Lärarjobbet är idag så mycket mer än att enbart lära ut kunskap. I detta arbete gör jag några kvalitativa intervjuer med 5 stycken gymnasielärare för att ta reda på om de är medvetna om vad som står skrivet i läroplanen och om de utför sitt arbete i enlighet med denna. Förutom självaste kunskapsförmedlingen, står det i läroplanen att lärare även har uppgiften att ge eleverna social träning, förmedla demokratiska och mänskliga rättigheter, betygssättning osv. Läroplanen är det närmaste en arbetsbeskrivning som en lärare har. Min undersökning visar att lärarna frångår och följer inte läroplanen fullt ut. Detta sker inte på grund av något missförstånd kring vad som står skrivet i läroplanen, då det visar sig att de intervjuade lärarna mycket väl vet vad som står skrivet i den och vad som förväntas av dem. Anledningen till att de frångår läroplanen visar sig vara andra yttre omständigheter såsom tidsbrist, klasstorlek, administrativt arbete osv. Dessa yttre omständigheter kring lärarnas arbetssituation leder till att lärarna i vissa fall väljer att delvis frångå läroplanen.

Många människor lever idag i en miljö som uppmuntrar till stillasittande (inaktivitet) och som motverkar fysisk aktivitet vilket föranleder till att friskvårdsinterventioner behöver göras. Mot den bakgrunden var syftet att undersöka vad som är drivkraften till att utöva fysisk aktivitet hos anställda i Lunds kommun, samt anledningar till varför fysisk aktivitet inte utövas med tanke på det friskvårdserbjudande som finns att tillgå för de anställda. Populationen var N=229 med en svarsfrekvens på 62 %. Metoden var enkätundersökning med hög andel fasta svarsalternativ. Analysverktyget var SPSS och de analyser som användes för att ta fram den deskriptiva statistiken var crosstabulationer. Frekvenstabeller användes i syfte att få reda på fördelningarna hos variablerna. Perspektiven self-efficacy och den transteoretiska modellen användes vid analysen av resultaten. Svaren visade att tidsbrist och begränsning av valmöjligheter var de största anledningarna till fysisk inaktivitet. En rimlig slutsats är att tidsbrist är ett förenklat svar av bristen på motivation. Motiven till att utöva fysisk aktivitet var hälsorelaterade, vilket ger en indikation på en medvetenhet om hälsovinsterna. Den vanligaste motionsformen var promenader. Kvinnor utövade styrketräning i större utsträckning än männen, och där skulle ett tänkbart antagande vara att det estetiska värdet av människokroppen även har stigit till de äldre ålderskategorierna. / A lot of people live in an environment that encourages a sedentary behaviour which counteracts physical exercise, with the result that more fitness interventions are needed. The purpose of this study was to examine the reasons for physical exercise and reasons not to do exercise considering the fitness offers given to the employees at the Municipality of Lund. The subjects were N=229 and there were 62 % who answered. The method was a questionnaire survey with closed questions to a large extent. The tool of analysis used to interpret the descriptive statistics was cross tabulations in SPSS. Frequency tables were used for the purpose of finding out the spread within the variables. The theory of self-efficacy and the Transtheoretical Model and Stage of Change were used to analyse the results. The findings showed that lack of time and limitations of options were the most frequent answers not to exercise. A reasonable conclusion therefore would be that lack of time is a simplified answer to lack of motivation. The reasons given to exercise were related with health which gives an indication of awareness about the benefits that come along with physical exercise. The most common type of activity was walks. Women did weight lifting to a greater extent than men, and an assumption would be that the esthetical value of the human body has reached the older categories. Key words: physical exercise, sedentary behaviour, self-efficacy, motivation, lack of time

Personalarbetet har på senare år genomgått förändringar som innebär att personalansvaret inte längre enbart anses tillhöra en organisations HR-avdelning, utan även mellanchefer eftersom deras centrala position anses vara av stor betydelse för HR-arbetets effektivitet. Syftet med studien var således att undersöka hur svenska mellanchefer upplever sin utökade yrkesroll och om upplevelserna av att också behöva ta sig an vissa delegerade HR-uppgifter stämmer överens med vad tidigare internationella studier har visat. Studien var av kvalitativ design och baserades på semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat urval tillämpades, vilket resulterade i att 14 mellanchefer intervjuades. Intervjuerna tolkades genom tematisk analys och det framkom fyra huvudteman som speglade mellanchefernas upplevelse av sin utökade yrkesroll: upplevelse av arbetsbeskrivning, involvering i HR-arbetet, stöd och problematik. I enlighet med internationell litteratur upplevde respondenterna att faktorer som tidsbrist, bristande verktyg och otydlig ansvarsfördelning i HR-processer kunde försvåra möjligheten att på ett adekvat sätt utföra vissa delegerade HR-uppgifter, men trots det såg respondenterna ändå sin involvering i HR-arbetet som en naturlig del av yrkesrollen som mellanchef och upplevde den utökade yrkesrollen positivt. Denna svenska studie stämmer således överens internationell forskning.

<p>Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till såväl innehåll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. Såväl forskning som återkommande enkät­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det råder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehållet. Den här uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lärare och elever på en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förståelsen för elevinflytandets villkor. I analysen ställs resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jämförs utöver läroplanen även med tidigare forskning inom området. Såväl elever som lärare vittnar om ett högst begränsat elevinflytande över innehåll, men om ett relativt stort sådant över arbetsformer. Som elevinflytandets främsta förtjänst lyfter de båda upp dess positiva inverkan på trivsel och arbetsglädje. De främsta hindren för elevinflytandet upplevs av såväl lärare som elever utgöras av framför allt kursplanernas utformning, tidsbristen samt brister i elev­engagemanget. Sam­tidigt upplevs en konflikt mellan läroplanens krav på elevinflytande, kursplanernas utformning och tidsbristen i skolan, men även mellan demokratin och minoritets­skyddet. Eleverna upplevde även vissa lärares oengagemang som ett hinder.</p>

<p>I denna undersökning har jag försökt ta reda på (1) om det är någon skillnad i lärares och elevers syn på varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan känna att de måste bortförklara sig inför sin lärare och (3) vilken som är den vanligaste bortförklaringen på instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sånglärare på två olika kommunala musikskolor, en i södra och en i västra Sverige, och nio elever som går sitt sista år på estetiska programmet på en skola i västra Sverige, har deltagit i undersökningen. Enkäterna innehåller samma frågeställningar både för lärare och elever men skiljer sig från varandra på så vis att de är anpassade efter målgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist är den bortförklaring som både lärare och elever använder frekvent på instrumentallektionen. Svaren på de båda andra grundfrågorna är i stort sett samstämmiga mellan lärare och elever med enbart vissa avvikelser i fråga om prioritering av anledningar.</p> / <p>The aim of this study is to examine (1) whether there is a difference between teachers’ and pupils’ opinions on making excuses, (2) why pupils feel that they have to make up excuses to teachers and (3) which is the most common excuse in the context of instrumental lessons. Thirteen instrumental and voice teachers from two different public schools of music, one situated in the south and the other in the west of Sweden, and nine seniors of the Arts Programme at one of the upper secondary schools in west Sweden, have participated in this survey. The questionnaire contains the same questions for both teachers and pupils but it differs in a way that it is adjusted to these two focus groups. The results highly indicate that a lack of time is the excuse both teachers and pupils often use at instrumental lessons. The results obtained from the other two questions are mainly identical, except for a small deviation concerning the priority of different reasons.</p>

I denna undersökning har jag försökt ta reda på (1) om det är någon skillnad i lärares och elevers syn på varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan känna att de måste bortförklara sig inför sin lärare och (3) vilken som är den vanligaste bortförklaringen på instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sånglärare på två olika kommunala musikskolor, en i södra och en i västra Sverige, och nio elever som går sitt sista år på estetiska programmet på en skola i västra Sverige, har deltagit i undersökningen. Enkäterna innehåller samma frågeställningar både för lärare och elever men skiljer sig från varandra på så vis att de är anpassade efter målgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist är den bortförklaring som både lärare och elever använder frekvent på instrumentallektionen. Svaren på de båda andra grundfrågorna är i stort sett samstämmiga mellan lärare och elever med enbart vissa avvikelser i fråga om prioritering av anledningar. / The aim of this study is to examine (1) whether there is a difference between teachers’ and pupils’ opinions on making excuses, (2) why pupils feel that they have to make up excuses to teachers and (3) which is the most common excuse in the context of instrumental lessons. Thirteen instrumental and voice teachers from two different public schools of music, one situated in the south and the other in the west of Sweden, and nine seniors of the Arts Programme at one of the upper secondary schools in west Sweden, have participated in this survey. The questionnaire contains the same questions for both teachers and pupils but it differs in a way that it is adjusted to these two focus groups. The results highly indicate that a lack of time is the excuse both teachers and pupils often use at instrumental lessons. The results obtained from the other two questions are mainly identical, except for a small deviation concerning the priority of different reasons.

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till såväl innehåll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. Såväl forskning som återkommande enkät­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det råder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehållet. Den här uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lärare och elever på en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förståelsen för elevinflytandets villkor. I analysen ställs resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jämförs utöver läroplanen även med tidigare forskning inom området. Såväl elever som lärare vittnar om ett högst begränsat elevinflytande över innehåll, men om ett relativt stort sådant över arbetsformer. Som elevinflytandets främsta förtjänst lyfter de båda upp dess positiva inverkan på trivsel och arbetsglädje. De främsta hindren för elevinflytandet upplevs av såväl lärare som elever utgöras av framför allt kursplanernas utformning, tidsbristen samt brister i elev­engagemanget. Sam­tidigt upplevs en konflikt mellan läroplanens krav på elevinflytande, kursplanernas utformning och tidsbristen i skolan, men även mellan demokratin och minoritets­skyddet. Eleverna upplevde även vissa lärares oengagemang som ett hinder.

Aim and scientific issues The aim was to identify potential health risks, for full-time working parents with small children, caused by time shortage. The intention was to better understand and help this particularly time-pressured group in society to achieve a healthier lifestyle. The identification was built upon their own opinions about possible health risks and upon an interpretation of the health risks from a health promoter’s perspective. How do full-time working parents with young children handle time-shortage in a health perspective, specified in the categories: sleep, recovery, nutrition, physical activity, social health and mental health? What consequences for health does time–shortage have for full-time working parents with young children? What do parents with young children think could help them to obtain a better health in everyday life?  Method The study was based on a literature overview and semi-structured interviews with 6 people who were strategically selected: the interview objects were all full-time working or studying, had one child under 7 and lived together with a partner. All interviews were recorded using two dictaphones and were implemented, transcribed and analyzed by both writers of this essay to increase the reliability of the results. Results Time shortage is shown to be handled especially through priorities in the respondent’s lives. Depending on individual preferences, knowledge and lifestyle the interview objects give up different activities. Common for all respondents was that they gave up activities necessary for their health in the long term. The consequences of time shortage for their health therefore depended on what kind of activity they gave up. It is clear that time-shortage signifies an increased risk for lifestyle diseases in the long term. The parents’ own suggestions for improvements included household services, economic help, social networks, a more flexible working market and a more flexible society. Conclusions Time shortage is a problem for parents with small children and the consequences of it are that crucial activities for promoting a long-term good health are given up. Input from the community is needed and the health educator can be a part in the work of teaching parents –to-be about lifestyle changes that could occur. Based on the results of this study, different methods can be used for the solution of specific problems in different families. / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att identifiera tidsbristens potentiella hälsorisker för heltidsarbetande småbarnsföräldrar. Avsikten var att i hälsopedagogyrket bättre kunna förstå och hjälpa denna särskilt tidspressade grupp i samhället att uppnå en mer hälsosam livsstil. Identifieringen byggde på både deltagarnas egna åsikter om tänkbara hälsorisker och på en tolkning av hälsoriskerna ur ett hälsopedagogperspektiv. Hur hanterar heltidsarbetande småbarnsföräldrar tidsbrist ur ett hälsoperspektiv, specificerat i kategorierna; sömn, återhämtning, kost, fysisk aktivitet, social hälsa och psykisk hälsa? Vilka konsekvenser för hälsan får tidsbrist för heltidsarbetande småbarnsföräldrar? Vad upplever småbarnsföräldrar skulle kunna hjälpa dem till en bättre hälsa i vardagen? Metod Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med 6 personer som rekryterades strategiskt: intervjupersonerna var alla heltidsarbetande eller heltidsstuderande, hade ett barn under 7 år och bodde tillsammans med partner. Alla intervjuer spelades in på två diktafoner och genomfördes, transkriberades och analyserades av båda författarna för att öka reliabiliteten i resultaten. Resultat Tidsbrist visade sig framförallt hanteras genom prioriteringar i respondenternas liv. Beroende på individuella preferenser, kunskaper och livsstil prioriterade man bort olika aktiviteter. Gemensamt för alla respondenter var att de prioriterade bort aktiviteter som var nödvändiga för hälsan på lång sikt. Tidsbristens konsekvenser på hälsan beror därmed på vilken typ av aktivitet som prioriteras bort. Det är tydligt att tidsbrist innebär en ökad risk för s.k. livsstilssjukdomar i längden. Småbarnsföräldrarnas egna förslag på lösningar rörde sig kring hushållstjänster, ekonomisk hjälp, sociala nätverk, en flexiblare arbetsmarknad och ett flexiblare samhälle. Slutsats För småbarnsföräldrar är tidsbrist är ett problem vars konsekvenser blir att viktiga aktiviteter för en långsiktigt god hälsa prioriteras bort. Insatser behövs från samhället och hälsopedagogen kan spela en viktig roll för att utbilda blivande föräldrar om de livsstilsförändringar som kan inträffa. Med hjälp bland annat av denna studies resultat kan olika metoder användas för att lösa olika familjers specifika problematik.

This study is intended to study how the social worker in financial assistance relates to the social workers exercise of its authority, regarding the Social Services Act and the Administrative Procedures Act. In concerning how the social worker treats and handles the cases of their clients, but also what significancethe organization's policies and goals have on the social worker’s role and the formation of their professional identity. To answer these questions the study chose a qualitative approach. Because the purpose of this study is to investigate the social worker’s personal beliefs about their way of conducting social work. With the support of previous research in this area, the study has produced its information in the form of deep interviews. The study chose to confine the study to the Stockholm region and received a total of eight informants who represent a significant part of the empirical material. The result demonstrates that there is a difficulty for the social worker in applying the Social Services Act, the Administrative Act and the policies of the workplace in full. This is due to various factors which the social workers feel they encounter in their work. These factors that cause difficulties are caused by the position of power the social worker holds in their professional capacity and the power of jurisdiction the social worker has in its official authority when handling clients’ cases.  These factors arise from the position of power the social worker has through their professional role and the power of jurisdiction worker has over his powers. The results also revealed that there are differences in how attitudes brought to bear on clients in financial assistance and that there are different factors that are the basis for this.  The conclusion of this study demonstrates that the social worker feels that their actions and capability is affected by lack of time, stress, financial budget, guidelines and unreasonable demands of the profession. That leads to the social worker as an official person ending up in a complex situation, where contradictions are between the client's needs and the organization's guidelines. / Denna studie syftar till att studera hur socialarbetaren inom ekonomiskt bistånd förhåller sig kring sitt myndighetsutövande, gällande socialtjänstlagen och förvaltningslagen i mötet med klienten. Samt hur detta bemötande har för inverkan på handläggningen av klienters ärenden, men även vilken betydelse socialtjänstens riktlinjer och verksamhetsmål har för inverkan på socialarbetarens yrkesroll och formandet av dennes yrkesidentitet. För att kunna besvara dessa frågor valdes en kvalitativ ansats, eftersom syftet med studien var att studera hur socialarbetarens personliga uppfattningar kring dennes arbete påverkar arbetssättet. Med stöd av tidigare forskning inom ämnet, har studiens information införskaffats genom djupintervjuer. Studien avgränsades till Stockholms län och med sammanlagt åtta informanter.Resultatet påvisar att det råder svårigheter för socialarbetaren att förhålla sig till socialtjänstlagen, förvaltningslagen och till verksamhetens riktlinjer fullt ut. Studien visar att detta beror på olika faktorer som påverkar den enskilda socialarbetarens handlingsutrymme, såsom lagrum, riktlinjer, egna värderingar och privata föreställningar. I synnerhet när dessa privata föreställningar och värderingar motsätter sig socialtjänstens och klientens behov. Då det kan påverka handläggningen av klienters ärenden. Dessa faktorer uppstår på grund av den maktposition socialarbetaren har genom sin yrkesroll och den maktbehörighet socialarbetaren har via sin myndighetsutövning. I resultatet framkom även att det råder skillnader i hur förhållningssättet utövas gentemot klienterna inom ekonomiskt bistånd och att det är olika faktorer som ligger till grund för detta. Studiens slutsats påvisade att socialarbetaren upplever handlingsutrymmet påverkas av följande faktorer som tidsbrist, stress, ekonomiska resurser, riktlinjer och kraven på yrkesprofessionen. Detta leder till att socialarbetaren som myndighetsperson hamnar i en komplicerad situation, där motsättningar ställs mellan klientens behov och organisationens riktlinjer.

Bakgrund: Som sjuksköterska består en stor del av arbetet i att bemöta människor. Det har visat sig att då bemötandet upplevs som sämre, så upplevs även övriga omvårdnaden som dålig. En förutsättning för att kunna ge ett gott bemötande är att ha reflekterat över begreppets innebörd och funderat på vilka faktorer som påverkar bemötandet så att det blir gott, respektive sämre. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad blivande sjuksköterskor i termin sex anser är ett gott/sämre bemötande samt orsakerna till varför bemötandet blir gott eller sämre. Metod: Tolv sjuksköterskestudenter intervjuades i fokusgrupper och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Sjuksköterskestudenterna betonade betydelsen av tid, respekt samt personliga ställningstaganden och egenskaper i ett bemötande. Exempel på olika orsaker som leder till ett gott bemötande både stämmer överens med de intervjuade sjuksköterskestudenterna och studerad litteratur, var vänlighet, hjälpsamhet, beröring och ögonkontakt. Dessutom framkom även en ”skyll-dig-själv”-attityd som en orsak till ett sämre bemötande, och som inte tidigare nämnts i varken litteratur eller forskning. Slutsats: Yttre omständigheter samt personliga egenskaper hos sjuksköterskan påverkar  bemötandet. Dock behöver sjuksköterskestudenter en bättre förståelse för begreppet bemötande. Därför föreslås att rollspel och seminarium, angående bemötande, bör införas i sjuksköterskeutbildningen. Vidare forskning behöver göras för att undersöka hur patienter och yrkesutövande sjuksköterskor, reflekterar kring bemötandet, för att därmed kunna förtydliga rådande riktlinjer. Den ökade kunskapen anses kunna bidra till ökad vårdkvalitet, bättre arbetsmiljö samt ett ökat välmående för både sjuksköterska och patient. / Background: Being a nurse means a lot of interacting with people. It has been found that when the interaction is perceived as bad, the other health care is perceived as bad. A prerequisite for being able to make a well interaction, you have to reflect the meaning and thoughts about the factors that can affect the interaction and make it good or worse. Aim: The aim of the study was to examine what the nursing students from last semester believe is a good / bad interaction, and the reasons why the interaction is better or worse. Methods: Twelve nursing students were interviewed in focus groups and qualitative content analysis was used to analyze the data. Results: Nursing students emphasized the importance of time, respect, empathy, personal standpoints and characteristics in an interaction. Examples of different causes that lead to good interaction is both consistent with the interviewed nursing students, and studied literature, was the friendliness, helpfulness, touch and eye contact. In addition, also revealed a "blame-yourself"-attitude as a cause of a worse interaction, and are not mentioned in either literature or research. Conclusion: External circumstances and personal characteristics affect the interaction. However, nursing students need a better understanding regarding the concept of interaction. It is therefore proposed that roleplay and seminar, concerning interaction, should be included in nursing education. Further research needs to be done to examine how patients and professional practice nurses, reflects of interaction, in order to be able to clarify current guidelines. The increased knowledge is considered to contribute to improved quality of care, better working environment and increased well-being for both nurses and patients.