Studien hanterar vilka förväntningar controllers själva har på förändringen av deras roll genom att utföra en kvalitativ fallstudie av detta på en kommunal organisation i Sverige. Det i syfte att skapaen förståelse för controllerns egna förväntningar på förändringen av dess roll inom en kommunal förvaltning i Sverige, genom att analysera de förväntningar som existerar från controllern själv och deras ekonomichef. Sedan controllerrollen började bli vanlig i Sverige under 1970-talet har en vetenskaplig debatt förts kring ämnet angående controllers påverkan, roll och värde i organisationer med studier som även behandlar vinster och potentiella förluster av rollens förändring och hur förväntningar påverkar denna förändring. Därmed finns det anledning att vidarestudera controllers egna förväntningar för att öka förståelsen för detta fenomen och dess påverkan på controllerns roll. Denna studie undersökte controllers egna förväntningar på förändring genom att utföra semistrukturerade intervjuer utifrån en teoretisk referensram baserad på controllerns rollförändring av controllerns roll och förväntningar på controllers. Tre controllers och en ekonomichef intervjuades och intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan tolkas och analyseras. Controllers roller analyserades med hjälp av en figur för kategorisering av controllers och förväntningar genom djupgående analys av controllers svar kring förväntningar, roll och förändring. Studien har kommit fram till att controllers har förväntningar på att arbeta mot mindre hantering av statiska uppgifter och redovisning. Förväntningarna riktar sig även mot att föra närmare samarbeten med verksamheter, utföra analyser och vara delaktiga i projekt. Studien indikerar även att controllers själva kan vara en drivande faktor för denna förändring genom sina arbetsuppgifter och tillvägagångsval i utförandet av dessa. Controllers förväntningar stämmer även väl överens med de förväntningar som finns från Ekonomichef och ledning där ekonomichefen ger uttryck för ledningens förväntningar. Studien fördjupar kunskapen om controllers egna förväntningar och påverkan på sin roll genom att analysera deras förväntningar samt de som finns från ekonomichefen vilket förbättrar förståelsen av rollens förändring. Detta har implikationer för hur tillvägagångssätt av en medveten förändring eller utveckling av rollen bör utformas. Studien öppnar även för fortsatt forskning angående hur dessa förväntningar kan se ut i bland privata företag eller kvantitativa studier av controllers förväntningar. / The study deals with what expectations controllers themselves have in the change of their role by performing a qualitative case study of this phenomenon on a municipal organization in Sweden. The purpose of this study is to create an understanding of the controller's own expectations of the changes of their role within a municipal administration in Sweden, by analyzing the expectations that exist from the controllers themselves and their financial manager. The controller role emerged and became commonplace in Sweden during the 1970s, and an ongoing debate on the subject of the controller's influence, role and value within an organization has been present since, including studies that deal with gains and potential losses of the controller’s roles change and how accompanying expectations affect this change. Thus, there is reason to further study the controllers'own expectations in order to increase the understanding of this phenomenon and its impact. This study examined the controller’s own expectations on changes by conducting semi-structuredinterviews based on a theoretical frame of reference formed around the controller's role, changes in the role and expectations of surrounding the role. Three controllers and one chief financialofficer were interviewed in this study, these interviews were recorded and transcribed as to laterbe and analyzed. The controller’s roles were analyzed using a diagram for categorizing controllers, the expectations were then handled through in-depth analysis of controllers responses concerning expectations, role and change based on the conclusions of the controller's roles in the diagram. The study concluded that Controllers have expectations of working towards less management of statictasks and accounting in order to collaborate closer with businesses, carry out analyzes and beinvolved in projects. Expectations also aim to have closer collaboration with businesses, carrying out analyzes and participating in projects. The study also indicates that controllers themselves can be a driving force for this change through their work tasks and choice of approach in execution. Controller's expectations are also in line with the expectations of the chief financial officer and management with the chief financial officer acting as a conduit for management's expectations. The study expands the knowledge of controller’s own expectations and their influence on theirrole, which furthers the knowledge of the changes of the role. In turn this has implications for how a conscious approach to the change and development of the role ought to be designed. The study also enables continued research on how these expectations can manifest themselves among private companies and quantitative studies.

Denna uppsats handlar om hur medborgarens demokratiska position i samhällsbyggnadsprocessen påverkas beroende på valet av organisationsform i staden som expanderar. I denna studie har två städers stadsbyggnadsförvaltningar i kontrast till kommunala exploateringsbolag studerats utifrån två stadsutvecklingsprojekt. Att kommuner väljer att bolagisera sig inom stadsutveckling möjliggör för kommuner att delegera ut delar av ansvarsområdet för att resurseffektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Planlagstiftandet bibehålls inom den kommunala förvaltningen, då de har den myndighetsutövande uppgiften att ta fram detaljplaner för mark- och vattenanvändning enligt Plan- och bygglagen. De kommunala exploateringsbolagen kan i sin tur i stället ansvara för att påverka i tidiga skeden för att bidra med underlag, samtidigt som man är med under hela resans gång. Frågan är vad medborgaren har för demokratiskt inflytande i det som står utanför samrådsskedet i planlagstiftningen? Vad bidrar ett exploateringsbolag med till medborgarna än vad förvaltningen inte gör med befintlig planlagstiftning?  Enligt Regeringsformen (SFS 1974:152) utgår ”all offentlig makt från folket” vilket i praktiken möjliggör för medborgare att gå och rösta på valdagen. För att belysa organisationsformernas inverkan på medborgarens demokratiska position har studien använt sig av ett teoretiskt ramverk, utifrån ett hermeneutiskt förhållningsätt av begreppen medborgardeltagande och medborgardialoger. Därigenom har begreppen delats upp i delar av medborgare, deltagande och dialog för att få en djupare förståelse utifrån en demokratisk synvinkel inom stadsplanering. Detta för att undersöka om medborgardeltagande och medborgardialoger kan medföra ett medborgerligt inflytande, eller om det enbart kan ses som ett sätt att legitimera den demokratiska processen. Det kan beskrivas som att 1+1=3, utifrån att deltagande och dialog inte behöver betyda ett ”faktiskt” inflytande utan kan vara symboliskt utifrån gällande planlagstiftning.  I studien framgår det att bolagsformen har medgett en kontinuitet som inte hade varit möjlig enbart utifrån kommunernas förvaltningar. Möjligheten att genomföra en sammanhållen vision från början till slut möjliggörs, genom att exploateringsbolagen är med under hela stadsutvecklingsprojektens fortskridning i båda de studerade fallen. Samtidigt som det finns resurser att kunna ta upp enskilda medborgares perspektiv, något som traditionellt sätt i kommunala stadsbyggnadsförvaltningen inte haft möjligheten till. Detta då man riktat sig till det allmänna kollektivet i genomförandet av större stadsutvecklingsprojekt, vilket dagens institutionella planlagstiftning är ett resultat av den historiska framväxten av medborgarens position.