Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009.

Sverige har blivit ett land präglat av både mångkultur och mångreligiositet, där invandringen från utomeuropeiska länder har varit särskilt betydande i att omforma den religiösa, etniska och kulturella sammansättningen. En grupp som vuxit sig större till följd av invandring är muslimer. Andelen muslimer har vuxit sig särskilt stor i Malmö stad. Malmö pastorat, som ansvarar för begravningsverksamheten i Malmö, menar att stadens förändrade befolkningssammansättning lett till att de ställts inför en ny utmaning; att säkerställa mark åt muslimska begravningsplatser i en utsträckning som kommer möta den framtida efterfrågan. Mot bakgrund av att flera av de muslimska begravningsriterna är särskilt ytkrävande, och att etableringar av muslimska gravplatser mötts av motstånd, föreföll det angeläget att undersöka hur denna utmaning hanteras. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka hur Malmö pastorat tillsammans med Malmö stad hanterar det ökade behovet av muslimska begravningsplatser i Malmö, samt hur dessa aktörer hanterar eventuella intressekonflikter som detta behov givit upphov till. Vidare var syftet att undersöka hur dessa aktörer, tillsammans med en lokal muslimsk organisation och begravningsbyrå i Malmö ser på det framtida utbudet och anläggandet av muslimska begravningsplatser utifrån frågor om motstånd och tillgänglighet. För att besvara dessa frågor intervjuades två representanter från Malmö pastorats kyrkogårdsförvaltning, en representant från Malmö stads stadsbyggnadskontor, en imam från den muslimska organisationen Islamic Center samt en begravningsentreprenör som är verksam vid en begravningsbyrå i Malmö. Resultatet visar att Malmö pastorat initierat en dialog med Malmö stad för att kunna möta det ökade behovet av muslimska gravplatser. Bristande kommunikation mellan Malmö pastorat och Malmö stad har visat sig vara en anledning till att kommunen inte uppfattat eller realiserat kyrkogårdsförvaltningens önskemål vad gäller ytor för begravningsplatser. Begravningsplatsers permanenta natur, samt att kommunen haft andra intressen att väga mot kyrkogårdsförvaltningens, lyfts också fram som anledningar till att Malmö pastorat inte tilldelats de ytor som de menar behövs för att möta det framtida behovet av muslimska gravplatser i Malmö. Resultatet visar även att det finns en genomgående optimism bland aktörerna att det framtida behovet kommer kunna mötas, samtidigt som rutinerna för gravsättning på muslimska gravplatser i Malmö eventuellt kommer behöva förändras för att stävja markåtgången. En sådan förändring skulle innebära att muslimska Malmöbor inte kan begravas i enlighet med de traditionella islamska begravningsriterna, om de önskar att begravas i Malmö. Motståndet mot muslimska gravplatser i Malmö bedömer aktörerna som olyckligt, samtidigt som motståndet inte förväntas påverka hur och var muslimska gravplatser i Malmö tillgängliggörs. Teoretiska utgångspunkter som använts för att analysera resultatet är begrepp som geografisk islamofobi, hemskapande och anknytning.

<p>The study Packning i tid och rum (Crowding in Time and Space) is a Master Thesis in Human Geography within Geography, presented at Södertörn University College.</p><p>The aim is to investigate the connections between time and space, more particularly, geographical changes over time. This is done by focusing on the Study of Land use as a phenomenon and on-going processes in demarcated areas. Distinct areas are given special interest, i.e. how they are used. The study deals with three different kinds of sites in three levels of scale: a market garden, cemeteries and a residential area.</p><p>The main focus of the study is on the cemeteries. Sources to geographical data and other pieces of information are geographical systems, statistics, interviews, own observations, and photographs. This material has been worked up with simple statistic methods, map studies, and qualitative methods. The Time Geography and the New Regional Geography are used as a theoretical framework. There is an ambition to search for general understanding. The work is strongly inspired by the geographer Torsten Hägerstrand’s work and approach. It is also influenced by Systems Theory.</p><p>The results confirm that there is a closer crowding of geographic objects in time and space within the cemeteries. Chorological changes could indicate similar processes at the garden center and residential area. Space is a limited resource and packing problems need to be solved. Some strategies to achieve that aim are found. At the end is discussed if closer crowding, needs more of register, measuring and restrictions and that some things are accepted to take large place in space since they are temporal.</p> / <p>Studien Packning i tid och rum är ett examensarbete i ämnet geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola.</p><p>Syftet är att utforska sambandet mellan tid och rum och då som geografiska förändringar över tiden. Det sker genom att studera markanvändning som fenomen och pågående processer i avgränsade områden. Speciellt intresse ägnas åt hur ytor disponeras. Tre olika slags områden studeras: en handelsträdgård, begravningsplatser och ett bostadsområde.</p><p>Tyngdpunkten i undersökningen ligger på studiet av begravningsplatser. Geografiska data och annan information har hämtats från geografiska informationssystem, statistik, intervjuer, egna observationer och fotografier. Materialet har bearbetats med enkel statistisk metod, kartstudier och kvalitativa metoder. Som teoretisk ram används tidsgeografi och den nya regionalgeografin. Det finns en ambition att söka efter generell förståelse. Arbetet är starkt inspirerat av geografen Torsten Hägerstrands arbete och synsätt. I arbetet finns även inslag av systemteoretiskt tänkande.</p><p>Resultaten visar att det sker en tätare packning av geografiska objekt i tid och rum på kyrkogårdarna. Korologiska förändringar kan tyda på liknande processer i handelsträdgården och bostadsområdet. Utrymmet är en begränsad resurs och packning är ett problem att lösa. Olika strategier för att hantera trängseln observeras. Avslutningsvis diskuteras förhållandet att ju tätare packning desto mer av registerhållning, mätning och restriktioner fordras och att vissa saker tillåts breda ut sig i rummet om de är tillfälliga.</p>

The study Packning i tid och rum (Crowding in Time and Space) is a Master Thesis in Human Geography within Geography, presented at Södertörn University College. The aim is to investigate the connections between time and space, more particularly, geographical changes over time. This is done by focusing on the Study of Land use as a phenomenon and on-going processes in demarcated areas. Distinct areas are given special interest, i.e. how they are used. The study deals with three different kinds of sites in three levels of scale: a market garden, cemeteries and a residential area. The main focus of the study is on the cemeteries. Sources to geographical data and other pieces of information are geographical systems, statistics, interviews, own observations, and photographs. This material has been worked up with simple statistic methods, map studies, and qualitative methods. The Time Geography and the New Regional Geography are used as a theoretical framework. There is an ambition to search for general understanding. The work is strongly inspired by the geographer Torsten Hägerstrand’s work and approach. It is also influenced by Systems Theory. The results confirm that there is a closer crowding of geographic objects in time and space within the cemeteries. Chorological changes could indicate similar processes at the garden center and residential area. Space is a limited resource and packing problems need to be solved. Some strategies to achieve that aim are found. At the end is discussed if closer crowding, needs more of register, measuring and restrictions and that some things are accepted to take large place in space since they are temporal. / Studien Packning i tid och rum är ett examensarbete i ämnet geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola. Syftet är att utforska sambandet mellan tid och rum och då som geografiska förändringar över tiden. Det sker genom att studera markanvändning som fenomen och pågående processer i avgränsade områden. Speciellt intresse ägnas åt hur ytor disponeras. Tre olika slags områden studeras: en handelsträdgård, begravningsplatser och ett bostadsområde. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på studiet av begravningsplatser. Geografiska data och annan information har hämtats från geografiska informationssystem, statistik, intervjuer, egna observationer och fotografier. Materialet har bearbetats med enkel statistisk metod, kartstudier och kvalitativa metoder. Som teoretisk ram används tidsgeografi och den nya regionalgeografin. Det finns en ambition att söka efter generell förståelse. Arbetet är starkt inspirerat av geografen Torsten Hägerstrands arbete och synsätt. I arbetet finns även inslag av systemteoretiskt tänkande. Resultaten visar att det sker en tätare packning av geografiska objekt i tid och rum på kyrkogårdarna. Korologiska förändringar kan tyda på liknande processer i handelsträdgården och bostadsområdet. Utrymmet är en begränsad resurs och packning är ett problem att lösa. Olika strategier för att hantera trängseln observeras. Avslutningsvis diskuteras förhållandet att ju tätare packning desto mer av registerhållning, mätning och restriktioner fordras och att vissa saker tillåts breda ut sig i rummet om de är tillfälliga.

Introduction This thesis deals with the potential similarities between cemeteries and archives and the potential similarities between gravestones and documents. To give context, a background on the evolution of Swedish cemeteries is provided. The potential similarities are then explored from a practical and an operational perspective, respectively, based on, e.g., the historical development of archives as discussed in Terry Cook’s four paradigms. In addition, abstract and metaphorical perspectives are explored with respect to Michel Foucault’s and Jacques Derrida’s theories of the archive. Method The method consists of qualitative observations from selected cemeteries in Stockholm combined with image analyses of photographs of gravestones taken during the observations. The observations and image analyses are based on the search for possible denotations and connotations. The method section assumes a hermeneutic approach.  Analysis Four observations made at Katarina kyrkogård, Maria Magdalena kyrkogård, Skogskyrkogården and Norra begravningsplatsen are presented. Fourteen image analyses of photographs of gravestones taken at these cemeteries are reported. Results  The results show similarities between cemeteries and archives as well as similarities between gravestones and documents. Conclusion Several similarities can be established by applying different archive-theoretical perspectives to cemeteries and gravestones. On an operational plane, the evolution of cemeteries follows the historical development of archives in several aspects. Abstract and metaphorical similarities are presented, mainly from a power perspective. A discussion on how these similarities provide the possibility of using an archival approach, partly in future research and partly in the preserving work of cemeteries, gravestones and the ecclesiastical activities is provided. This is a two years master's thesis in Archival science.