Bakgrund: Att arbeta kliniskt som allmänsjuksköterska innebär att vårda döende människor och deras närstående, mer eller mindre oavsett arbetsplats. Tidigare studier har visat att förutsättningarna för att vårdas palliativt på vårdavdelning vid sjukhus är inte alltid optimala. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter kring palliativ vård hos allmänsjuksköterskor vid vårdavdelningar på sjukhus Metod: Studien baserades på en kvalitativ metod där sex allmänsjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: Hinder i att vårda palliativt, Att vårda med självförtroende och Att vara behövd dessa kategorier redovisades med hjälp av underkategorier. Hinder framkom kring att vårda palliativt för sjuksköterskor. Att vårda med självförtroende har sin grund i kunskap, erfarenhet och stöd. Att vara behövd beskriver känslorna och upplevelserna som kommer av att arbeta med palliativ vård. Slutsats: Det har visat sig vara stressigt, tidskrävande och samtidigt givande för sjuksköterskorna att hinna med att vårda palliativt inom den somatiska vården. Det krävs erfarenhet och kunskap inom området för att kunna vårda de palliativa patienterna. Det framkom att samarbete mellan professionerna bör prioriteras och intresset för den palliativa vården varierade. Mer forskning behövs för att skapa möjligheter till en bättre framtida palliativ vård.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innefattar sjukdomarna Ulcerös kolit och Morbus Crohn. Miljöfaktorer och förändrade kostvanor tros vara anledningar till att IBD-fallen ökat i USA och västra Europa på kort tid. I Sverige drabbas cirka 500 personer av Morbus Crohn varje år och Ulcerös kolit drabbar ca 900 personer per år. Sjukdomen yttrar sig i fysiska symtom som diarré, smärta och viktnedgång men påverkar även individen psykosocialt. Syfte: Syftet var att beskriva människors upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom samt att presentera vilken undersökningsgrupp som beskrivits i de inkluderade vetenskapliga artiklarna. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar användes. Databaserna PubMed och Cinahl användes för att söka artiklar. Sökorden som användes var: Inflammatory Bowel Diseases, Qualitative, Everyday life och Lived experiences. Huvudresultat: IBD är en kronisk sjukdom. Fysiska symtom som illamående, viktnedgång, smärta och trötthet vilket även ses som ett psykiskt symtom. Oro, depression och dålig självkänsla upplevdes också. Sjukdomen visade sig påverka individens vardagsliv, kostvanor, familjeliv, och sociala relationer. Alla inkluderade artiklar presenterade undersökningsgruppen. Slutsats: IBD blir allt vanligare i världen. Symtomen är både fysiska och psykosociala och påverkar den drabbades vardagsliv, sociala liv och kosthållning. Sjuksköterskan möter en stor utmaning i att kunna bemöta och vårda dessa patienter då varje enskild individ har olika upplevelser av samma diagnos. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) includes the diseases Ulcerative Colitis and Morbus Crohn. Environmental factors and changing diets are thought to be reasons for IBD cases has increased in the US and Western Europe in a short time. It is in Sweden about 500 people affected of Morbus Crohn every year and Ulcerative colitis affects about 900 people per year. The disease has physical symptoms such as diarrhea, pain and weight loss, but also affects an individual psychosocial. Aim: The aim was to describe people's experiences of living with inflammatory bowel disease, and to present the study group as described in the included articles. Methods: This study is a descriptive literature study and 11 qualitative articles were used. PubMed and Cinahl were used to search for articles. Keywords used were: Inflammatory Bowel Diseases, Qualitative, Everyday Life and Lived Experiences. Main results: IBD is a chronic disease. Physical symptoms such as nausea, pain and fatigue which is also seen as a mental symptoms. The disease was found to influence the individual's daily life, eating habits, family life, and social relationships. All included articles presented the study group. Conclusion: IBD are becoming more common in the world. The symptoms are both physical and psychosocial and affects the afflicted person everyday life, social life and diet. Nurses face a big challenge in being able to confronting and care for these patients, since each individual has different perceptions of the same diagnosis.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som orsakar att personen behöver regelbunden behandling. Det påverkar deras vardag och kan orsaka både kort- och långsiktiga komplikationer. Livet som ung vuxen kan vara utmanande och att samtidigt leva med kronisk sjukdom kan skapa svårigheter, i en redan komplex period i livet. Utökad kunskap om detta är därför viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudien baseras på kvalitativa studier och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Data resulterade i 7 slutkategorier: Stöttande omgivning är betydelsefullt och ger trygghet, Svårighet att hitta balans mellan diabeteshanteringen och livet, Det ökade ansvaret är betungande men leder även till personlig utveckling, Önskan att passa in och inte stigmatiseras, Behov av frihet och kontroll kan påverka diabeteshanteringen, Att det finns barriärer inom hälso- och sjukvården, Rädsla över komplikationer och graviditet. Slutsatser: Upplevelser av att leva med diabetes typ 1 varierade mellan de unga vuxna. Det fanns en gemensam önskan över ökad kunskap och förståelse i samhället och hos hälso- och sjukvårdspersonal för att de ska kunna tillgodose individuella behov och en personcentrerad vård.