Examensarbetet syftar till att redovisa hur fyra olika kommuner i Stockholmsområdet, Huddinge, Nacka, Sollentuna och Vallentuna, arbetar med prioriteringar och initiala tidsplaner för samhällsbyggnadsprojekt. Syftet är även att göra en studie över hur väl initiala uppskattningar i samband med planuppdrag för detaljplanearbetets tidsåtgång stämmer överens med verkligt utfall. Sveriges kommuner ansvarar för fysisk planering och ska se till att kommunen tillfredsställer behovet av bostäder och allmänna funktioner. Rutinerna för hur prioriteringar för samhällsbyggnadsprojekt utförs och redovisas varierar stort mellan kommunerna. Huddinge framställer årligen ett av kommunfullmäktige antaget styrdokument som avser tre år och omfattar både prioriteringar projekten sinsemellan och tidsplaner för respektive projekt. Både aktiva och framtida projekt redovisas i dokumentet. Nacka arbetar efter en prioriteringsmodell som bygger på ett poängsystem som är anpassat efter politikernas mål och riktlinjer vid initiering av nya projekt.  Aktiva projekt prioriteras av projektledaren med inflytande från en styrgrupp bestående av enhetschefer. I Sollentuna fokuserar prioriteringen på resursplanering där handläggarnas arbetstid fördelas mellan projekten, vilken stäms av med politikerna. Vallentuna kommun tar årligen fram en omfattande bostadsbyggnadsprognos som redovisar en sammanställning över bostadsprojekt för de kommande tio åren.  Det som redovisas är projektets nuvarande skede och uppskattat igångsättningsår för bostäderna. Den initiala tidsplanen för respektive projekt redovisas numera vanligtvis i planbeskedet. Innan möjligheten till planbesked infördes i plan- och bygglagen (2010:900; PBL) varierade förekomsten av en initial tidsplan. Studien över initiala tidsplaner omfattar tidigare rutiner, innan införandet av planbesked i PBL, varför resultatet för de olika kommunerna inte går att jämföra sinsemellan då rutinerna var mer varierande. Resultatet visar dock att det generellt är stora skillnader mellan initialt uppskattad tidsåtgång och verkligt utfall, vilket visar svårigheten med att tidigt uppskatta en tidpunkt för antagande. Därför är det viktigt att kommunerna poängterar att oförutsedda händelser och omprioriteringar kan ske och att tidpunkten i bland annat planbeskedet endast är en riktlinje. Dock kan det konstateras att kommunerna även har varit väl optimistiska vid uppskattningen av tidsåtgången för de studerade projekten och de borde ha erfarenheten att göra mer rimliga tidsplaner. Det kan noteras att det finns lagreglerat hur detaljplanearbetet ska bedrivas, men däremot finns inga direktiv som reglerar hur kommunerna ska bedriva sin samhällsbyggnad. Det som är svårast är inte att detaljplanera ett avgränsat område utan svårigheten är att planera och prioritera samspelet mellan kommunens olika samhällsfunktioner – att planera planeringen!

Bakgrund: Kommuner har tidigare varit i en förvaltningsfas där de fokuserat på att förvalta samhället och de byggnader som finns. I och med att kommuner har ökat sina investeringar markant de senaste åren indikerar det på att kommuner befinner sig i en ny fas, vilket är samhällsbyggnadsfasen. I den nya fasen handlar kommunernas verksamhet om att förbättra samhället med nya investeringar samt rusta upp de befintliga byggnaderna för att öka kvalitén för medborgarna. De flesta byggnationerna sker i projektform där flera olika förvaltningar och nämnder i kommunen är involverade. Förvaltningar och nämnder har ofta olika intressen och motivationer vilket gör att gränser behöver dras för att precisera projektets innebörd. Med ökade investeringar ökar också risken hos kommunen och gränsproblematiken är en viktig faktor för att lyckas med projektet. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse kring kommunala samhällsbyggnadsprojekt gällande de strukturella och konceptuella gränserna. Vidare syftar studien mer specifikt att bidra med förståelse för nämnda gränser vid etableringsfasen av ett kommunalt samverkansprojekt. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie av ett kommunalt samhällsbyggnadsprojekt. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudie och observation. Den har en övergripande abduktiv forskningsansats och utgår således från teori och empiri. Slutsats: Studien visar att kommunen använder sig av direktiv och riktlinjer i projekt som skapar gränser för projektgruppen. De upplevs porösa och oklara då projektgruppen inte vet vad som förväntas av dem. Därmed behövs det en tydlig ansvarsfördelning inom projektorganisationen eftersom kommunen är ovana att arbeta i stora investeringsprojekt. / Background: For a long time, municipalities have been in an administration phase where the focus have been to administrate the community and existing buildings. Since municipalities in recent years have increased their investments it indicates that municipalities are in a new phase, which is the phase of social structure. The municipality’s work in the new phase is to improve the community with new investments and improve the existing buildings in order to increase quality for the citizens. The municipality’s work is done in projects where several departments are involved. The departments have often different interests and motivations which means that boundaries are required to define the meaning of the project. Increased investment results in higher risk for the municipality and therefore boundaries are an important factor for the project to succeed. Aim: The aim of the thesis is to increase the understanding of boundaries in a municipally social structure projects. Furthermore, the aim is to increase the understanding of boundaries in the establishment phase of a collaboration project. Methodology: This is a qualitative case study of a municipal social structure project. The study is based on semi structured interviews, document studies and an observation. The thesis has an abductive approach. Conclusion: The thesis shows that municipally use directions and guidelines, which creates boundaries for the project organization. However, the boundaries are vague and the project organization do not know what is expected of them. Therefore, it is important with a distinct responsibility distribution within the project organization because of municipality's unfamiliarity to work in large investment projects.