Energianvändningen inom bostadssektorn har stadigt ökat och verkar inte minska trots energieffektiva apparater. Genom att bygga lågenergibostäder försöker bostadsbolagen minska energianvändningen, vilket också sker, men endast vad gäller uppvärmning och varmvatten. Syfte med avhandlingen är att öka kunskapen kring hushållens energianvändning i passivhus med fokus på hushållens aktiviteter. Intervjustudier har utförts med hushåll och bostadsbolag för att utröna hur de materiella förutsättningarna påverkar vardagsaktiviteter i hushållen. Utifrån tidsgeografiska begrepp analyseras några vardagliga hushållsprojekt: mathållning, klädvård och rekreation. Begreppet energiordning används för att påvisa hur aktiviteters genomförande påverkas av resurser, restriktioner och möjligheter av olika slag, inklusive elektricitet. Eftersom varje hushåll är unikt kommer också energiordningarna i hushållen att se olika ut vilket påverkar värmekomforten i bostaden. Passivhuskonceptet som sådant påverkar inte aktiviteterna i nämnvärd grad, men hushållen bevarar gärna den värme som uppstår i och med olika aktiviteter genom att öppna dörrar och ugnsluckor för att sprida värmen i bostaden. En slutsats från studien är att eftersom alla hushåll har unika energiordningar behöver också de materiella  resurserna anpassas så att olika handlingsalternativ blir möjliga. Genom att ta del av hushållens erfarenheter av olika energiordningar kan bostadsbolagen få tillgång till nya idéer och anpassa de materiella förutsättningarna till hushållens behov så att energieffektivt boende också inbegriper hushållens aktiviteter. / Energy use in the residential sector has gradually increased and does not seem to be decreasing in spite of energy efficient appliances. By building low energy homes, housing companies are trying to reduce energy use, and to some extent they are succeeding, although the reductions are confined to heating and hot water. The aim of the thesis is to increase knowledge about household energy use in passive houses focusing on household activities. Interviews were conducted with households and public housing companies to investigate how material conditions, such as the flats and the appliances, affect daily activities in the home. Based on time-geographic concepts, a few everyday household projects are analyzed: cooking, care of clothing and recreation. The concept of energy orders is used to show that the realization of activities is influenced by various kinds of resources, including electricity, and the constraints and opportunities related to them. Since each household is unique, the energy orders also look different, which has an influence on the thermal comfort in the home. The passive house concept as such does not affect household activities in a profound way, but the households try to preserve and spread the spill heat generated in various activities by opening doors to rooms and doors of appliances such as the oven to distribute the heat throughout the flat. One conclusion from the thesis is that, because all households have unique energy orders, material resources also need to be adapted so that activities can be performed in a variety of ways. By taking advantage of household experiences, housing companies may gain access to new ideas and improve functionality so that material conditions suit household needs. By taking advantage of household experiences, housing companies may gain access to new ideas and improve functionality so that material conditions in energy efficient housing are designed to suit a broad range of household needs.

<p> In the history of scientific visualization techniques there is a lack of social science practices and methodologies. The advent of modern computer graphics brought the use of visualizations into a whole new era, but even though the tools by which such modern visualizations are created become easier to access and use, the lack of social science researchers harvesting the benefits of such tools still remain. This ease of use, increase in power and accessibility plus the ever growing need within the natural sciences to augment the human senses has further complicated the relationship between scientific methodologies, validity, reliability and the use of visualization techniques. This relationship must be explored, demystified and understood in order to fully grasp the impact of visualization practices when incorporated into any given scientific method. Within the social sciences there is one example of a tradition that has since its conception carried within it a graphical notion and a visualization practice. Time geography, a theory/method from the field of human/cultural geography has at its core a set of visualization techniques that encapsulate the very framework of time geographical analysis. Since it has been an integral part of the method trough out its history, it provides the perfect example for the study of the relationship between graphical visualization techniques and methodological development. The essay uses time geography as a case to construct and try out a set of scientific and methodological perspectives on the use of modern visualization techniques in social science practices. It is not an attempt to critically deconstruct this relationship within time geography, rather it points to a possible approach to the study of visualization techniques and their impact/role in the development of social science practices.</p> / <p>Den vetenskapliga visualiserings historia visar en tydlig brist på exempel från samhällsvetenskapliga praktiker och metoder. Den moderna datorgrafikens utveckling har tagit den vetenskapliga visualiseringen till nya nivåer, men trots att verktygen för skapandet av moderna datorgrafiska visualiseringar blivit lättare att hantera och förfoga över lyser de samhällsvetenskapliga exemplen på adopterandet av dessa verktyg fortfarande med sin frånvaro. Vertygens ökande grad av användarvänlighet och kraft, samt de naturvetenskapliga traditionernas ständigt växande behov att gå bortom de mänskliga sinnenas begränsningar har gjort relationen mellan visualiseringstekniker och vetenskapliga metoder, dess reliabilitet och validitet ytterligare komplicerad. För atttill fullo förstå hur inkorporerandet av visuella praktiker och modeller påverkar en metods utveckling i övrigt måste denna relation utforskas och analyseras. Inom samhällsvetenskapen finns en tradition som sedan sin tillkomst burit med sig ett visuellt språk och en visualiseringspraktik. Tidsgeografin, en delvis kulturgeografisk tradition har i själva sitt kärnspråk en serie viusaliseringsmodeller vilka är central del av metodens analysverktyg. Tidsgeografin erbjuder därmed ett utmärkt exempel för studier av relationen mellan vetenskapliga visualiseringspraktiker och metodologisk utveckling. Uppsatsen använder tidsgeografins metod och historia som en fallstudie i ett försök att konstruera och pröva ett antal vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv på användandet av vetenskaplig visualisering inom samhällsvetenskapen. Uppsatsen är inte ett försök att kritiskt dekonstruera tidsgeografin, snarare visar den på en möjlig väg att närma sig studiet av moderna visualiseringsteknikers påverkan/roll i samhällsvetenskaplig metodutveckling.</p>

In the history of scientific visualization techniques there is a lack of social science practices and methodologies. The advent of modern computer graphics brought the use of visualizations into a whole new era, but even though the tools by which such modern visualizations are created become easier to access and use, the lack of social science researchers harvesting the benefits of such tools still remain. This ease of use, increase in power and accessibility plus the ever growing need within the natural sciences to augment the human senses has further complicated the relationship between scientific methodologies, validity, reliability and the use of visualization techniques. This relationship must be explored, demystified and understood in order to fully grasp the impact of visualization practices when incorporated into any given scientific method. Within the social sciences there is one example of a tradition that has since its conception carried within it a graphical notion and a visualization practice. Time geography, a theory/method from the field of human/cultural geography has at its core a set of visualization techniques that encapsulate the very framework of time geographical analysis. Since it has been an integral part of the method trough out its history, it provides the perfect example for the study of the relationship between graphical visualization techniques and methodological development. The essay uses time geography as a case to construct and try out a set of scientific and methodological perspectives on the use of modern visualization techniques in social science practices. It is not an attempt to critically deconstruct this relationship within time geography, rather it points to a possible approach to the study of visualization techniques and their impact/role in the development of social science practices. / Den vetenskapliga visualiserings historia visar en tydlig brist på exempel från samhällsvetenskapliga praktiker och metoder. Den moderna datorgrafikens utveckling har tagit den vetenskapliga visualiseringen till nya nivåer, men trots att verktygen för skapandet av moderna datorgrafiska visualiseringar blivit lättare att hantera och förfoga över lyser de samhällsvetenskapliga exemplen på adopterandet av dessa verktyg fortfarande med sin frånvaro. Vertygens ökande grad av användarvänlighet och kraft, samt de naturvetenskapliga traditionernas ständigt växande behov att gå bortom de mänskliga sinnenas begränsningar har gjort relationen mellan visualiseringstekniker och vetenskapliga metoder, dess reliabilitet och validitet ytterligare komplicerad. För atttill fullo förstå hur inkorporerandet av visuella praktiker och modeller påverkar en metods utveckling i övrigt måste denna relation utforskas och analyseras. Inom samhällsvetenskapen finns en tradition som sedan sin tillkomst burit med sig ett visuellt språk och en visualiseringspraktik. Tidsgeografin, en delvis kulturgeografisk tradition har i själva sitt kärnspråk en serie viusaliseringsmodeller vilka är central del av metodens analysverktyg. Tidsgeografin erbjuder därmed ett utmärkt exempel för studier av relationen mellan vetenskapliga visualiseringspraktiker och metodologisk utveckling. Uppsatsen använder tidsgeografins metod och historia som en fallstudie i ett försök att konstruera och pröva ett antal vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv på användandet av vetenskaplig visualisering inom samhällsvetenskapen. Uppsatsen är inte ett försök att kritiskt dekonstruera tidsgeografin, snarare visar den på en möjlig väg att närma sig studiet av moderna visualiseringsteknikers påverkan/roll i samhällsvetenskaplig metodutveckling.

This study investigates how people's perceived sense of safety affects their use of and feeling of safety when they are in a park. The chosen location for the case study research is Karlstad City Garden. Currently, Karlstad City Garden is underutilized and was described as unsafe in a survey conducted by the municipality of Karlstad in 2018 (Karlstad kommun 2019). The purpose of this study is to examine visitors' perceived feelings of safety when they are in Karlstad City Garden. The study will focus on four factors; lighting, lack of people, maintenance, and visibility to provide what effect they have on people when they visit a public place. Previous research, including the municipality's safety survey, identified these four factors as significant contributors to visitors' feelings of safety. This study aims to gain a better understanding of why visitors perceive themselves as safe or unsafe in the park and how these four factors influence their perceived sense of safety. To investigate visitors' experiences of the park, a questionnaire was distributed through social media, and QR codes were distributed in the park to reach a diverse range of respondents. Additionally, observations were conducted as part of the study, primarily to complement the questionnaire and strengthen the findings. The study findings revealed that the time of day and the four factors mentioned above influenced visitors' perceived sense of safety in the park. During the day, more people were present, which made visitors feel safer. In the evening, the park was largely empty, and there were few visitors. The feelings of safety during this time could be attributed to the low population in the park, inadequate lighting in most areas, and reduced visibility during the evening. The poor visibility and lighting could be a result of insufficient maintenance, particularly in the densely vegetated southern part of the park. As a result, many people may have avoided visiting the park in the evening due to feeling unsafe.

<p>  Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.</p><p>För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper;<strong> </strong>pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka.</p> / <p>  The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future.</p><p>For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.</p>

This study has as an objective to compare and evaluate the living conditions of two immigrant children residing in different places in Sweden. Given that immigrants often are looked upon as a social and physical vulnerable group in relation to disadvantageous socioeconomic conditions the children's lives were analyzed in relation to four public health objects. By using Runkeeper, GIS, Equipop data, time geographic material, telephone conversations and a web survey the children lives are analyzed within their activity spaces. The children formed their lives in different socioeconomic environments and adapted their lives after their conditions. The perspective on individual level can be put in contrast with studies based on society level. In relation to this the lives of these two children are observed as deviant because they showed a good health status in social and physical aspects. Some theories and hypothesis could be verified and some of these could be falsified. Keywords: Activity spaces, immigrant, socioeconomic conditions, health status.

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden. För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter). För de orter som inte lyckats utmärks dessa av att de ofta saknar goda kommunikationer och/eller befinner sig i en näringsomvandling, från dominerande basindustri till ett mer tjänstebaserat näringsliv. Framtidens vinnare blir troligen samma som idag och för den studerade regionen får Jönköping anses vara den största vinnaren, även om de andra länscentrana, Kalmar och Linköpipng/Norrköping, också är vinnare. Vissa frågetecken kring hur Norrköping klarar konkurrensen med Jönköping finns, på samma sätt som mellan Kalmar och Växjö, då en stark tillväxt i en ort kan få andra orter att stå tillbaka. / The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future. For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.

Förmåga att använda informations- och kommunikationsteknik framhålls numeraofta som en förutsättning för delaktighet på lika villkor i samhällslivet. Näraförknippat med detta är de insatser som görs för att överbrygga digitala klyftor isamhället. IKT har gjort deltagandet i samhällslivet mer möjligt för personer medsynnedsättning. Tillgång till teknik innebär dock inte alltid att den kan användas ivardagen. I denna avhandling analyseras den förmedlingsprocess som sker när barnmed grav synnedsättning, genom förskrivning på syncentraler, får tillgång tilldatortekniska hjälpmedel, samt hur barnen därefter tillägnar sig tekniken genom att,med olika stödpersoners hjälp, använda den i skolan och hemmet. Åtta barn (mellan7-18 år) från två syncentralers upptagningsområden deltog i studien, tillika medderas föräldrar, stödpersoner i skolan samt personal (datortekniker och anpassningslärare)från syncentralerna. Undersökningsmaterialet har samlats in genom intervjuer,samtal och observationer. Barnen har skrivit aktivitetsrelaterade dagböcker. Förmedlingsprocessen involverar många personer från flera organisationer och ärutsträckt i tid och rum. Olika rationaliteter ställs mot varandra när professionelltverksamma från syncentral och skola, tillsammans med föräldrar ska möjliggöra förbarnen att ta tekniken i bruk. Med utgångspunkt från datorn som hjälpmedel diskuterastre projekt vars mål är viktiga för barnet att nå: att lära sig, att bli socialtdelaktig och att bli självständig. Dessa projekt står ofta i konflikt med varandra, tillexempel barnens önskan att träna på datorn samtidigt som de vill leka med sinakamrater. Med en tidsgeografisk ansats analyseras situationer där konflikter uppstår,samt vilka avvägningar och försök till samordning som görs av de inblandadeparterna. Skolan utgör ett område där den övergripande samhälleliga ambitionen omett liv på lika villkor ska konkretiseras. Analysen pekar på att uppmärksamhet börriktas såväl mot den individcentrerade kompensatoriska användningen av tekniskahjälpmedel, som mot skolans uppläggning av undervisningen (strukturell förändring förtillgänglighet). Ett helhetsperspektiv på förmedlingsprocessen möjliggör långsiktigplanering där tidsrumsliga dimensioner betraktas och dess fragmentering minskas. / The ability to use information and communication technology is regarded today as acondition for participation in society. Closely associated with this are measurestaken to reduce the digital divide in society. Computer technology is accepted asmaking it possible for people with disabilities to manage most things on their ownthat previously required some help of others. However, access to technology doesnot necessarily equal usability. This thesis explores and analyses the mediationprocess that occurs when children with visual impairment, access assistive computertechnologies, and how these, by the help of support persons, are used in home and atschool. Eight children (between seven and eighteen years of age) were included inthe study, as well as their parents, support persons in school and professionals fromthe Low Vision Clinics. Research data have been collected through interviews,conversations, observations and activity oriented diaries. The mediation processinvolves a number of persons and organisations and is both organisationally complexand extended in time and space. Different rationalities are set against eachother, when professionally active persons from the Low Vision Clinics and schools,together with parents make it possible for the children to use the assistive devices.From the standpoint of the computer as an aid, three projects are discussed whosegoals are important for the child to achieve to be able to, in the short and long run,live life to the full. These projects are ‘learning’, ‘becoming socially involved’ and‘becoming independent’. The projects can often be in conflict with each other; forexample the children’s desire to practice on the computer against their wanting toplay with their friends at the same time. With a time-geographic approach,situations in which conflicts and trade-offs arise, as well as the coordination effortsmade by those involved, are analysed. The school constitutes an area in which theoverreaching societal ambition of a life on equal terms is realised. This studydiscusses how compensation for the individual as well as structural change foraccessibility manifests itself in organisation, structures and supportive efforts.

Avhandlingen behandlar byggprocesser i södra Sverige som hade ambitionen att åstadkomma lågenergihus liknande den tyska passivhusstandarden. Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för processer i införandet av ett energikoncept. Energikonceptet betraktas som en innovation för användning i en sektor som av många beskrivs som konservativ och inte särskilt mottaglig för innovationer. Byggprocesserna studeras genom att händelser rekonstrueras med hjälp av berät-tande källor såsom intervjuer och protokoll från olika möten. Även observationer har använts där tillfälle funnits. Fokus riktas mot hur arbetet organiserades och beslutsprocessen bakom valet av teknik till konceptet. Även massmedias rapporte-ring om byggprocesserna har studerats och hur deltagarna i byggprocesserna marknadsförde energikonceptet. Införandet av energikonceptet kan förstås som transformationer eller om-formningar. Omformningarna bestod av fem grundläggande aktiviteter som med Hägerstrands tidsgeografiska begrepp kallas: lösgörning, formning, hopsättning, transportering och lagring. Energikonceptet lösgjordes från ett specifikt lokalt sammanhang och transporterades till ett annat där det formades för att passa nya förutsättningar och sattes ihop till ett nytt energikoncept. Det nya energikonceptet lagrades i ett nytt hus. Genom att följa människors och teknikers trajektorier kunde slutsatser angående energikonceptets svagt och starkt kopplade delar dras. De starkt kopplade delarna är byggherrens organisering av arbetet som skulle underlätta en starkare styrning. Sinnliga upplevelser av lagrade energikoncept hade betydelse för användandet. Solfångare visade sig vara en svagt kopplad teknik och behövde teknikbärare för att användas. / This thesis explores building processes in the south of Sweden with the aim to accomplish low energy housing in accordance with the German standard for passive houses. In this thesis, the passive house is regarded as an innovative en-ergy concept which has been introduced to Sweden and to a conservative sector. The purpose of the study is to provide an understanding of processes in the im-plementation of an innovation for energy-saving dwellings. The process is recon-structed with data from interviews, minutes, articles, reports, etc, and presented as stories of different sequences including how the housing projects were organised, how the energy concept was established among the participants, how decisions were made and what messages were presented about the energy concept in mass media. The energy concept is followed in a process of transformation where it was subject to five fundamental acitivites: decomposition, moulding, composition, transportation and storage. The concepts originate from a time-geography per-spective, founded and developed by the Swedish geographer Torsten Hägerstrand. The energy concept was decomposed at a specific local context and transported to another, where it was moulded and composed into a new energy concept. The new energy concept was stored in a new setting. By following the trajectories of peo-ple and technologies, conclusions about the energy concept can be drawn. The building proprietors chose less conventional ways of managing the building proc-ess in order to have more control. The projects were started by people who them-selves had their own experience of passive houses. Solar collectors were loosely coupled to the energy concept and needed technology carriers.