I denna uppsats undersöks hur två kommuners arbete går till i strävan efter ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Ekologisk hållbarhet myntades 1987 i samband med att Brundtlandrapporten publicerades. Sedan dess har en definitionsproblematik funnits, och finns än idag, då ingen bestämt kunnat säga när något är ekologiskt hållbart eller hur det uppnås. Men hur jobbar kommunerna för ekologisk hållbarhet när ingen vet när eller hur det kan uppnås? Den syn på begreppet ekologisk hållbarhet som kommer användas i uppsatsen reds ut i teorigenomgången. Uppsatsen tar utgångspunkt i två fallstudier, där dokumentanalyser och intervjuergenomförts. De kommuner som har granskats är storstadskommunen Malmö Stad och den täta kommunen Eskilstuna kommun. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur två olika kommuner arbetar för att bli en mer ekologiskt hållbar kommun samt studera om det skiljer sig mellan en storstadskommun och en tät kommun, och dels om deras övergripande åtgärd leder till ett mer ekologiskt hållbart samhälle enligt forskning. Resultatet av fallstudien visade att både Malmö och Eskilstuna arbetade på ett likartat sätt med samma övergripande åtgärder i form av förtätning, minskad bilanvändning, gynnandet av den biologiska mångfalden samt olika metoder som resulterar i att färre resurser används. Den största skillnad som fanns mellan de båda kommunerna var att Malmö kommit något längre i sitt arbete för hur ekosystemtjänster ska integreras i planeringen för att skapa ekologisk hållbarhet. Malmö håller även en större diskussion kring hur grönska ska få plats i staden genom att exempelvis anlägga gröna tak, fasader och mobil grönska samt skapa urbana biotoper. Vid analys av de åtgärder som kommunerna använde sig av, fick vi fram att förtätning var den mest övergripande åtgärd som både Malmö och Eskilstuna anammat. Forskning visade att det är en åtgärd som bidrar till att färre resurser behöver användas och kan därmed förbättra den ekologiska hållbarheten. Forskning menar dock att den täta staden inte per automatik bidrar till ett ekologiskt samhälle, utan det handlar om att bygga staden tätt på rätt sätt.

This case study investigates perspectives and changes in gender roles in household activities from a gender (in)equality context in Tarime, northern Tanzania. The participants in this study part-took in a previous project called the Serengeti-Mara Ecosystem Project (SEMA) which aimed to integrate gender perspectives and sustainable livelihoods in rural parts of Tarime. Women in these areas often bear the primary responsibilities of caring for the household. The area is also controlled by male authority, and women are daily exposed to oppression and physical violence. Statistically, girls in the study area often miss the chance to higher education since boys are prioritized. Instead, girls risk the chances of early marriage and are exposed to female genital multination. So far, there has been little research on gender roles in household activities in these areas. Therefore, this case study strived to provide such material for future project operations. The main goal of this study was to investigate gender equality in households, focusing on how women and men describe norms linked to equality and gender roles in households, if norms and roles have changed after the project and if so, which circumstances have led to such a change. Both men and women were interviewed through semi-structured interviews, focus group interviews and informal interviews. The empirical data was later analyzed through the lens of the social role theory. Research findings showed that women are still living subordinate to men and unequal distribution of household duties still exists. However, education on equal rights and women empowerment from the SEMA project has changed people's perspectives on the matter, inspiring both women and men to fight for a sustainable change. The study explores root causes that hinder the implementation of equal rights. This study can contribute to more understanding of cultural traditions and finding new ways to sustain the implantation of equal rights. / Nyckelord: Fallstudie, könsroller, Tarime, norra Tanzania, ojämlikhet mellan könen, genusperspektiv, Serengeti-Mara Ecosystem Project (SEMA), hållbar försörjning, förtryck, fysiskt våld, kvinnlig könsstympning, hushållsaktiviteter, utbildning, jämställdhetDenna fallstudie undersöker perspektiv och förändringar i könsroller i hushållsaktiviteter i Tarime, norra Tanzania. Deltagarna i denna studie deltog i ett tidigare projekt kallat Serengati-Mara Ecosystem Project (SEMA) som syftade till att integrera genusperspektiv och hållbar försörjning på landsbygden i Tarime. Kvinnor i dessa områden bär ofta det primära ansvaret att ta hand om hushållet. Studieområdet kontrolleras också av manlig auktoritet och kvinnor utsätts dagligen för förtryck och fysiskt våld. Statistiskt sett saknar många flickor högre utbildning eftersom pojkarna är de främsta prioriterade. I stället ligger fokus på att flickor ska bli bortgifta och undergå kvinnlig könsstympning. Hittills har det gjorts lite forskning om könsroller i hushållsaktiviteter inom dessa områden. Därför strävade denna fallstudie efter att tillhandahålla sådant material för framtida projektverksamhet. Huvudmålet med denna studie var att undersöka jämställdhet i hushållen, med fokus på hur kvinnor och män beskriver normer kopplade till jämställdhet och könsroller i hushållen, om normer och roller har förändrats efter projektet och vilka omständigheter som i så fall har lett till sådan förändring. Både män och kvinnor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Den empiriska datan analyserades senare genom teorin om sociala roller. Forskningsresultat visade att kvinnor fortfarande lever under manligt styrande och att det fortfarande finns en ojämn fördelning av hushållsuppgifter. Utbildning om lika rättigheter och kvinnors egenmakt från SEMA-projektet har dock förändrat människors perspektiv på frågan, och inspirerat både kvinnor och män att kämpa för en hållbar förändring. Studien utforskar grundorsaker som hindrar genomförandet av lika rättigheter. Denna studie kan bidra till mer förståelse för kulturella traditioner och hitta nya sätt att upprätthålla införandet av lika rättigheter.