<p>När en nyutbildad officer som slutar är inte bara en ekonomisk förlust för Försvarsmakten, utan även en organisatorisk förlust eftersom brister i bemanningen inte går att åtgärda direkt. Medelåldern i Försvarsmakten har stigit de senaste åren. Syftet med denna uppsats är bidra till förståelse för varför unga officerare lämnar Försvarsmakten. Vid Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad är medelåldern 40,6 år. Under de senaste fyra åren har sju unga officerare lämnat anställningen på regementet. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka är anledningarna till att de sju officerarna slutat på Luftvärnsregementet? – Finns det gemensamma orsaker?  Delar andra officerare de erfarenheter som lett fram till avgångsbeslutet?  - Av dessa, hur många funderar på att sluta?<em></em></p><p>Resultaten har nåtts genom intervjuer med sju officerare och en enkät där 686 unga officerare deltagit. Intervjuerna och svaren från enkäten ger en bild av att många unga officerare upplever stor arbetsbelastning och att det inte finns resurser i form av pengar eller personal att lösa tilldelade uppgifter. Officerare tvingas planera om verksamhet av besparingsskäl. Trots detta har majoriteten av enkätdeltagarna angett att förbandet bedriver en god utbildning av de värnpliktiga.</p> / <p>The average age in the Swedish Armed Forces has during the last four years increased from 39,5 to 42,2. According to a study from the 1990’s many young officers resign from the military organization, this is verified by the Swedish Armed Forces Headquarter. Becoming a commissioned officer in the Swedish Armed Forces requires three years of studies at a military academy. Young officers resigning from the Armed Forces lead to financial as well as organizational losses. This study aims to develop an understanding of the main reasons why young officers choose to find a career outside the Armed Forces. To do this seven young officers that have resigned from the Air Defence Regiment have been interviewed. A survey has been sent out to 686 officers that are still serving with the purpose of investigating whether they share similar experiences and if they are considering resigning the Armed Forces.</p><p>The most significant results show that the young officers tend not to feel appreciated by their superiors. Furthermore, Swedish officers experience that they are carrying a heavy workload. Some of the problems young officers are facing in their work situation are due to financial cutbacks.</p>

När en nyutbildad officer som slutar är inte bara en ekonomisk förlust för Försvarsmakten, utan även en organisatorisk förlust eftersom brister i bemanningen inte går att åtgärda direkt. Medelåldern i Försvarsmakten har stigit de senaste åren. Syftet med denna uppsats är bidra till förståelse för varför unga officerare lämnar Försvarsmakten. Vid Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad är medelåldern 40,6 år. Under de senaste fyra åren har sju unga officerare lämnat anställningen på regementet. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka är anledningarna till att de sju officerarna slutat på Luftvärnsregementet? – Finns det gemensamma orsaker?  Delar andra officerare de erfarenheter som lett fram till avgångsbeslutet?  - Av dessa, hur många funderar på att sluta? Resultaten har nåtts genom intervjuer med sju officerare och en enkät där 686 unga officerare deltagit. Intervjuerna och svaren från enkäten ger en bild av att många unga officerare upplever stor arbetsbelastning och att det inte finns resurser i form av pengar eller personal att lösa tilldelade uppgifter. Officerare tvingas planera om verksamhet av besparingsskäl. Trots detta har majoriteten av enkätdeltagarna angett att förbandet bedriver en god utbildning av de värnpliktiga. / The average age in the Swedish Armed Forces has during the last four years increased from 39,5 to 42,2. According to a study from the 1990’s many young officers resign from the military organization, this is verified by the Swedish Armed Forces Headquarter. Becoming a commissioned officer in the Swedish Armed Forces requires three years of studies at a military academy. Young officers resigning from the Armed Forces lead to financial as well as organizational losses. This study aims to develop an understanding of the main reasons why young officers choose to find a career outside the Armed Forces. To do this seven young officers that have resigned from the Air Defence Regiment have been interviewed. A survey has been sent out to 686 officers that are still serving with the purpose of investigating whether they share similar experiences and if they are considering resigning the Armed Forces. The most significant results show that the young officers tend not to feel appreciated by their superiors. Furthermore, Swedish officers experience that they are carrying a heavy workload. Some of the problems young officers are facing in their work situation are due to financial cutbacks.

<p>14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbättring i frågan om psykologisk ohälsa, stressprevention, inför insats och med utgångspunkt i litteraturen försöka förutsäga om förslaget skulle komma att ge effekt</p><p> Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essän ligger i att definiera stressreaktioner samt åtgärder för stressprevention. Därefter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt.</p><p>I uppsatsen söktes svar på följande frågeställningar:</p><p>-          Finns det en förankring i förslagen från Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning på preventiva åtgärder?</p><p>-          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats?</p><p>De viktigaste slutsatserna som har dragits från denna studie är:</p><p>Förslagen från veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur. De förslag som väntas kunna förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats är som följer.</p><p>-          En förbättrad och mer effektiv rekrytering genom större personlig kontakt medger en noggrannare rekrytering som gör att man får rätt människor, på rätt plats med godkända vitsord samt psykisk lämplighet och detta minskar i sin tur risken för stressreaktioner.</p><p>-          Utökad och bättre information till allmänheten från den politiska ledningen och från Försvarsmakten om missioner minskar förhoppningsvis samhällets opposition genom att öka förståelsen för Försvarsmakten och dess uppgifter. Detta nedbringar i sin tur den kumulativa stress i soldatens vardag p g a externa stressorer från samhälle och media.</p><p>-          Ytterligare utbildning i mänskliga rättigheter och krigets lagar bidrar till att skapa trygghet i vad soldater får - och inte får - göra. Genom dylik utbildning kan frustrationen, som uppstår då soldaterna inte vet hur de skall hantera specifika situationer, minskas. </p> / <p>This essay - <em>Veteransoldatutredningen – a review of its proposals for improving the matter of mental ill-health</em> – is written by cadet Josefine Nilsson. The aim is to study the <em>Veteransoldatutredning’</em>s suggestions for improvement when it comes to e.g. stress prevention and psychological ill-health ahead on an international mission.</p><p>The methods used are description and trial of a hypothesis. Through a study of the immediate literature and by analyzing the proposals, my conclusions are that an improved and more efficient recruitment allows for a more accurate recruitment; increased and better information to the public from the political body and from the Armed Forces will reduce external stress that the soldiers sometime feel, and also that additional education in human rights and the law of war contributes to create a security in what the soldiers can, and can not do.</p>

14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbättring i frågan om psykologisk ohälsa, stressprevention, inför insats och med utgångspunkt i litteraturen försöka förutsäga om förslaget skulle komma att ge effekt  Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essän ligger i att definiera stressreaktioner samt åtgärder för stressprevention. Därefter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt. I uppsatsen söktes svar på följande frågeställningar: -          Finns det en förankring i förslagen från Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning på preventiva åtgärder? -          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats? De viktigaste slutsatserna som har dragits från denna studie är: Förslagen från veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur. De förslag som väntas kunna förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats är som följer. -          En förbättrad och mer effektiv rekrytering genom större personlig kontakt medger en noggrannare rekrytering som gör att man får rätt människor, på rätt plats med godkända vitsord samt psykisk lämplighet och detta minskar i sin tur risken för stressreaktioner. -          Utökad och bättre information till allmänheten från den politiska ledningen och från Försvarsmakten om missioner minskar förhoppningsvis samhällets opposition genom att öka förståelsen för Försvarsmakten och dess uppgifter. Detta nedbringar i sin tur den kumulativa stress i soldatens vardag p g a externa stressorer från samhälle och media. -          Ytterligare utbildning i mänskliga rättigheter och krigets lagar bidrar till att skapa trygghet i vad soldater får - och inte får - göra. Genom dylik utbildning kan frustrationen, som uppstår då soldaterna inte vet hur de skall hantera specifika situationer, minskas. / This essay - Veteransoldatutredningen – a review of its proposals for improving the matter of mental ill-health – is written by cadet Josefine Nilsson. The aim is to study the Veteransoldatutredning’s suggestions for improvement when it comes to e.g. stress prevention and psychological ill-health ahead on an international mission. The methods used are description and trial of a hypothesis. Through a study of the immediate literature and by analyzing the proposals, my conclusions are that an improved and more efficient recruitment allows for a more accurate recruitment; increased and better information to the public from the political body and from the Armed Forces will reduce external stress that the soldiers sometime feel, and also that additional education in human rights and the law of war contributes to create a security in what the soldiers can, and can not do.