. Through a study of the immediate literature and by analyzing the proposals, my conclusions are that an improved and more efficient recruitment allows for a more accurate recruitment; increased and better information to the public from the political body and from the Armed Forces will reduce external stress that the soldiers sometime feel, and also that additional education in human rights and the law of war contributes to create a security in what the soldiers can, and can not do.

Bakgrund: Stress Prevention Project var ett pilotprojekt som pågick inom ett stort multinationellt högteknologiskt företag under åren 2012-2014. Syftet med projektet var att kartlägga rotorsakerna till medarbetarnas upplevda stress och att ta fram ett arbetssätt för att förebygga dessa rotorsaker. När pilotprojektet var avslutat togs beslut om att interventionen skulle implementeras i hela organisationen. Som inledning till interventionsprocessen kallades samtliga chefer och HR-personal till en utbildning i psykosocial arbetsmiljörond. Utbildningen innefattade dels en introduktion till psykosociala faktorer i arbetsmiljön och hur dessa kan påverka medarbetarna, dels en genomgång av den enkät som används för att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön och hur dess resultat ska tolkas. Syfte: Syftet med den aktuella studien är att utvärdera det inledande utbildningstillfället, att utvärdera om det är disponerat på ett relevant sätt och vad dess innehåll tillför själva interventionsprocessen. Avgränsningar: Författarna har endast utvärderat det inledande utbildningstillfället som är en del av den större interventionen.  Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med tolkande och reflekterande ansats. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper om 2-4 deltagare. I undantagsfall genomfördes enskilda intervjuer, detta på grund av att det inte gick att samla alla chefer då deras scheman i övrigt var fullbokade. Ett urval av chefer från tre olika utbildningsomgångar och avdelningar tillfrågades om deltagande. Deltagandet var frivilligt och all information behandlades konfidentiellt. Resultat: Resultatet visar att utbildare och deltagare i stor utsträckning hade samma bild av vad utbildningen hade för mål och syfte samt att dessa uppfylldes med undantag av en målsättning. Trots genomgången utbildningen upplever flera deltagare att de fortfarande är dåligt rustade för att ta sig an arbetet med att förändra den psykosociala arbetsmiljön i sina respektive arbetsgrupper. De är dock nöjda med att utbildningen inleder interventionsprocessen och anser att den är viktig för interventionens kvalitet. De önskar även någon form av uppföljning av utbildningstillfället. / Background: Stress Prevention Project was a pilot project that took place in a global high-tech company during 2012-2014. The aim of the project was to identify the root causes of employees' perceived stress and to develop an approach for preventing these root causes. When the pilot project was completed a decision was taken that the intervention would be implemented throughout the organization. As a prelude to the intervention process all managers and HR personnel participated in a training session in “Psychosocial Work Environment Round”. The training included an introduction to psychosocial factors in the work environment and how these may affect employees, and a review of the questionnaire that was used to identify the psychosocial working environment and how its results should be interpreted.   Aim: The aim of this study is to evaluate the initial training session, whether it is structured in a relevant way and what its content brings the intervention process.   Limitations: The authors have only evaluated the initial training session that is a part of the larger intervention process.   Method: The study was a qualitative interview study of interpretative and reflective approach. A selection of managers from three different training sessions and departments were asked to participate in the study. Participation was voluntary and all information treated confidentially. The interviews were carried out in focus groups of 2-4 participants. In exceptional cases individual interviews were conducted, this was because it was not possible to gather all the managers in the same session due to their different schedules.   Results: The result shows that trainers and participants largely had the same perception regarding the aim and goals of the training session.  All goals were met with one exception.   Despite completed training session several of the participants still felt unsure how to manage and affect the psychosocial work environment in their working group. However, they are satisfied with the training session as well as the intervention process. They consider the training to be important to secure the quality of the intervention. The participant inquire for a follow-up of the training session.