Energianvändningen inom bostadssektorn har stadigt ökat och verkar inte minska trots energieffektiva apparater. Genom att bygga lågenergibostäder försöker bostadsbolagen minska energianvändningen, vilket också sker, men endast vad gäller uppvärmning och varmvatten. Syfte med avhandlingen är att öka kunskapen kring hushållens energianvändning i passivhus med fokus på hushållens aktiviteter. Intervjustudier har utförts med hushåll och bostadsbolag för att utröna hur de materiella förutsättningarna påverkar vardagsaktiviteter i hushållen. Utifrån tidsgeografiska begrepp analyseras några vardagliga hushållsprojekt: mathållning, klädvård och rekreation. Begreppet energiordning används för att påvisa hur aktiviteters genomförande påverkas av resurser, restriktioner och möjligheter av olika slag, inklusive elektricitet. Eftersom varje hushåll är unikt kommer också energiordningarna i hushållen att se olika ut vilket påverkar värmekomforten i bostaden. Passivhuskonceptet som sådant påverkar inte aktiviteterna i nämnvärd grad, men hushållen bevarar gärna den värme som uppstår i och med olika aktiviteter genom att öppna dörrar och ugnsluckor för att sprida värmen i bostaden. En slutsats från studien är att eftersom alla hushåll har unika energiordningar behöver också de materiella  resurserna anpassas så att olika handlingsalternativ blir möjliga. Genom att ta del av hushållens erfarenheter av olika energiordningar kan bostadsbolagen få tillgång till nya idéer och anpassa de materiella förutsättningarna till hushållens behov så att energieffektivt boende också inbegriper hushållens aktiviteter. / Energy use in the residential sector has gradually increased and does not seem to be decreasing in spite of energy efficient appliances. By building low energy homes, housing companies are trying to reduce energy use, and to some extent they are succeeding, although the reductions are confined to heating and hot water. The aim of the thesis is to increase knowledge about household energy use in passive houses focusing on household activities. Interviews were conducted with households and public housing companies to investigate how material conditions, such as the flats and the appliances, affect daily activities in the home. Based on time-geographic concepts, a few everyday household projects are analyzed: cooking, care of clothing and recreation. The concept of energy orders is used to show that the realization of activities is influenced by various kinds of resources, including electricity, and the constraints and opportunities related to them. Since each household is unique, the energy orders also look different, which has an influence on the thermal comfort in the home. The passive house concept as such does not affect household activities in a profound way, but the households try to preserve and spread the spill heat generated in various activities by opening doors to rooms and doors of appliances such as the oven to distribute the heat throughout the flat. One conclusion from the thesis is that, because all households have unique energy orders, material resources also need to be adapted so that activities can be performed in a variety of ways. By taking advantage of household experiences, housing companies may gain access to new ideas and improve functionality so that material conditions suit household needs. By taking advantage of household experiences, housing companies may gain access to new ideas and improve functionality so that material conditions in energy efficient housing are designed to suit a broad range of household needs.

This case study investigates perspectives and changes in gender roles in household activities from a gender (in)equality context in Tarime, northern Tanzania. The participants in this study part-took in a previous project called the Serengeti-Mara Ecosystem Project (SEMA) which aimed to integrate gender perspectives and sustainable livelihoods in rural parts of Tarime. Women in these areas often bear the primary responsibilities of caring for the household. The area is also controlled by male authority, and women are daily exposed to oppression and physical violence. Statistically, girls in the study area often miss the chance to higher education since boys are prioritized. Instead, girls risk the chances of early marriage and are exposed to female genital multination. So far, there has been little research on gender roles in household activities in these areas. Therefore, this case study strived to provide such material for future project operations. The main goal of this study was to investigate gender equality in households, focusing on how women and men describe norms linked to equality and gender roles in households, if norms and roles have changed after the project and if so, which circumstances have led to such a change. Both men and women were interviewed through semi-structured interviews, focus group interviews and informal interviews. The empirical data was later analyzed through the lens of the social role theory. Research findings showed that women are still living subordinate to men and unequal distribution of household duties still exists. However, education on equal rights and women empowerment from the SEMA project has changed people's perspectives on the matter, inspiring both women and men to fight for a sustainable change. The study explores root causes that hinder the implementation of equal rights. This study can contribute to more understanding of cultural traditions and finding new ways to sustain the implantation of equal rights. / Nyckelord: Fallstudie, könsroller, Tarime, norra Tanzania, ojämlikhet mellan könen, genusperspektiv, Serengeti-Mara Ecosystem Project (SEMA), hållbar försörjning, förtryck, fysiskt våld, kvinnlig könsstympning, hushållsaktiviteter, utbildning, jämställdhetDenna fallstudie undersöker perspektiv och förändringar i könsroller i hushållsaktiviteter i Tarime, norra Tanzania. Deltagarna i denna studie deltog i ett tidigare projekt kallat Serengati-Mara Ecosystem Project (SEMA) som syftade till att integrera genusperspektiv och hållbar försörjning på landsbygden i Tarime. Kvinnor i dessa områden bär ofta det primära ansvaret att ta hand om hushållet. Studieområdet kontrolleras också av manlig auktoritet och kvinnor utsätts dagligen för förtryck och fysiskt våld. Statistiskt sett saknar många flickor högre utbildning eftersom pojkarna är de främsta prioriterade. I stället ligger fokus på att flickor ska bli bortgifta och undergå kvinnlig könsstympning. Hittills har det gjorts lite forskning om könsroller i hushållsaktiviteter inom dessa områden. Därför strävade denna fallstudie efter att tillhandahålla sådant material för framtida projektverksamhet. Huvudmålet med denna studie var att undersöka jämställdhet i hushållen, med fokus på hur kvinnor och män beskriver normer kopplade till jämställdhet och könsroller i hushållen, om normer och roller har förändrats efter projektet och vilka omständigheter som i så fall har lett till sådan förändring. Både män och kvinnor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Den empiriska datan analyserades senare genom teorin om sociala roller. Forskningsresultat visade att kvinnor fortfarande lever under manligt styrande och att det fortfarande finns en ojämn fördelning av hushållsuppgifter. Utbildning om lika rättigheter och kvinnors egenmakt från SEMA-projektet har dock förändrat människors perspektiv på frågan, och inspirerat både kvinnor och män att kämpa för en hållbar förändring. Studien utforskar grundorsaker som hindrar genomförandet av lika rättigheter. Denna studie kan bidra till mer förståelse för kulturella traditioner och hitta nya sätt att upprätthålla införandet av lika rättigheter.