Sjuksköterskeyrket innebär ofta långvarig stress och bristfällig arbetsmiljö. Personalbrist, hög arbetsbelastning och bristande inflytande på arbetsplatsen är orsaker till att sjuksköterskor väljer att sluta inom yrket. För lite forskning gällande den upplevda stressen på arbetsplatsen inom sjuksköterskeyrket råder. Därför finns anledning till ökad kunskap kring ämnet. Syftet med studien är att undersöka i hur hög utsträckning sjuksköterskor upplever stress i sin arbetsmiljö, och studien är baserad på 1044 yrkesverksamma sjuksköterskor över hela landet som är medlemmar i Facebookgruppen ”Sjuksköterskan”. Dessa personer har fått svara på enkäten Work Stress Questionnaire med 21 frågor. Resultatet från denna studie visar att arbetsbelastningen ökat och personalen har inte möjlighet att påverka beslut som tas på arbetsplatsen. Konflikter är också förekommande där chefen, i de flesta fall, inte gör något för att lösa dessa konflikter. Sjuksköterskorna sätter höga krav på sig själva och är mycket engagerade i arbetet, men har ofta svårt att sätta gränser. Resultatet visar också att en hög andel har svårt att hinna med familj, vänner och fritidsintressen. Det finns tidigare studier med samma mätinstrument som visar att arbetsbelastningen och ansvarstagandet har ökat under de senaste åren. Eventuellt kan detta i slutändan innebära en risk för ökad utbrändhet och fler sjukskrivningar.

Bakgrund: Att arbeta kliniskt som allmänsjuksköterska innebär att vårda döende människor och deras närstående, mer eller mindre oavsett arbetsplats. Tidigare studier har visat att förutsättningarna för att vårdas palliativt på vårdavdelning vid sjukhus är inte alltid optimala. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter kring palliativ vård hos allmänsjuksköterskor vid vårdavdelningar på sjukhus Metod: Studien baserades på en kvalitativ metod där sex allmänsjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: Hinder i att vårda palliativt, Att vårda med självförtroende och Att vara behövd dessa kategorier redovisades med hjälp av underkategorier. Hinder framkom kring att vårda palliativt för sjuksköterskor. Att vårda med självförtroende har sin grund i kunskap, erfarenhet och stöd. Att vara behövd beskriver känslorna och upplevelserna som kommer av att arbeta med palliativ vård. Slutsats: Det har visat sig vara stressigt, tidskrävande och samtidigt givande för sjuksköterskorna att hinna med att vårda palliativt inom den somatiska vården. Det krävs erfarenhet och kunskap inom området för att kunna vårda de palliativa patienterna. Det framkom att samarbete mellan professionerna bör prioriteras och intresset för den palliativa vården varierade. Mer forskning behövs för att skapa möjligheter till en bättre framtida palliativ vård.

Regional anestesi kan anses mindre fördelaktigt eftersom patienten är vaken under operationen, något som patienten kan ha en förutfattad mening om och känna sig främmande för. Även om det finns flertalet fysiologiska fördelar med anestesimetoden. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll i det perioperativa vårdandet och det anses därför av gagn att förstå patienters upplevelse av att vara vaken under operation. Det för att få möjlighet att främja upplevelsen och undvika oönskade konsekvenser så som lidande i upplevelsen intraoperativt. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av att vara vaken under operation med regional anestesi. För att undersöka upplevelsen användes en systematisk litteraturöversikt. Det resulterade i fyra huvudteman. Sensationer, att navigera i det okända, Det främmande landskapet och närvarons betydelse. Resultatet berör upplevda känslor och förnimmelser av operationen. Det beskriver vikten av en professionell vårdrelation och hur det kan påverka måendet negativt av att inte bli sedd. Miljön på operationen är på flera sätt annorlunda och främmande. Slutligen framkommer det hur patienten kunde uppleva olika grader av kontroll samt hur kroppen upplevs främmande med regional anestesi. Resultatet speglar olika delar av patientens upplevelse intraoperativt. Genom att förstå den perioperativa patientens upplevelser, kan den perioperativa sjuksköterskan nyttja den perioperativa dialogen för att kunna lindra patientens lidande.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem världen över och i Sverige har det framkommitatt patienter med psykisk ohälsa har sämre förutsättningar för att få ett adekvat omhändertagande vid somatisk sjukdom,och att allmänsjuksköterskor gör skillnad i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att allmänsjuksköterskor har haft en ytlig förståelse för psykisk ohälsa och haft svårigheteratt bedöma vad som är somatiskt och vad som är psykiskt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som allmänsjuksköterskor upplever påverkar deras bemötande av patienter med psykisk ohälsa som söker somatisk sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie. Resultat: Faktorer som påverkade allmänsjuksköterskors bemötande av patienter med psykisk ohälsa identifierades i fyra teman: Rädslor, tid, psykisk ohälsa i somatisk kontext samt kompetens. Slutsats: Det krävs mer utbildning för allmänsjuksköterskor i områden som berör bemötandet och omvårdnad gentemot patienter med psykisk ohälsa, och det krävs mer utbildning för att reducera sjuksköterskors rädslor genom att öka förståelsen för patienternas beteende. Klinisk betydelse: Genom att bli medveten om kunskapsbristen så kan det leda till ett mer reflekterande förhållningssätt över hur man bemöter och uppfattar patienter med psykisk ohälsa vilket kan möjliggöra att utöka vidare kunskap. / Background: Mental health is a public health problem worldwide and in Sweden there is awareness that health care contributes to poorer care of patients with mental illness, which for instance is verified by general nurses who have made difference in the care of patients with mental illness. Overall, previous research has shown that nurses have had a superficial understanding of mental illness which has led to difficulties to estimate what is somatic and what is mental. Patients with mental disorders are a vulnerable group which been exposed by stigmatization and studies have shown that it reflects the nurse and patient relationship in the performance of the nursing care. Aim:The aim of this study was to describe the factors that general nurses experience affects their treatment of patients with mental illness who are searching for somatic health care. Method: A literature review. Results: Factors affecting general nurse’s treatment of patients with mental illness identified four themes: Fears, time, mental illness in a somatic context, and competence. Conclusion: It requires more training for general nurses in areas related to treatment and care towards patients with mental illness, and more training is required to increase nurse ́s understanding of patients behavior to reduce nurse’s fears. Clinical significance: By becoming aware of the lack of knowledge it can lead to a more reflective approach over how to respond and perceive patients with mental illness, which could enable to strengthen further knowledge.

Bakgrund Individer med psykiska sjukdomar är ett vanligt förekommande patientklientel på somatiska vårdavdelningar. Att vårda dessa individer kräver ofta mycket arbete och fokus från allmänsjuksköterskan. Syftet var att belysa vad som kan ligga till grund för sjuksköterskors attityder till vårdandet av patienter med psykiska sjukdomar i somatiska vårdmiljöer. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie, på ett systematiskt vis, baserad på data från tolv vetenskapliga studier. Vetenskaplig litteratur inom området söktes upp, granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat Sjuksköterskans attityder visade sig främst vara kopplade till dennes vård- och arbetsmiljö, sjuksköterskeutbildningen och den tillgång till stöd som sjuksköterskan upplevde samt hennes tidigare erfarenheter.  Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Vårdmiljöns betydelse för sjuksköterskans attityder, Utbildningens och kunskapens betydelse för sjuksköterskans attityder samt Erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans attityder. Diskussion De mest centrala fynden diskuteras utifrån resultatets tre kategorier. Om sjuksköterskeutbildningar utökade kursutbudet inom psykiatrisk omvårdnad och om möjlighet till bättre stöd och kontinuerlig utbildning, blev tillgänglig för personal på somatiska vårdavdelningar, skulle detta förmodligen förändra den negativa inställning som många sjuksköterskor har till vårdandet av psykiskt sjuka patienter. Det skulle också skapas bättre förutsättningar för sjuksköterskor att kunna bistå med en bättre vård. Det har utförts relativt lite forskning inom området, ytterligare forskning är önskvärd.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut.  Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal. De beskrev även att de ibland blir ledsna och grubblar efter att en patient avlidit. Sjuksköterskorna beskrev även en glädje trots sorg i sitt jobb, detta kunde vara om de såg att en patient mådde bra trots sin sjukdom. Erfarenhet ger trygghet ansåg också sjuksköterskorna. Både jobbigt och befriande när döden inträdde var något som sjuksköteskorna beskrev. Nära och fin men påfrestande relation var hur sjuksköterskorna beskrev relationen till patient och anhöriga.  Slutsats: Anhöriga hade en stor del i vårdandet av patienter i livets slut, och detta påverkade hur sjuksköterskor tänkte och kände kring detta. I mötet med patienter och deras familjer kunde trygghet som kommer med erfarenhet, underlätta. / Aim: To describe the new graduated registered general nurses' experiences of caring for patients in the end of life. Method: The author conducted a qualitative interview with descriptive design. The study group was selected by convenience sample and consisted of seven general nurses who had worked maximum two years as a nurse. The collected material was analyzed from a qualitative content analysis. Results: The analysis revealed seven categories. The nurses that were interviewed described a job satisfaction that could partly be because they were developed in the work they do, but it could also be because they got appreciation from patients and relatives. Despite the job satisfaction that the nurses described, they could also get a sense of inadequacy, which could be a consequence of lack of time and personnel. They also explained that they sometimes become sad and would think a lot after a patient died. The nurses also described a joy in their job, this could be if they saw that the patients were feeling well despite their illness. With experience the nurses felt more confidence in their job. The nurses also explained that they thought it was both difficult and liberating when death occurred. Near and nice but stressful relationship is how the nurses described the relationship with the patient and relatives.  Conclusion: Relatives have a big part in caring for patients in end of life, and this affects the way nurses think and feel about the situation. In meeting with patients and their families, feeling safe in the situation because of earlier experience, can make it easier.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en grundläggande hörnsten i alla individers allmänna hälsa och välbefinnande. Den sexuella hälsan påverkas av olika faktorer som sjukdom, ålderdom, normer, kulturella regler och religion. För ett stort antal människor påverkar bristen på kunskap deras sexuella hälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med patienten om sexuell hälsa. Metod: Uppsatsen är skriven som en litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa studier. 13 artiklar valdes ut för att sammanställas till ett resultat. Resultat: Brist på kunskap, fördomar, olika religioner och kulturer samt organisatoriska faktorer är exempel på faktorer som påverkar sjuksköterskans förmåga och möjlighet att samtala om sexuell hälsa. Det finns en vilja bland sjuksköterskor att samtala om sexuell hälsa men det saknas kunskap bland dessa för att kunna hjälpa och stötta sina patienter. Slutsats: Behov av samtal kring sexuell hälsa är stort bland patienter i alla åldersgrupper. Sjuksköterskorna själva upplever att det finns en vilja att samtala kring ämnet men att kunskapsbristen är en stor barriär. Andra faktorer som tabu, fördomar och organisatoriska faktorer förhindrar också samtal kring sexuell hälsa. / Background: Sexual health is a fundamental cornerstone in all individuals’ general health and well-being. Sexual health is affected by various factors such as illness, old age, norms, cultural rules and religion. For a large number of people, the lack of knowledge affects their sexual health. Aim: To describe the nurse's experience of talking to the patient about sexual health. Method: The essay is written as a literature review with qualitative and quantitative studies. 13 articles were selected to be compiled into one result. Findings: Lack of knowledge, prejudices, different religions and cultures as well as organizational factors are examples of factors that affect the nurse's ability and opportunity to talk about sexual health. There is a willingness among nurses to talk about sexual health, but there is a lack of knowledge among them to be able to help and support their patients. Conclusion: There is a great need for conversations about sexual health among patients in all age groups. The nurses themselves feel that there is a willingness to talk about the subject, but the lack of knowledge is a major barrier. Other factors such as taboo, prejudice and organizational factors also prevent conversations about sexual health.