Storstäderna i Sverige växer och nya bostäder behöver byggas för att möta den växande befolkningen och för att tackla bostadsbristen. Enligt rådande samhällsbyggnadsnormer ska de nya bostadsområdena förtäta staden innanför stadens nuvarande gränser för att skapa bättre förutsättningar för arbetsplatser, utbildning, infrastruktur och fler mötesplatser. Detta till skillnad från äldre normer som förespråkat en utglesning av städer. Utmaningen för de växande städerna blir att kombinera täthet med goda livsmiljöer för människor.Studiens syfte är att, med Hagastaden som studieobjekt, utforska hur motsägelser och motstridigheter upplevs för olika aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. Syftet är även att undersöka hur dessa motstridigheter påverkar tolkningsprocessen av detaljplaner, krav eller direktiv som en entreprenör genomgår för att kunna genomföra ett samhällsbyggnadsprojekt. Samarbetet mellan de olika aktörerna i processen undersöks och möjligheter för att ett förbättrat samarbete för att minimera motstridigheter i samhällsbyggnadsprocessen diskuteras.Intervjuer genomfördes med fem tjänstepersoner från Veidekke Bostad AB, SKR, KTH, Stockholm stad och NCC. De bidrog med insikt om motstridigheter och om olika synvinklar som aktörerna har. Dessa användes i studiens analys och slutsats. Där pekades olika förbättringsområden ut och resulterade senare i rekommendationer. Slutsatsen visar att en blandning av olika åtgärder behövs; bland annat bättre samarbeten, tydligare planer och en modernisering av planprocessen. / The big cities in Sweden are growing and new housing is needed to accommodate the increasing population in order to tackle the current housing crisis. According to current norms of urban planning, new residential areas should densify the city from within the city's current boundaries in order to create better conditions for workplaces, education, infrastructure and more meeting spaces. This is in contrast to older norms that advocates for an urban sprawl. The challenge for the growing cities is to combine densification with good living environment for people.The purpose of this study is to discover how contradictions are perceived for different actors in the the urban planning process with Hagastaden as a case study The purpose is also to investigate how these contradictions affect the process of interpreting local development plans, requirements or directives that a contractor is faced with in order to complete an urban planning project. The cooperation between different actors in the process are investigated and the opportunities for an improved cooperation, in order to minimize contradictions, is discussed.Five interviews were conducted with officials from Veidekke Bostad AB, Skr, KTH, City of Stockholm and NCC. These gave insight on contradictions and about different point of views that the actors have. These were used in the study ́s analysis and conclusion. Possibilities for improvement were identified and resulted in the recommendations that are presented in the end of the study. The conclusion shows a number of different measures that are needed. Improves cooperation, clear plans and a modernized planning process amongst others.

Under de senaste decennierna har frågor rörande deltagande och demokrati fått en alltmer betydande roll i samhällsbyggnadsprocessen vilket har bidragit till att barnets roll har börjat ta allt större plats inom den. Ett begrepp som därmed har fått en allt större spridning är barnrättsperspektivet som består av ett barnperspektiv och barnets perspektiv som tillsammans utgör grunden för att tillgodose barnets rättigheter i samhället vilket även barnkonventionen kräver. Det finns således en skillnad mellan barnperspektivet och barnets perspektiv och det handlar i grund och botten om vem som skapar perspektivet. Barnperspektivet är ett begrepp som belyser en vuxens perspektiv om vad som är bäst för barnet medan barnets perspektiv belyser barnets eget perspektiv om vad denne anser som bäst för sig själv. Vidare handlar ett arbete med ett barnrättsperspektiv om att sätta barnet först och där tjänstemän alltid ska ställa barnets intressen mot alla andra intressen i en samhällsbyggnadsprocess. Syftet med denna studie avser därför att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med att tillgodose barnperspektivet och barnets perspektiv i sin samhällsbyggnadsprocess. Genom redogörelser från både intervjuer och planstudier blev det uppenbart att Uppsala kommun främst arbetar med ett barnperspektiv vilket betyder att kommunen behöver stärka deras kunskap om hur barnets perspektiv ska förstås och tolkas för att vidare uppnå ett barnrättsperspektiv. Det framgick även att det kan vara svårt att tillgodose båda perspektiven i en samhällsbyggnadsprocess då andra intressen kan få förtur. Detta visade sig vara ett resultat av en styrträngsel och en form av “child washing” som är befäst i Uppsala kommuns samhällsbyggnadsprocess vilket leder till ett negligerande av dessa perspektiv. Denna studie yrkar därför på att de är politiker och kommunala tjänstemän med en högre befattning som ska ta ansvar för att förbättra dessa rådande utmaningar.

Denna studie undersöker hur urbana ekosystemtjänster integreras i den svenska samhällsbyggnadsprocessen med anledning av deras alltmer betydande värden för staden och dess invånare. Dagens utmaningar med framför allt globala klimatförändringar och folksjukdomar är centrala frågor som stadsplaneringen behöver hantera då bland annat översvämningar, extremtemperaturer och ohälsa är problem som visar sig i den urbana miljön. För att minska, men även hindra, en negativ utveckling av stadens utmaningar pekas urbana ekosystemtjänster ut som en av flera avgörande aspekter för att skapa förutsättningar för framtidens hållbara städer. Trots ekosystemtjänsternas unika funktioner som såväl bidrar till vår välfärd som till kvalitativa livsmiljöer visar forskning att dagens städer inte sällan präglas av en avsaknad av ekosystemtjänster. Syftet med studien är därför att undersöka hur mål och strategier för att integrera urbana ekosystemtjänster översätts genom samhällsbyggnadsprocessens olika skeden för att slutligen landa i praktisk handling. För att undersöka denna process har en tvåfallstudie utformats där Örebro och Jönköpings kommun utgör arbetets studieobjekt. Studien undersöker vidare, genom det teoretiska perspektivet Aktör-nätverksteori (ANT), hur relationerna mellan samhällsbyggnadsprocessens olika skeden påverkar integreringen av ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Undersökningen grundar sig därför i ett perspektiv på världen som utgår ifrån att såväl mänskliga som icke-mänskliga objekt, så kallade aktörer, har en avgörande roll för hur olika handlingar ter sig. Av den anledningen är det därför viktigt att förstå vilka aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen som har möjlighet att påverka ekosystemtjänsternas plats i planeringen men även att förstå förbindelserna dem emellan. Empirin utgörs således av strategiska styrdokument, likt kommunernas översiktsplaner och grönplaner, men även detaljplaner samt intervjuer med planerare från olika skeden i samhällsbyggnadsprocessen. Resultatet av studiens empiri påvisar betydelsefulla likheter mellan de två fallen som framför allt visar att övergripande styrdokument, likt översiktsplaner, tydligt uttrycker ekosystemtjänsternas betydelse för kommunernas framtida utveckling. Studien visar däremot att planeraren inte sällan har en bristfällig kunskap gällande dessa frågor, vilket visar sig genom att intentionerna att integrera ekosystemtjänster går förlorade i detaljplanen. Enligt studiens resultat visar sig även detaljplanen brista i sina möjligheter att genom plankartan säkerställa ekosystemtjänsterna i den fysiska miljön, vilket grundar sig i vilka planbestämmelser som har stöd i plan- och bygglagen (PBL). Inte sällan uttrycks heller andra intressen, likt förtätning och ekonomisk vinning, som mer prioriterade frågor, vilket många gånger leder till att ekosystemtjänster istället bortprioriteras. För att åstadkomma en planering där ekosystemtjänster integreras genom hela samhällsbyggnadsprocessen visar studiens slutsats att relationerna mellan de studerade aktörerna därför måste stärkas samt att detaljplanens möjligheter att säkerställa ekosystemtjänster behöver utvecklas.

Denna uppsats handlar om hur medborgarens demokratiska position i samhällsbyggnadsprocessen påverkas beroende på valet av organisationsform i staden som expanderar. I denna studie har två städers stadsbyggnadsförvaltningar i kontrast till kommunala exploateringsbolag studerats utifrån två stadsutvecklingsprojekt. Att kommuner väljer att bolagisera sig inom stadsutveckling möjliggör för kommuner att delegera ut delar av ansvarsområdet för att resurseffektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Planlagstiftandet bibehålls inom den kommunala förvaltningen, då de har den myndighetsutövande uppgiften att ta fram detaljplaner för mark- och vattenanvändning enligt Plan- och bygglagen. De kommunala exploateringsbolagen kan i sin tur i stället ansvara för att påverka i tidiga skeden för att bidra med underlag, samtidigt som man är med under hela resans gång. Frågan är vad medborgaren har för demokratiskt inflytande i det som står utanför samrådsskedet i planlagstiftningen? Vad bidrar ett exploateringsbolag med till medborgarna än vad förvaltningen inte gör med befintlig planlagstiftning?  Enligt Regeringsformen (SFS 1974:152) utgår ”all offentlig makt från folket” vilket i praktiken möjliggör för medborgare att gå och rösta på valdagen. För att belysa organisationsformernas inverkan på medborgarens demokratiska position har studien använt sig av ett teoretiskt ramverk, utifrån ett hermeneutiskt förhållningsätt av begreppen medborgardeltagande och medborgardialoger. Därigenom har begreppen delats upp i delar av medborgare, deltagande och dialog för att få en djupare förståelse utifrån en demokratisk synvinkel inom stadsplanering. Detta för att undersöka om medborgardeltagande och medborgardialoger kan medföra ett medborgerligt inflytande, eller om det enbart kan ses som ett sätt att legitimera den demokratiska processen. Det kan beskrivas som att 1+1=3, utifrån att deltagande och dialog inte behöver betyda ett ”faktiskt” inflytande utan kan vara symboliskt utifrån gällande planlagstiftning.  I studien framgår det att bolagsformen har medgett en kontinuitet som inte hade varit möjlig enbart utifrån kommunernas förvaltningar. Möjligheten att genomföra en sammanhållen vision från början till slut möjliggörs, genom att exploateringsbolagen är med under hela stadsutvecklingsprojektens fortskridning i båda de studerade fallen. Samtidigt som det finns resurser att kunna ta upp enskilda medborgares perspektiv, något som traditionellt sätt i kommunala stadsbyggnadsförvaltningen inte haft möjligheten till. Detta då man riktat sig till det allmänna kollektivet i genomförandet av större stadsutvecklingsprojekt, vilket dagens institutionella planlagstiftning är ett resultat av den historiska framväxten av medborgarens position.

I Sverige är 85 % av befolkningen bosatt i städer och urbaniseringen har resulterat i förändrad markanvändning, vilket sätter press på naturens ekosystem. Ekosystemen skänker tjänster som luftrening, pollinering och naturupplevelser vilka är nödvändiga för människans välfärd. För att inte ekosystemtjänsterna ska förloras behöver den som planerar stadsbebyggelse ta hänsyn till naturens värden. Miljökvalitetsmålen och Agenda 2030 är mål som Sverige antagit för att säkerställa hållbara städer och biologisk mångfald, men trots politiska mål krävs det betydande arbetsinsatser från kommunerna för att lyckas implementera ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen. Genom enkätundersökning och intervjuer kartlagdes aktiviteten över hur Sveriges kommuner arbetade med ekosystemtjänster, samt deras erfarenheter. Resultatet visade att kommunerna arbetade med ekosystemtjänster i varierad skala. Majoriteten arbetade med frågan lite grann, men var osäkra på hur de skulle arbeta systematiskt. Respondenterna bedömde sig ha stor kännedom om begreppet, men upplevde brist på förståelse hos politiker och tjänstemän. Majoriteten av kommunerna hade framtida planer på att implementera ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen och var positiva till implementeringen, då den bidrog till bl.a. multifunktionella lösningar och hållbara städer. För att lyckas så bra som möjligt med implementeringen av ekosystemtjänster uppmuntras kommuner sprida kunskap bland olika grupper av tjänstemän, anpassa arbetsnivån efter organisationens förutsättningar samt systematiskt följa upp arbetsprocessen.

Det finns i dagens läge ingen enhetlig kommunikationsmodell som styr hur informationsutbytet kan ske mellan myndigheter och entreprenörer i samband med tillståndsprocessen i byggprojekt. I dagens byggbransch kan kommunikationen mellan entreprenörer och berörda myndigheter i ett byggprojekt, upplevas som bristande i somliga fall med avseende på vilken information som ska utväxlas, i vilket format, under vilka tidsramar samt under vilka handläggningstider. Huvudsyftet med studien är att försöka kartlägga brister som förekommer i kommunikationen i samband med tillståndsprocessen samt föreslå åtgärder för hur dessa kan minimeras. Myndigheternas samt entreprenörernas åsiker och synpunkter av kommunikationen kommer att utgöra ett underlag för studiens slutsatser.Metoderna som har används i samband med faktainsamling är kvalitativa och utgörs huvud-sakligen av semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer samt fallstudier. Huvudtanken bakom användning av flera datainsamlingsmetoder är att få en god validitet i studien samt få en verklighetsförankrad bild av kommunikationsfrågan i samband med en tillståndsprocess i bygg-projekt. Swim lane-metoden används i studien vid analysering av tillståndsprocessen samt för att presentera en kommunikationsmodell som kan användas för att underlätta ansökning av tillstånd för aktörer i byggbranschen. För att kunna analysera tillståndsprocessen mer i detalj, väljs bygglov som analyseringsobjekt. I studien görs sammanlagt sju intervjuer där fyra är på myndighetssidan och tre är på entreprenörssidan. Utöver intervjuerna görs tre deltagande observationer samt flera projektbesök i samband med fallstudierna.Kommunikationen kan idag ske på olika sätt beroende på vilken kommun ett byggprojekt genom-förs i och kan skilja sig i både tillvägagångssättet och handläggningstiderna. Orsaker till en bristande kommunikation från myndigheternas sida i samband med tillståndsprocessen i bygg-projekt, kan bero på hög arbetsbelastning hos myndighetsanställda samt personalbrist. Vissa tillstånd som till exempel det som berör belamring av allmänna ytor i samband med projekt-utförandet, kan ha långa beslutsvägar där flera myndigheter är inblandade vilket är en orsak till onödiga förseningar i beslutsfattandet.Det pågår idag en övergång i tillståndsprocessen från att ansökning och handläggning sker i pappersformat till en heldigitaliserad tillståndsprocess. Olika kommuner har kommit olika långt i digitaliseringsprocessen. För att kunna effektivisera tillståndsprocessen i byggprojekt, kan digitaliseringen nyttjas i större grad än det som görs idag. Exempel på digitala åtgärder som kan gynna tillståndsprocessen är implementering av automatiserade kommunikationsverktyg som möjliggör uppdatering av ärendets status. Entreprenören ges därmed möjlighet att kunna kommunicera med myndigheter samt komplettera eventuella brister med kort varsel. Implemen-tering av BIM i framtida tillståndsprocesser kan underlätta handläggningsproceduren för myndig-heternas del genom att möjliggöra smidiga kontroller i samband med granskning av ärendet som exempelvis kollisionskontroller eller kontroller av bärighets- och energiberäkningar. / In today's construction industry, communication between contractors and authorities in connection with the authorization process can seem to be unsatisfying. There is currently no unified communication model that could lead the exchange of information between authorities and contractors in construction projects. The main purpose of the study is to identify which shortcomings in communication process are common and suggest actions to minimize them. The opinions of the authorities and the contractors in connection with the communication aspect will provide a basis for the conclusions of the study. The methods used in collecting the results of the study are qualitative and consist of semi structured interviews, participatory observations and case studies. The main idea behind the use of multiple data collection methods is to get a good validity in the study as well as to get a reality-based image of the communication in connection with the authorization process in the building works. The swim lane-diagram method is used to analyse the communication process as well as to present a reliable model that can be used as a basis of various actors in the construction industry when applying for building permissions. Causes for shortcomings of communication by the authorities may be due to high workload of government workers and staff shortages. Communication can now happen in different ways depending on which municipality a building project is carried out in. There is currently a transition in the authorization process from application and processing in paper format to a digitized process. In order to streamline the state process in building projects. Digitization can be used to a greater level than what is being done today. Example of digital measures that can benefit the state process is implementation

Den svenska regeringen har beslutat om en strategi för IT-politiken, där målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Dessa möjligheter kommer öppna upp för en enklare vardag för privatpersoner och företag. Flera kommuner har idag samarbeten med EU, regioner och kommuner där syftet är att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen med hjälp av att utveckla innovativa digitala verktyg. Offentliga utredningar har påvisat brister i hur lösningarna presenteras och att det finns utvecklingspotential. I nuläget presenteras information för allmänheten i form av text och bilder, vilket ger en ofullständig bild av pågående och framtida byggprojekt. Tidigare studier inom andra områden har visat att 3D-teknik kan vara värdefullt på en bred front. Syftet med studien var att undersöka hur 3D-kartor påverkar användbarheten och förståelsen hos allmänheten i medborgardialoger inom samhällsbyggnadsprocessen. Studien berörde även hur processens virtualiserbarhet påverkas. Som teoretiskt ramverk och principer som underlag för studien, användes modellen Process Virtualization Theory (PVT) och användbarhet. Inom det sistnämnda används komponenter som effektivitet, fel, minnesbarhet, lärbarhet och tillfredsställelse för att mäta användbarheten av tjänsterna. PVT-modellen kan användas för att mäta hur lämpad en process är att vara digital och huruvida IT kan möjliggöra en bättre digital process eller inte. Studien har en genomgående kvalitativ ansats som undersökte  användbarheten och hur lämpad processen är att vara digital. Användbarhetstest med kompletterande intervjuer utfördes under två separata tillfällen där det ena riktades mot en befintlig webbtjänst och den andra mot en ny webbtjänst med en 3D-karta.  Resultatet i användandet av 3D-kartan påvisade att igenkänning och ovana är två återkommande teman där tillfredsställelse uppvisas i form av nyfikenhet och intresse. I jämförelse mellan webbtjänsterna så bidrog 3D-kartan till en ökad visuell förståelse av informationen som presenterades. Å andra sidan gav informationsdokumenten en djupare förståelse. 3D-kartan påverkade den undersökta processen positivt och var framförallt användbar för den visuella förståelsen. Processen var lämpad för att vara digital där representationen var en bidragande faktor för vad IT möjliggjorde. / The Swedish government has decided on a strategy for IT policy where the goal is for Sweden to be the best in the world at utilizing the possibilities of digitalisation. These opportunities will open up for a simpler everyday life for individuals and companies. Several municipalities today have collaborations with the EU, regions and municipalities where the purpose is to digitize the community building process with the help of developing innovative digital tools. Public investigations have shown shortcomings in how the solutions are presented and that there is development potential. At present, information is presented to the public in the form of text and images, which gives an incomplete picture of ongoing and future construction projects. Previous studies in other areas have shown that 3D technology can be valuable on a broad front. The purpose of the study was to investigate how 3D maps affect the public's usefulness and understanding in citizen dialogues in the community building process. The study also touched on how the virtualisability of the process is affected. As a theoretical framework and principles as a basis for the study, the model Process Virtualization Theory (PVT) and usability were used. Within usability, components such as efficiency, error, memorability, learnability and satisfaction are used to measure the usefulness of the services. The PVT model can be used to measure how appropriate a process is to be digital and whether IT can enable a better digital process or not. The study has a consistent qualitative approach that relates to examining usability and how appropriate the process is to be digital. Usability tests with supplementary interviews were performed on two separate occasions, where one is aimed at an existing web service and the other at a new web service with a 3D map. The results in the use of the 3D map showed that recognition and unfamiliarity are two recurring themes where satisfaction is shown in the form of curiosity and interest. In comparison between the web services, the 3D map contributed to an increased visual understanding of the information presented. However, the information documents provided a deeper understanding. The 3D map proved to have a positive effect on the investigated process and was above all useful for the visual understanding. The process also proved to be suitable for being digital, where representation was a contributing factor to what IT made possible.

Sweden should be internationally leading in taking advantage of the opportunities offered by digitalization. Though several industries report successes, the community-building sector is far behind. The Swedish government has initiated several assignments to enable and push the digitalization of the community-building process forward. The process that has been analogous, time-consuming, fragmented and resulted in a loss of valuable information, shall become digital, uniform, and cohesive, as well as facilitate decision-making, collaboration, information- and knowledge flows. This thesis has been limited to studying the planning and building permit process, a central part of the community-building process, from an innovation ecosystem perspective. The purpose has been to understand how actors collaborate to realize the goal of a digital community-building process. It includes understanding also how actors work and relate to digitalization internally in their organization, how they interact with others, what roles they take, as well as what values, challenges, and success factors they identify. Literature- and document studies have been completed to understand innovation ecosystems, digitalization in the sector and how the innovation ecosystem perspective can be used to understand the digitization of the planning and building permit process. Interviews have been held with eight different actors who in various ways are significant for the digitization of the process. The result clarifies that the actors have reached different digital maturity. While some have taken on a leadership role, are innovative and explore opportunities, others are waiting to see which direction the sector takes and are open to adapting to the results of other actors' exploring and innovations. Moreover, the history of a long collaboration has served as a foundation for the actors' work with digitalization and proved crucial for achieving the goal of a cohesive digital process. The results have also clarified that actors have different knowledge and specializations that consequently established dependence on other actors and affect each actor's capacity for action. Furthermore, several identified challenges of legal, economic, and political character, need to be solved for the process to be digitized. Challenges also relate to some of the digital technology that is implemented neither meets legal requirements nor the requirements of the actors. Simultaneously digitalization requires new working methods and new knowledge among employees. The central identified values are efficiency, and the increased collective understanding and knowledge visual models enable. It can also result in higher quality and consensus on decisions and detailed plans, as well as new opportunities for evaluation, analysis, and optimization, and hopefully enable more sustainable development. / Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, men trots att flera branscher redovisar framgångar ligger samhällsbyggandssektorn långt efter. För att pådriva och möjliggöra en digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen har regeringen initierat en rad uppdrag. Processen som varit analog, tidskrävande, fragmenterad och resulterat i att värdefull information går förlorad, ska bli digital, enhetlig, sammanhållen och underlätta beslutsfattande, samverkan, informations- och kunskapsflöden. Uppsatsen har avgränsats till att studera digitaliseringen av skedena plan- och bygglovsprocessen från ett innovationsekosystemperspektiv. Syftet har varit att förstå hur aktörer samverkar för att realisera målbilden om en digital samhällsbyggnadsprocess. Det har även inneburit att förstå hur aktörerna arbetar och förhåller dig till digitalisering internt, vilka roller de tar, hur de samverkar och vad för värden, utmaningar och framgångsfaktorer de identifierar. Litteratur- och dokumentstudier har genomförts för att skapa en förståelse för innovationsekosystem, digitalisering inom sektorn samt för hur innovationsekosystemperspektivet kan användas för att förstå digitaliseringen av plan- och bygglovsprocessen. Intervjuer har hållits med åtta olika aktörer som på olika sätt är betydande för digitaliseringen av processen. Resultatet har tydliggjort att aktörerna arbetar med digitalisering på olika sätt. Medan vissa tagit på sig en ledartröja, är innovativa och utforskar möjligheter, är andra mer inväntande för att se vilken riktning sektorn tar och är öppna för att anpassa sig till resultaten av andra aktörers utforskande. Den samverkan som länge funnits etablerat har lagt en grund för digitaliseringsarbetet och visat sig vara avgörande för att målbilden om en digital sammanhållen process ska kunna uppnås. Resultatet har även visat att aktörer har olika specialiseringar som skapat ett beroende till andra aktörers kompetenser och utrymme för agerande. Det finns flera identifierade utmaningar som behöver lösas för att processen ska gå att digitalisera. De är av såväl juridisk, ekonomisk och politisk karaktär. Det handlar även om att den digitala teknik som finns inte uppfyller aktörernas krav. Digitaliseringen innebär även nya arbetsmetoder och att anställda behöver nya kunskaper. De främsta identifierade värdena är effektivisering och att man genom visuella modeller får en ökad kollektiv förståelse och kunskap. Det kan även resultera i högre kvalitet och samsyn på beslut och detaljplaner, samt helt nya möjligheter för utvärdering, analys och optimering vilket förhoppningsvis kan möjliggöra en hållbarare utveckling.