Bakgrund: Stress är en viktig del av livet men kan orsaka problem när det inte är hanterbart. Arbetsrelaterad stress kan påverka sjuksköterskors förmåga att utföra arbetsuppgifter samt fatta beslut vilket kan vara avgörande för patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress påverkan på omvårdnadsarbetet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I resultatet redovisas kategorierna Bristfällig vårdkvalitet, patientens säkerhet hotas och en stressad sjuksköterska påverkar. Det visade sig att sjuksköterskorna upplevde en bristfällig vårdkvalitet eftersom de inte kunde möta patienternas behov och att den arbetsrelaterade stressen hotade patientens säkerhet på flera sätt. Sjuksköterskorna upplevde även att en stressad sjuksköterska påverkar omvårdnadsarbetet negativt. Slutsats: Resultatet visar att arbetsrelaterad stress är ett globalt problem för sjuksköterskor då det påverkar både patientens omvårdnad och sjuksköterskans personliga hälsa. Sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde leva upp till de förväntningar som ställs på dem på grund av den ständiga stressen. Enligt vårdfilosofin ska fokus ligga på patientens individuella behov, men det visar sig att det svårt att ge en personcentrerad och säker vård.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress drabbar främst personer med ett yrke där kontakt med andra människor är i fokus som personal inom vård och omsorg. Kraven på hälso- och sjukvårdspersonal har ökat vilket har bidragit till upplevelser av höga krav och stress på arbetet. Sjuksköterskans ansvarsområden innefattar att främja individens hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det ingår även att bemöta individen och dess närstående på ett tryggt och respektfullt sätt utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Arbetsrelaterad stress kan enligt forskning inte bara påverka sjuksköterskors hälsa utan även ha en inverkan på omvårdnaden av patienten. Syfte: Syftet var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva hur omvårdnadsarbetet påverkas av arbetsrelaterad stress. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Vid analysen framkom det att omvårdnadsarbetet påverkades av den arbetsrelaterade stress som berodde på tidsbrist. Resultatet visar att arbetsrelaterad stress påverkade omvårdnadsarbetet genom att sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde kommunicera med patienter och dess närstående. Även omvårdnadshandlingar blev försenade eller uteblivna. Omvårdnadsarbetet påverkades även genom att patientens säkerhet hotades. Stress medförde begränsningar i sjuksköterskornas arbete då de inte kunde utföra den vård som de ansåg vara adekvat. Slutsats: Resultatet visar att den omvårdnad som sjuksköterskorna ansåg var adekvat blev påverkad av arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde leva upp till de förväntningar som ställs på dem i deras yrkesroll. Genom en ökad förståelse av hur omvårdnadsarbetet påverkas kan det bidra till en god utveckling inom vårdorganisationen, vilket i sin tur kan gynna patientens omvårdnad.

Uppsatsen är till formen en reflekterande vetenskaplig essä som undersöker akutsjuksköterskans yrkespraktik. Den egna erfarenheten gestaltad i form av en berättelse från ett arbetspass på sjukhuset är i fokus och undersökningen tar sitt avstamp i den. Det som belyses är de olika kunskapsformer som akutsjuksköterskan lutar sig mot när hon använder sin "kliniska blick"och hur de samverkar och är beroende av varandra. Kunskapsformerna är hämtade från Aristoteles kunskapsbegrepp och stort utrymme ges till den praktiska kunskapen och den praktiska klokheten, som av Aristoteles benämndes fronesis. Texten undersöker också det för sjuksköterskan centrala begreppet omvårdnad utifrån den egna erfarenheten. Omvårdnadsbegreppet diskuteras ur ett fenomenologiskt perspektiv. Det är tolkandet, omsorgstiden, det etiska medvetandet och känslornas kunskap och dess påverkan på omvårdnaden som belyses. Undersökningen visar att det är det är det personliga engagemanget, nyfikenheten och motivationen som är den kraft som kan och lotsa sjuksköterskan genom vårdens svåra utmaningar och som kan hjälpa sjuksköterskan att stå upp för den goda omsorgen och omvårdnaden i en allt mer slimmad och pressad vårdorganisation. / This reflective scientific essay examines emergency-care nurse's professional practice. The nurse's personal experience is in focus and is portrayed in a narrative from an evening shift at the emergency hospital. The narrative serves as a foundation from where the reflective process forms it's content. The subjects explored are the different forms of knowledge that emergency-care nurse's uses when she uses her "clinical gaze" and how they interact and are interdependent. The theories of knowledge are taken from Aristotle's philosophy and great space are given to the practical knowledge and skill and practical wisdom, phronesis. The essay also examines the emergency-care nurse's central concept of nursing and caring. Nursing concept is discussed from a phenomenological perspective. The ability to interpret, the experience of time in nursing care, ethical awareness and emotional knowledge and its impact on the care are investigated. The essay shows that it is the personal commitment, curiosity and motivation, that can guide the emergency-care nurse through the challenges of everyday work and help the nurse to ensure that human dignity in nursing care stays as a main value and quality in the discipline despite increasingly lean and tight healthcare organizations.