Arbetsrelaterad stress har ökat de senaste decennierna inom vården. Sjuksköterskorna tvingas arbeta under påfrestande arbetsförhållanden på grund av nedskärningar av viktiga resurser inom verksamheten, vilket resulterat i underbemanning och hög arbetsbelastning. Nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller ingen fullständig introduktion vilket skapar en otrygghet i patientsäkerhetsarbetet. Arbetsrelaterad stress har visats ge en negativ inverkan på sjuksköterskornas hälsa då den ökar risken för både somatiska och psykiska sjukdomar. Detta kan leda till att sjuksköterskornas möjlighet att ge patienten en god och säker vård försvåras. Syftet med studien är att beskriva hur vårdandet påverkas av arbetsrelaterad stress utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.  Studien utgörs av en litteraturöversikt enligt Fribergs modell där resultatet innefattar en kvalitativ och åtta kvantitativa artiklar samt en artikel med både kvalitativ och kvantitativ metod. De vetenskapliga artiklarna som togs med i analysen söktes fram i databasen Cinahl. De valda artiklarna skapade tillsammans tre kategorier och en underkategori samt ett övergripande tema över dessa. Resultatet visar en påverkan på vårdandet där sjuksköterskorna inte hinner med att se hela människan. Det visar även hur sjuksköterskornas hälsa relaterat till arbetsrelaterad stress påverkar patientens vård. Bristfälligt samarbete mellan olika professioner visar hur vården kring patienten blir ofullständig. Den ohållbara arbetsmiljön visar hur viktiga omvårdnadsåtgärder blev fördröjda eller icke fullgjorda. Resultatet i den litteraturstudien visar även att patienten utsattes för skadliga hälsorisker. Diskussionen innefattar problematisering och reflektion av det aktuella resultatet samt jämförelser med hjälp av litteratur, lagar och vetenskapliga artiklar.

Arbetsrelaterad stress har under de senaste decennierna blivit ett stort samhällsproblem. Allt fler lider av psykiska besvär till följd av arbetsrelaterade stress, något som orsakar negativa effekter på såväl individen som på företagen och samhället i stort. IKEA Borlänge har i en nyligen genomförd medarbetarundersökning uppmärksammat att stora delar av personalen upplever en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Denna studie ämnade att undersöka vilka huvudsakliga stressorer som enligt medarbetarna ligger bakom den arbetsrelaterade stressen.Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med medarbetare från tre olika avdelningar på företaget. Resultatet visade att hög arbetsbelastning, frånvarande ledarskap och bristande socialt stöd är de stressorer som i störst utsträckning påverkar medarbetarnas upplevda stress.

Bakgrund: Stress är en viktig del av livet men kan orsaka problem när det inte är hanterbart. Arbetsrelaterad stress kan påverka sjuksköterskors förmåga att utföra arbetsuppgifter samt fatta beslut vilket kan vara avgörande för patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress påverkan på omvårdnadsarbetet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I resultatet redovisas kategorierna Bristfällig vårdkvalitet, patientens säkerhet hotas och en stressad sjuksköterska påverkar. Det visade sig att sjuksköterskorna upplevde en bristfällig vårdkvalitet eftersom de inte kunde möta patienternas behov och att den arbetsrelaterade stressen hotade patientens säkerhet på flera sätt. Sjuksköterskorna upplevde även att en stressad sjuksköterska påverkar omvårdnadsarbetet negativt. Slutsats: Resultatet visar att arbetsrelaterad stress är ett globalt problem för sjuksköterskor då det påverkar både patientens omvårdnad och sjuksköterskans personliga hälsa. Sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde leva upp till de förväntningar som ställs på dem på grund av den ständiga stressen. Enligt vårdfilosofin ska fokus ligga på patientens individuella behov, men det visar sig att det svårt att ge en personcentrerad och säker vård.

Introduktion: Patientsäkerhet har en betydande roll i omvårdnaden och baseras på att skydda patienten från vårdskador. Årligen drabbas upp till 100 000 personer i Sverige av vårdskador, och vårdskador drabbar patienter dagligen. I den moderna omvårdnaden hanterar sköterskorna dagligen stress, som orsakas av stressfaktorer som påverkar sjuksköterskornas utförande av patientsäker vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva riskfaktorer som kan påverka patientsäkerheten när sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudiens grundades på Polit och Becks (2012) niostegsmodell med ett induktivt arbetssätt. Efter urval framkom det 13 artiklar som var relevanta för studien. Efter granskningen av artiklar skapades tre huvudkategorier och en underkategori. Resultat: Litteraturstudiens resultat visas i tre huvudkategorier och en underkategori av riskfaktorer som kan påverka patientsäkerheten negativt. Dessa kategorier var Arbetsbelastning, med underkategorin Tidsbrist, Avbrott i arbetet samt Kommunikation och samarbete. Resultatet visade att många sjuksköterskor upplever höga nivåer av utmattning och utbrändhet, vilket kan påverka patientsäkerheten negativt. Slutsats: När sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress finns det flera riskfaktorer som kan leda till misstag och vårdskador. Dessa riskfaktorer kan leda till att den arbetsrelaterade stressen ökar, vilket kan leda till ökad utmattning, missnöje samt att sjuksköterskorna slutar på sitt arbete. Arbetsrelaterad stress och riskfaktorer som upplevs av sjuksköterskor på arbetsplatsen ökar även risker för att begå flera misstag och orsakar flera vårdskador som egentligen kunde undvikas.

Titel: Hantering av arbetsrelaterad stress; En väg för att främja hälsa Bakgrund: Den arbetsrelaterade stressen är förekommande inom hälso-sjukvården och har en inverkan på vårdpersonalen. Ur ett patientsäkert perspektiv har sjukvården ett ansvar för patienterna och den arbetsrelaterade stressen utgör ett problem i att säkerställa den. I relation till stress förekommer strategier i att hantera stressen. Syfte: Att beskriva hur vårdpersonal hanterar arbetsrelaterad stress på arbetet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Data har samlats in, tolkats, analyserats och sammanställts. Resultat: Vårdpersonal har visat flera metoder i att hantera arbetsrelaterad stress. Resultatet är uppdelat inom externa resurser; strategier i att anpassa och ta vara på externa resurser för att hantera den arbetsrelaterade stressen och interna strategier; metoder och strategier hur individen själv förhåller och anpassar sig själv för att hantera den arbetsrelaterade stressen. Konklusion: Hantering av arbetsrelaterad stress är en komplex och en ständig dynamisk process som sällan innefattar endast en strategi. Stöd och främjande förutsättningar behövs identifieras samt stärkas för både vårdpersonalens hälsa men också för att säkerställa en patientsäker och god vård.

Sjuksköterskeyrket innebär ofta långvarig stress och bristfällig arbetsmiljö. Personalbrist, hög arbetsbelastning och bristande inflytande på arbetsplatsen är orsaker till att sjuksköterskor väljer att sluta inom yrket. För lite forskning gällande den upplevda stressen på arbetsplatsen inom sjuksköterskeyrket råder. Därför finns anledning till ökad kunskap kring ämnet. Syftet med studien är att undersöka i hur hög utsträckning sjuksköterskor upplever stress i sin arbetsmiljö, och studien är baserad på 1044 yrkesverksamma sjuksköterskor över hela landet som är medlemmar i Facebookgruppen ”Sjuksköterskan”. Dessa personer har fått svara på enkäten Work Stress Questionnaire med 21 frågor. Resultatet från denna studie visar att arbetsbelastningen ökat och personalen har inte möjlighet att påverka beslut som tas på arbetsplatsen. Konflikter är också förekommande där chefen, i de flesta fall, inte gör något för att lösa dessa konflikter. Sjuksköterskorna sätter höga krav på sig själva och är mycket engagerade i arbetet, men har ofta svårt att sätta gränser. Resultatet visar också att en hög andel har svårt att hinna med familj, vänner och fritidsintressen. Det finns tidigare studier med samma mätinstrument som visar att arbetsbelastningen och ansvarstagandet har ökat under de senaste åren. Eventuellt kan detta i slutändan innebära en risk för ökad utbrändhet och fler sjukskrivningar.

<p>Arbetsrelaterad stress som leder till psykisk ohälsa och utmattningssyndrom är</p><p>ett samhällsproblem i dag. Syftet med studien var att finna faktorer som har</p><p>bidragit till återgången i arbete för fem kvinnor som drabbats av</p><p>utmattningssymtom. Kriterierna för urvalet var att kvinnorna hade haft</p><p>självskattade utmattningssymtom, var anställda inom Vilhelmina Kommun,</p><p>och hade kommit tillbaka till arbetet. Kvinnorna intervjuades med</p><p>utgångspunkt från områdena sociala-, privata- och organisatoriska</p><p>framgångsfaktorer. Det framgick att inom området för sociala faktorer var det</p><p>olika former av samtal som hade haft stor betydelse för tillbakagången. Inom</p><p>området för privata faktorer gällde det hjälpen till beteende- och</p><p>livsstilsförändringar, och i området för organisatoriska faktorer framgick att det</p><p>var betydelsefullt med en god kontakt med arbetsledare och arbetskamrater</p><p>samt möjlighet till arbete utifrån de egna förutsättningarna. Slutsatsen är att</p><p>satsningar inom dessa områden kan hjälpa individer med utmattningssymtom</p><p>tillbaka till arbete samt förebygga att friska anställda drabbas av tillståndet.</p>

Arbetsrelaterad stress som leder till psykisk ohälsa och utmattningssyndrom är ett samhällsproblem i dag. Syftet med studien var att finna faktorer som har bidragit till återgången i arbete för fem kvinnor som drabbats av utmattningssymtom. Kriterierna för urvalet var att kvinnorna hade haft självskattade utmattningssymtom, var anställda inom Vilhelmina Kommun, och hade kommit tillbaka till arbetet. Kvinnorna intervjuades med utgångspunkt från områdena sociala-, privata- och organisatoriska framgångsfaktorer. Det framgick att inom området för sociala faktorer var det olika former av samtal som hade haft stor betydelse för tillbakagången. Inom området för privata faktorer gällde det hjälpen till beteende- och livsstilsförändringar, och i området för organisatoriska faktorer framgick att det var betydelsefullt med en god kontakt med arbetsledare och arbetskamrater samt möjlighet till arbete utifrån de egna förutsättningarna. Slutsatsen är att satsningar inom dessa områden kan hjälpa individer med utmattningssymtom tillbaka till arbete samt förebygga att friska anställda drabbas av tillståndet.

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur undersköterskor upplevde stress i arbetet och vad som fick undersköterskor att uppleva stress i arbetet inom demens- och äldrevård, samt betydelsen av stöd i arbetet från omgivningen. En intervjustudie genomfördes med vårdpersonal på ett äldreboende med inriktning på demensvård. Sex undersköterskor intervjuades om deras upplevelser av arbetsrelaterad stress. Intervjuerna spelades in och det inspelade materialet transkriberades till ett textinnehåll som analyserades. Resultatet visade att undersköterskor upplevde höga krav i kombination med ett lågt beslutsutrymme i sitt arbete. Detta innebar låg kontroll i arbetet som t ex. att inte kunna påverka sitt arbetsschema och sina arbetstider. Andra faktorer som påverkade var obekväm arbetstid och ökad arbetsmängd. Resultatet visade också att stödet hemifrån och från kollegor, hade betydelse för den upplevda stressen i arbetet. Utmärkande var att undersköterskorna hade höga krav och lågt beslutsutrymme inom demens- och äldrevård, vilket resulterade i arbetsrelaterad stress.