Aim and scientific issues The aim was to identify potential health risks, for full-time working parents with small children, caused by time shortage. The intention was to better understand and help this particularly time-pressured group in society to achieve a healthier lifestyle. The identification was built upon their own opinions about possible health risks and upon an interpretation of the health risks from a health promoter’s perspective. How do full-time working parents with young children handle time-shortage in a health perspective, specified in the categories: sleep, recovery, nutrition, physical activity, social health and mental health? What consequences for health does time–shortage have for full-time working parents with young children? What do parents with young children think could help them to obtain a better health in everyday life? Method The study was based on a literature overview and semi-structured interviews with 6 people who were strategically selected: the interview objects were all full-time working or studying, had one child under 7 and lived together with a partner. All interviews were recorded using two dictaphones and were implemented, transcribed and analyzed by both writers of this essay to increase the reliability of the results. Results Time shortage is shown to be handled especially through priorities in the respondent’s lives. Depending on individual preferences, knowledge and lifestyle the interview objects give up different activities. Common for all respondents was that they gave up activities necessary for their health in the long term. The consequences of time shortage for their health therefore depended on what kind of activity they gave up. It is clear that time-shortage signifies an increased risk for lifestyle diseases in the long term. The parents’ own suggestions for improvements included household services, economic help, social networks, a more flexible working market and a more flexible society. Conclusions Time shortage is a problem for parents with small children and the consequences of it are that crucial activities for promoting a long-term good health are given up. Input from the community is needed and the health educator can be a part in the work of teaching parents –to-be about lifestyle changes that could occur. Based on the results of this study, different methods can be used for the solution of specific problems in different families. / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att identifiera tidsbristens potentiella hälsorisker för heltidsarbetande småbarnsföräldrar. Avsikten var att i hälsopedagogyrket bättre kunna förstå och hjälpa denna särskilt tidspressade grupp i samhället att uppnå en mer hälsosam livsstil. Identifieringen byggde på både deltagarnas egna åsikter om tänkbara hälsorisker och på en tolkning av hälsoriskerna ur ett hälsopedagogperspektiv. Hur hanterar heltidsarbetande småbarnsföräldrar tidsbrist ur ett hälsoperspektiv, specificerat i kategorierna; sömn, återhämtning, kost, fysisk aktivitet, social hälsa och psykisk hälsa? Vilka konsekvenser för hälsan får tidsbrist för heltidsarbetande småbarnsföräldrar? Vad upplever småbarnsföräldrar skulle kunna hjälpa dem till en bättre hälsa i vardagen? Metod Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med 6 personer som rekryterades strategiskt: intervjupersonerna var alla heltidsarbetande eller heltidsstuderande, hade ett barn under 7 år och bodde tillsammans med partner. Alla intervjuer spelades in på två diktafoner och genomfördes, transkriberades och analyserades av båda författarna för att öka reliabiliteten i resultaten. Resultat Tidsbrist visade sig framförallt hanteras genom prioriteringar i respondenternas liv. Beroende på individuella preferenser, kunskaper och livsstil prioriterade man bort olika aktiviteter. Gemensamt för alla respondenter var att de prioriterade bort aktiviteter som var nödvändiga för hälsan på lång sikt. Tidsbristens konsekvenser på hälsan beror därmed på vilken typ av aktivitet som prioriteras bort. Det är tydligt att tidsbrist innebär en ökad risk för s.k. livsstilssjukdomar i längden. Småbarnsföräldrarnas egna förslag på lösningar rörde sig kring hushållstjänster, ekonomisk hjälp, sociala nätverk, en flexiblare arbetsmarknad och ett flexiblare samhälle. Slutsats För småbarnsföräldrar är tidsbrist är ett problem vars konsekvenser blir att viktiga aktiviteter för en långsiktigt god hälsa prioriteras bort. Insatser behövs från samhället och hälsopedagogen kan spela en viktig roll för att utbilda blivande föräldrar om de livsstilsförändringar som kan inträffa. Med hjälp bland annat av denna studies resultat kan olika metoder användas för att lösa olika familjers specifika problematik.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-2219 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Livsey, Lisa, Lerander, Maria |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete, ; 2011:14 |
Page generated in 0.0021 seconds