<p>Svenska elevers resultat i matematik blir allt sämre enligt internationella studier och myndigheter söker lösningar i hur matematikundervisningen skall förändras. Utgångspunkten är att eleverna gör det som lärarna och skolan förväntar sig av dem. Tänk om de inte utnyttjar sin tid på ett effektivt sätt? Vad kan vi då förvänta oss av deras kunskapsutveckling? Syftet med studien är dels att undersöka hur stor del av en matematiklektion som gymnasieelever ägnar åt matematik och hur mycket tid de ägnar åt matematik utanför matematikklassrummets väggar, dels att undersöka hur detta skiljer sig mellan elever på olika gymnasieprogram, samt undersöka på vilket sätt matematiklektionerna skiljer sig åt mellan programmen med avseende på tidsutnyttjande och organisation. Metoder som har använts är videoinspelningar av enskilda elever, enkätfrågor och intervjuer. Fyra elever har filmats, fyra hela klasser har genomfört enkäten och åtta elever har intervjuats.</p><p>Undersökningarna visar att utnyttjandet av lektionstiden är i genomsnitt cirka 60 %. Det visar sig att skillnaderna är stora både på klass- och individnivå i avseende hur effektivt eleverna använder sin lektionstid. Hur mycket tid eleverna använder till reflektion, läxor, provförberedelser och hur mycket matematik de använder i andra skolämnen samt utanför skolan ger också stora variationer. Däremot skiljer sig organisationen och tidsutnyttjandet ganska lite mellan programmen.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden används i</p><p>gymnasieskolan. Vi använde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~</p><p>18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vår definition tiden mellan</p><p>en lektions start och slut) endast var några få minuter kortare än den schemalagda tiden.</p><p>Vidare var uppdelningen av den tid som läraren undervisade hela klassen och den tid som</p><p>eleverna arbetade självständigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster påverkade inte</p><p>undervisningstiden nämnvärt. Under tid för eget arbete lämnade ett större antal elever</p><p>klassrummet och var frånvarande under betydligt längre tid. Överlag förekom inte någon</p><p>effekt på undervisningstiden från störande elever eller då lärare lämnade klassrummet.</p><p>Elevernas engagemang upplevdes som lågt. Utifrån resultatet av observationerna drog vi</p><p>slutsatsen att tiden som kvantitet var tillräcklig. Vi ansåg dock att sättet den organiserades på</p><p>var alltför fragmentariskt och inte förenlig med hur den moderna skolan bör verka.</p>

Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden används i gymnasieskolan. Vi använde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~ 18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vår definition tiden mellan en lektions start och slut) endast var några få minuter kortare än den schemalagda tiden. Vidare var uppdelningen av den tid som läraren undervisade hela klassen och den tid som eleverna arbetade självständigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster påverkade inte undervisningstiden nämnvärt. Under tid för eget arbete lämnade ett större antal elever klassrummet och var frånvarande under betydligt längre tid. Överlag förekom inte någon effekt på undervisningstiden från störande elever eller då lärare lämnade klassrummet. Elevernas engagemang upplevdes som lågt. Utifrån resultatet av observationerna drog vi slutsatsen att tiden som kvantitet var tillräcklig. Vi ansåg dock att sättet den organiserades på var alltför fragmentariskt och inte förenlig med hur den moderna skolan bör verka.

Svenska elevers resultat i matematik blir allt sämre enligt internationella studier och myndigheter söker lösningar i hur matematikundervisningen skall förändras. Utgångspunkten är att eleverna gör det som lärarna och skolan förväntar sig av dem. Tänk om de inte utnyttjar sin tid på ett effektivt sätt? Vad kan vi då förvänta oss av deras kunskapsutveckling? Syftet med studien är dels att undersöka hur stor del av en matematiklektion som gymnasieelever ägnar åt matematik och hur mycket tid de ägnar åt matematik utanför matematikklassrummets väggar, dels att undersöka hur detta skiljer sig mellan elever på olika gymnasieprogram, samt undersöka på vilket sätt matematiklektionerna skiljer sig åt mellan programmen med avseende på tidsutnyttjande och organisation. Metoder som har använts är videoinspelningar av enskilda elever, enkätfrågor och intervjuer. Fyra elever har filmats, fyra hela klasser har genomfört enkäten och åtta elever har intervjuats. Undersökningarna visar att utnyttjandet av lektionstiden är i genomsnitt cirka 60 %. Det visar sig att skillnaderna är stora både på klass- och individnivå i avseende hur effektivt eleverna använder sin lektionstid. Hur mycket tid eleverna använder till reflektion, läxor, provförberedelser och hur mycket matematik de använder i andra skolämnen samt utanför skolan ger också stora variationer. Däremot skiljer sig organisationen och tidsutnyttjandet ganska lite mellan programmen.

<p>Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010</p>

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten på ett stort svenskt företag. Därtill jämförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens åsikter om vad tid bör läggas på, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att åstadkomma denna jämförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkätsvar har erhållits från fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats är de största konstruerande avdelningarna på Scanias FoU enhet lokaliserad i Södertälje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lägger en betydande del av sin arbetstid på rutinartade uppgifter. Detta begränsar tiden controllers kan spendera på uppgifter av utbildande karraktär. Detta är olyckligt eftersom utbildning är något som både chefer och controllers önskar att det kunde läggas mer tid på. Även mer omfattande analytiskt arbete efterlyses av såväl controllers som chefer. Sammanfattningsvis kan det konstateras att chefernas och controllernas önskebilder stämmer bättre överrens med de egenskaper som i litteraturen sägs vara utmärkande för den moderna controllern än vad det dagliga arbetet gör.

För min studie har jag valt kvalitativa intervjuer med 7 elever från naturvetenskapsprogrammet på en mindre gymnasieskola i södra Sverige. I undersökningen framkommer flera olika strategier för hur man genomför sitt skolarbete. Några av eleverna i min undersökning sitter väldigt lång tider med läxor och arbeten, medan andra försöker planera sitt arbete noggrant och gör sedan något annat när de anser sig vara klara. De flesta elever i intervjuerna framhåller vikten av bra lokaler och tillgången på datorer i skolan om man skall använda tiden under håltimmar och långa raster till skolarbete. Det jag kommer fram till är att de elever i min undersökning som känner sig nöjda med sin tidsanvändning oftast inte är lika stressade som de elever som sällan är nöjda. Jag mötte båda katergorierna i mina intervjuer. Om vi som lärare gav mer tips kring studieteknik och samverkade mer kring prov och arbeten för att underlätta elevernas tidsplanering, skulle detta komma alla elever till gagn. Skolan, som helhet, skulle kunna bidra genom att se till att det finns lämpliga lokaler tillgänliga så att de elever som vill kan använda tiden i skolan på ett effektivt sätt utifrån sina behov.

<p>hushållstjänster. Det är framförallt transaktionskostnader, normer samt vem av individerna i ett hushåll som har störst grad av förhandlingsmakt som påverkar valet för både individer och hushållen. Dessa faktorer påverkas inte av ett skatteavdrag. Vidare konstateras att de individer som utför tjänsten på den svarta marknaden troligen kommer att utföra motsvarande tjänst vitt efter ett införande av ett skatteavdrag. För att effekter som en ökad sysselsättning ska uppkomma måste hushållen förändra sin efterfrågan. Eftersom majoriteten av de faktorer som påverkar hushållens val inte kommer förändras vid ett införande av en skattereduktion kommer inte heller eventuellt positiva effekter på arbetsmarknaden, som en ökad sysselsättning, att uppstå. Vi vill här poängtera att det naturligtvis finns en möjlighet att hushållen ändrar sitt beteende och positiva effekter uppstår på arbetsmarknaden. Men utifrån det perspektiv som studerats i uppsatsen är det inte lika säkert som det ibland kan låta i debatten att ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster direkt påverkar arbetsmarknaden positivt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera effekter av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen bygger på mikroteori och avser att studera hur individers och hushållens val förändras vid ett införande av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen belyser också de effekter som uppkommer på arbetsmarknaden efter ett införande av ett skatteavdrag. Här görs analysen utifrån två perspektiv; dels utifrån hushållens och individernas val och dels utifrån antagandet att sysselsättningen faktiskt kommer att öka. Genom att inte bara ta hänsyn till priset på hushållstjänsten anser vi oss belysa en aspekt som allt för sällan lyfts fram i debatten.</p>

hushållstjänster. Det är framförallt transaktionskostnader, normer samt vem av individerna i ett hushåll som har störst grad av förhandlingsmakt som påverkar valet för både individer och hushållen. Dessa faktorer påverkas inte av ett skatteavdrag. Vidare konstateras att de individer som utför tjänsten på den svarta marknaden troligen kommer att utföra motsvarande tjänst vitt efter ett införande av ett skatteavdrag. För att effekter som en ökad sysselsättning ska uppkomma måste hushållen förändra sin efterfrågan. Eftersom majoriteten av de faktorer som påverkar hushållens val inte kommer förändras vid ett införande av en skattereduktion kommer inte heller eventuellt positiva effekter på arbetsmarknaden, som en ökad sysselsättning, att uppstå. Vi vill här poängtera att det naturligtvis finns en möjlighet att hushållen ändrar sitt beteende och positiva effekter uppstår på arbetsmarknaden. Men utifrån det perspektiv som studerats i uppsatsen är det inte lika säkert som det ibland kan låta i debatten att ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster direkt påverkar arbetsmarknaden positivt. Syftet med denna uppsats är att studera effekter av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen bygger på mikroteori och avser att studera hur individers och hushållens val förändras vid ett införande av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen belyser också de effekter som uppkommer på arbetsmarknaden efter ett införande av ett skatteavdrag. Här görs analysen utifrån två perspektiv; dels utifrån hushållens och individernas val och dels utifrån antagandet att sysselsättningen faktiskt kommer att öka. Genom att inte bara ta hänsyn till priset på hushållstjänsten anser vi oss belysa en aspekt som allt för sällan lyfts fram i debatten.

Syftet med denna studie är att utreda närmare hur enhetschefer inom funktionshinderomsorgen upplever sin arbetssituation och deras upplevelser om hur de kan påverka sitt dagliga arbete.Data samlas i form av enhetschefers berättelser och erfarenheter.Med hjälp av intervjuerna beskrivs deras erfarenheter och upplevelser kring arbetssituationen, samtderas uppfattning kring betydelsen av den dagliga planeringen av arbetet. Det framkommer ofta att verksamheter inte fungerar inom social- och hälsovården och ofta pekar man på enhetschefen som den skyldiga till olika brister och friktioner på arbetsplatsen. Sedan 1900-talet har stora förändringar skett inom den offentliga förvaltningen vilket har lett till att enhetscheferna har fått ett allt större ansvar och en ökad arbetsbörda. Tidigare forskning och olika rapporter påvisar att det är krävande för en enhetschef att arbeta effektivt och samtidigt bibehålla en god hälsa. Därför ser jag i min studie det som relevant och viktigt att undersöka närmare hur enhetscheferna upplever sitt arbete. Resultatet i min studie pekar på att det förekommer en del brister i enhetschefernas arbetssituation. Resultatet visar på att samtliga enhetschefer har svårt att definiera sin roll som enhetschef och känner sig osäkra på vad som ingår i arbetsuppgifterna. Uppgiftsskalan är mycket bred och det framkommer även att  de upplever svårigheter i att avgränsa sitt arbete. De betonar också att arbetsbelastningen är stor och att det råder brister i resurstilldelningen. I samband med intervjuerna framgick det dock att enhetscheferna uppfattade att de delvis kunde påverkasitt upplägg av sitt dagliga arbete, men att oväntade händelser ofta ledde till att de måste omprioritera sin planering av arbetsdagen och påföljande arbetsuppgifter. Sammanfattningsvis behöver organisationerna göra förändringar, så att arbetsvillkoren för enhetscheferna förbättras och personalpolitiken bättre svarar på rådande situation. Ansvarsområdena är stora och breda och det förekommer tids- och personalbrist i arbete vilket betyder att den sk. service-designen i organisationen behöver utvecklas och förändras. / The purpose of this study is to investigate in detail how unit managers in disability care experience their work situation and to look into their experiences of how they can influence their daily work. Data is collected in the form of unit manager stories and experiences. Using interviews, I describe their experiences and experiences concerning their work situation, as well as their perception of the importance of the daily planning of their work. It often appears that the operations of organizations in social health care are flawed and the managers are often blamed for the deficiencies and the frictions. Since the 20th century, major changes have taken place in the public administration of health care, which has led to increased responsibility and workload for the unit managers. Previous research and various reports suggest that it is demanding for a unit manager to work efficiently at the same time as maintaining good health. Therefore, I find it relevant and important to investigate further how the unit managers experience their work. The results of my study show that there are some shortcomings in the work situation of the unit managers. It became apparent that all unit managers find it hard to define their role and they are uncertain about what tasks are included in their work. The range of tasks is broad and it is difficult to define their work. They emphasize that the workload is heavy and there is a lack of resources. In the interviews, it became apparent that the unit managers thought that they could partially influence the setup of their daily work but that unexpected events often led to them having to re-prioritize their plan of the day and the associated tasks. Organizations need to go through change in order to provide better working conditions for unit managers, as their areas of responsibility are too large and there seems to be a lack of time at work.