I denna studie studeras upplevelsen av tidsbrist att utföra planerad träning. Planerad träning syftar på aktiviteter som har planerats in i syfte att träna. Studien använder sig av den tidsgeografiska metoden tidsdagböcker tillsammans med kvalitativa intervjuer för att undersöka åtta individers upplevelse av tidsbrist för träning. Den tidsgeografiska metoden har kompletterats med en egenkonstruerad prioritetsövning för att tydliggöra hur individernas individuella prioriteringar påverkar deras tidsupplevelse och tidsbrist. Resultaten visar att det är en skillnad mellan det möjliga och det uppfattade handlingsutrymmet. Det möjliga handlingsutrymmet är alla de möjliga aktiviteter en individ kan utföra när de mest basala behoven är fyllda. Det uppfattade handlingsutrymmet är de aktiviteter en individ själv uppfattar att hen kan utföra, vilket innebär att det är det uppfattade handlingsutrymmet som påverkar individers upplevelse av tidsbrist för träning. Prioriteringar spelar stor roll för det uppfattade handlingsutrymmet. Dessa prioriteringar styrs delvis av hur samhället kring individen är utformat, men även av vilka projekt individerna strävar efter att fullfölja. Dessutom kan man se andra faktorer som begränsar det möjliga handlingsutrymmet och därmed skapar tidsbrist. En av de främsta begränsningarna som kan observeras är kapacitetsbegränsningar, vilket innefattar bland annat energibrist, stress och hunger. Kapacitetsbegränsningarna förstärks när tidens intensitet är stor eftersom den ökar individens återhämtningsbehov. Frånvaro av överblicksbegränsningar påverkar även upplevelsen av tidsbrist positivt. Överblicksbegränsningar innebär en ovisshet om valmöjligheter. En avsaknad av överblicksbegränsningar innebär ett större uppfattat handlingsutrymmet vilket därmed kan minska den uppfattade tidsbristen.

Tydligt framstår det att dagens företag arbetar allt mer efter ett projektorienterat arbetssätt. Framväxten av de kreativa företagen som nu tar större marknadsandelar, använder sig av denna arbetsform, vilket gör denna uppsats viktig i förståelsen och hanteringen av deras situation. Uppsatsens syfte är att med hjälp av tidigare forskningsunderlag från både Professor Amabile och Engwall, med varsitt forskarlag, försöka förstå och kartlägga de viktigaste faktorer som dessa företag idag ställs inför gällande deras kreativa förmågor. En syntesmodell framtogs av författarna som vidare förklaras och undersöks på djupet via tio stycken semistrukturerade intervjuer. De delar som valdes till syntesmodellen var; arbetsplatsklimat och erkännande, självstyrt eller tydliga direktiv, utmaning och tidsresurser.  Intervjuer gjordes på designbyrån Ergonomidesign och reklambyrån Klirr Stockholm AB. Med hjälp av undersökningen och teorier kunde författarna komma fram till att de utvalda faktorerna tydligt visade sig på företagen och utan tvekan påverkade de anställda i olika utsträckning. Resultatet av studien visar att med rätt kunskap om dessa kreativitetsfaktorer kan organisationen påverka och optimera sin arbetsplats för att på bästa sätt gynna de anställdas kreativitet.

ABSTRACT: Föreliggande uppsats ämnar belysa fyra förskollärares upplevelser av samverkan på fyra familjecentraler där de arbetar. Studien har en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och omfattar fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet kom att visa att upplevelsen av samverkan var god, samtidigt som intervjupersonerna delger att samverkan alltid kan förbättras. För att uppnå gott samverkansarbete bör både främjande samt hämmande faktorer beaktas i diskussion. / <p>141005</p>

Stroke drabbar cirka 28 000 personer årligen i Sverige. Många drabbas av funktionsnedsättningar som kräver rehabilitering där sjuksköterskan spelar en viktig roll i den inledande rehabiliteringsfasen. Genom de funktionsnedsättningar patienter drabbas av blir vårdandet komplext och utmanande för sjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av funktionsnedsättningar efter en strokediagnos. En litteraturstudie har genomförts. Databaserna som använts är Cinahl, Medline och Primo. Nio kvalitativa artiklar hittades och kvalitetsgranskades enligt Friberg (2017) och analyserades enligt Axelsson (2012) metod.  Två huvudteman identifierades i resultatet vilka var vårdandets komplexitet med subteman sjuksköterskans roll, utmaningar i vårdandet och vårdrelation, samt utmaningar i organisationen med subteman sjuksköterskans kompetens, samarbete i teamet och tidsbrist. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att de hade en viktig roll i rehabiliteringen och vårdandet, att vårdandet av strokedrabbade var komplext och utmanande. Skapandet av vårdrelationer var viktigt men påverkades av den upplevda tidsbristen. Även sjuksköterskors kompetens och samarbetet i teamet upplevdes vara viktigt för att uppnå god och säker vård. För att tillgodose patienter den vård de kräver samt att skapa vårdrelationer är det viktigt att organisationen ses över för att tillgodose sjuksköterskor den tid och de resurser de behöver för att uppnå god vård.

Sjuksköterskans profession utgår från ett humanistiskt perspektiv, patientcentrerad vård och vetenskapligt beprövade erfarenheter. Sjuksköterskors arbetsuppgifter innefattar ofta svåra vårdsituationer som kan generera stress. Att vårda döende patienter och lidande patienter samt deras anhöriga är en svår uppgift som uppkommer i sjuksköterskors dagliga arbete. Arbetsrelaterad stress är något som kan förorsakas av arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården och kan resultera i osäker patientvård samt sjukskrivningar. Syftet med detta examensarbete var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Examensarbetet är en litteraturöversikt och består av analys av sammanlagt tio artiklar som är genomförda med både kvalitativa och kvantitativa metoder. I examensarbetet har de valda artiklarna kvalitetsgranskats och analyserat enligt Fribergs modell. Resultatet presenteras i form av två kategorier med tillhörande fem subkategorier. Faktorer som ger upphov till stress är bland annat underbemanning, arbetsorganisationen och situationer då god omvårdnad inte kan skapas för patienterna. Diskussionen belyser problemet med att sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning. Organisatoriska faktorer som förmåner, löner och ledaregenskaper kan påverka huruvida sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning eller inte. Vidare förs ett resonemang om vad som bör göras för att behålla sjuksköterskorna kvar i vården.

Bakgrund: Att arbeta kliniskt som allmänsjuksköterska innebär att vårda döende människor och deras närstående, mer eller mindre oavsett arbetsplats. Tidigare studier har visat att förutsättningarna för att vårdas palliativt på vårdavdelning vid sjukhus är inte alltid optimala. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter kring palliativ vård hos allmänsjuksköterskor vid vårdavdelningar på sjukhus Metod: Studien baserades på en kvalitativ metod där sex allmänsjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: Hinder i att vårda palliativt, Att vårda med självförtroende och Att vara behövd dessa kategorier redovisades med hjälp av underkategorier. Hinder framkom kring att vårda palliativt för sjuksköterskor. Att vårda med självförtroende har sin grund i kunskap, erfarenhet och stöd. Att vara behövd beskriver känslorna och upplevelserna som kommer av att arbeta med palliativ vård. Slutsats: Det har visat sig vara stressigt, tidskrävande och samtidigt givande för sjuksköterskorna att hinna med att vårda palliativt inom den somatiska vården. Det krävs erfarenhet och kunskap inom området för att kunna vårda de palliativa patienterna. Det framkom att samarbete mellan professionerna bör prioriteras och intresset för den palliativa vården varierade. Mer forskning behövs för att skapa möjligheter till en bättre framtida palliativ vård.

<p>Validerat; 20101227 (ysko)</p>

I Sverige avlider drygt 90 000 människor varje år. Palliativ vård innebär att lindra lidande och främja livskvaliteten i livets slutskede för patienterna och deras närstående. Enligt Socialstyrelsen (2018) bygger palliativ vård på ett palliativt förhållningssätt som karaktäriseras av en helhetssyn på människan. Sjuksköterskan har en viktig och central roll i den palliativa vården. Det kan finnas problem att vårda patienter som befinner sig i ett palliativt skede ur ett etiskt perspektiv, eftersom det kan finnas många olika viljor och synsätt på hur vården ska ske. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativa patienter. Studiens metod genomfördes som en litteraturstudie med litteraturöversikt och baseras på 11 vetenskapliga artiklar. Databaser som användes är Cinahl och Medline. Resultat: Två huvudteman identifierades i resultatet vilka var svårigheter och utmaningar i den palliativa vården samt kommunikation. Vidare identifierades sju subteman, hantera känslor, sjuksköterskans samspel med närstående, när kommunikation blir en utmaning, när kommunikation blir omvårdnad, kollegornas betydelse för sjuksköterskan och sjuksköterskans upplevelse av samtalets betydelse för en god patientrelation. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att de ställdes höga krav på god kommunikation, att sjuksköterskorna blev känslomässigt berörda när de vårdar palliativa patienter, samt att sjuksköterskorna efterfrågade mer utbildning inom palliativ vård och att stöd av kollegor var betydelsefullt. En slutsats var att tidsbrist förekom och det ledde till att sjuksköterskan hade svårt att bemöta och hjälpa de palliativa patienterna med sina existentiella behov. Sjuksköterskan upplevde det även som svårt att inte bli för känslomässigt berörd. Sjuksköterskan efterfrågade ett behov av stöttning av kollegor vilket inte alltid fanns. För att säkerställa god omvårdnad vid palliativ vård behövs mer utbildning för att skapa bättre kunskap.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det finns variation i vad värdighet innebär, begreppet varierar av olika anledningar och kan förstås och betyda olika för människor. Tidigare forskning visar även att flertal äldre patienter är missnöjda med sin vård och anser bland annat att relationen mellan sjuksköterskorna och patienterna är en viktig del i deras vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av att bevara värdighet hos patienter. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman identifierades: 1. Utmaningar i sjuksköterskornas vård. 2. Skapa en vårdrelation mellan sjuksköterskorna och de äldre patienterna. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att genom att visa medkänsla och skapa en god kommunikation mellan sjuksköterskorna och patienterna bevarades de äldre patienternas värdighet under vårdandet, samt att sjuksköterskorna följde lagar och riktlinjer.

Studiens syfte var att få insikt i möjliga faktorer som kan upplevas betydelsefulla för en individ som påbörjar en ny tjänst som produktionsledare. En kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad karaktär genomfördes på en industri i södra Sverige. Urvalet bestod av nio deltagare, fyra kvinnor och fem män, med en medelålder på 41 år. En majoritet av deltagarna påbörjade sin roll som produktionsledare under de senaste tolv månaderna före intervjutillfället. Intervjuguiden innehöll 28 färdigformulerade frågor varav majoriteten av intervjufrågorna var av öppen karaktär för att låta deltagare dela med sig av sina upplevelser och tankar. Rollskapande, känslor, stressorer samt upplevt stöd framkom som teman vilka vidare har tillhörande kategorier. Resultatet framhävde vikten av att introduktionen upplevs både kvantitativ och kvalitativ vilket vidare skapar en god grund för individen i det fortsatta arbetet och trygghet i rollen. Stöd och ett brett kontaktnät var funna nyckelfaktorer för individens välmående och förmåga att utvecklas vilket skulle kunna generaliseras till andra företag och branscher. Ett utmärkande fynd var den upplevda tidsbristen vilken av deltagarna upplevdes samverka med flera kategorier. Resultatet bidrar till en ökad förståelse för faktorer som kan underlätta eller försvåra övergången till en ny roll som produktionsledare och hur dessa faktorer kan variera beroende på individens tidigare ledarerfarenheter samt hur individen har rekryterats.