Den här studien har undersökt vad chefers arbetsuppgifter, tidsanvändning och behovstillfredsställelse har för påverkan på deras välbefinnande. I studien har frågor besvarats kring hur chefer upplever sina respektive arbetsuppgifter samt vad chefers tidsanvändning och behovstillfredsställelse har för relation till deras välbefinnande. Behovstillfredsställelse syftar till de tre grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet. Välbefinnande syftar till arbetsengagemang, arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse. Studien är ett bidrag till att öka kunskapen om chefsrollens komplexitet samt att genom fokuset på tid och behovstillfredsställelse ge nya perspektiv inom ett relativt outforskat område. Studien har en kvantitativ ansats och datamaterialet har hämtats genom en enkätundersökning av tvärsnittsdesign hos ett stort svenskt industriföretag. Urvalet bestod av 60 chefer varav 41 chefer besvarade enkäten. Studiens resultat visar att chefers tidsanvändning inte hade någon tydlig påverkan på deras välbefinnande. Resultatet visar också att chefers behovstillfredsställelse har en positiv påverkan på deras välbefinnande både i deras arbetsuppgifter och arbetet som helhet. Ytterligare visar resultatet att samhörighet är det grundläggande psykologiska behov som genomgående har störst positiv påverkan på chefers välbefinnande både i deras arbetsuppgifter och arbetet som helhet.

Bakgrund: Sex timmars arbetsdag har under senare år skapat stor debatt och fler och fler arbetsgivare väljer att testa arbetstidsförkortningen. Till skillnad från tidigare studier i ämnet, som till stor del syftat till att behandla effekter gällande hälsa och välbefinnande, väljer den aktuella studien att fokusera på införandet av sex timmars arbetsdag. En arbetstidsförkortning ställer krav på ökad effektivitet för att en organisation ska kunna behålla sin lönsamhet, varför åtgärder gällande styrning är relevant vid införandet. Tidigare forskning visar att det har blivit allt vanligare att medarbetare ägnar tid åt icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid, vilket är relevant att undersöka i samband med en arbetstidsförkortning. Föreliggande studie undersöker hur två privata företag och två offentliga verksamheter arbetar med styrning för att skapa förutsättningar för en lyckad arbetstidsförkortning. Syfte: Studiens syfte är att ge ökad förståelse för hur organisationer arbetar med styrning för att uppnå ökad effektivitet vid införande av sex timmars arbetsdag. Vidare kommer studien att undersöka om det inom organisationerna funnits något tomt arbete som i samband med införandet kunnat minskas. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod antagits. Undersökningen är en jämförande studie där semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer och medarbetare på fyra organisationer.  Slutsatser: Föreliggande studie visar att cheferna inte upplever någon förändring gällande sitt sätt att styra vid införandet av sex timmars arbetsdag och stort ansvar för förändringar i arbetssätt har förlagts på medarbetarna. Vidare konstaterar studien att ett införande av sex timmars arbetsdag betraktas som en belöning och leder till ökad motivation hos medarbetarna. Slutligen har studien kunnat identifiera tomt arbete inom de undersökta organisationerna som till viss del har kunnat minskas i samband med införandet av sex timmars arbetsdag. / Background: The Six-hour work day has created major debates in recent years, and an increasing number of employers choose to try reduced working hours. Unlike previous studies of the subject, which generally addresses health and welfare effects, the current study chooses to focus on the introduction of a six-hour work day. A work hour reduction requires increased efficiency for an organization to maintain its profitability. Therefore, management control is necessary at the time of implementation of the six-hour work day. Previous research shows that it has become increasingly common for employees to spend time on non-work-related activities during working hours. For that reason, itis relevant to investigate these activities in correlation with a reduction in working hours. The present study examines how two private companies and two public entities work with management control systems to create the conditions for a successful work hour reduction. Purpose: The purpose of the study is to provide a greater understanding of how organizations work with management control systems to achieve increased efficiency when introducing a six-hour work day. Furthermore, the study will investigate whether there was any empty labor within the organizations that could be reduced in connection with introducing the six-hour work day. Method: A qualitative method has been adopted, in order to fulfill the purpose of the study. The survey is a comparative study in which semi-structured interviews were conducted with managers and employees of four organizations. Conclusions: The present study shows that the managers do not experience any changes regarding their way of controlling the employees in connection with introducing the six-hour work day. Instead, the employees have taken big responsibility for making changes in working methods to increase their efficiency. Furthermore, the study finds that a six-hour work day is considered a reward and leads to increased motivation among employees. Finally, the study has been able to identify empty labor within the investigated organizations which, in part, could have been reduced in connection with introducing the six-hour work day.

For 30 years researchers have studied Expressive Writing (EW) - writing emotionally about a trauma 3-5 times for 15-30 minutes, while controls (CW) objectively write about, most often, time management. Previous research has documented associations, in the trauma condition, between flexible use of pronouns and physical health, or between trauma writing and improvement of working memory (WM). The main aim of the current study was to see if there is a relation between flexible use of first-person pronoun singular (“I”) in EW and improved results on WM test, as well as on quality of life and self-reported illness. In an Internet study participants were recruited through convenience and snowball sampling and randomly divided on conditions. The final sample consisted of 10 participants each in EW and CW: 13 women, 6 men and 1 non-binary, 21-69 years, most of them well educated. Outcome measures were WM test (Automated version of Operation Span Task; AOSPAN), self-reported quality of life (Brunnsviken Brief Quality of Life; BBQ) and self-reported illness (days of symptoms and restricted activities). JASP was used for the statistics. A measure of flexible use of the Swedish pronoun “jag” (“I”) was tested and found to associate with significant improvements in AOSPAN results only; unexpectedly within the whole sample. On condition one significant result was found: EW improved their quality of life. The increase in AOSPAN results is discussed, as well as writing instructions and baseline assessments. The small sample with self-reported health measures and online WM test limited the study. Replications of the results are needed. / I 30 år har forskare studerat Expressivt skrivande (EW) - att skriva känslomässigt om ett trauma 3-5 gånger à 15-30 minuter. Kontrollbetingelsen (CW) har ofta bestått av att objektivt beskriva sin tidsanvändning. Tidigare forskning har i traumabetingelsen påvisat samband mellan en flexibel användning av pronomen och fysisk hälsa, eller mellan traumaskrivande och förbättrade resultat på test av arbetsminne (WM). Huvudsyftet med den föreliggande studien var att se om det finns ett samband mellan en flexibel användning i EW av pronomenet första person singular (”jag”) och förbättrade resultat på arbetsminnestest, samt på livskvalitet och självrapporterad ohälsa. Tio deltagare vardera deltog i experiment- respektive kontrollgruppen: 13 kvinnor, 6 män och 1 icke-binär, 21-69 år; de flesta välutbildade. Deltagarna rekryterades genom bekvämlighets- och snöbollsurval och fördelades slumpvis till betingelserna. En internetstudie genomfördes, med utfallsmåtten arbetsminnestest (Automated version of Operation Span Task; AOSPAN), självskattad livskvalitet (Brunnsviken Brief Quality of Life; BBQ), samt självskattad ohälsa (dagar med symptom respektive med begränsade aktiviteter). JASP användes för de statistiska analyserna. Ett mått för flexibel användning av det svenska pronomenet ”jag” testades och visade sig vara associerat med signifikanta förbättringar enbart av AOSPAN-resultatet, men förvånande nog inom hela urvalet. I övrigt hittades endast en skillnad mellan betingelserna, nämligen att experimentgruppen signifikant förbättrade sin självskattade livskvalitet. Ökningen av AOSPAN-resultaten diskuteras, liksom skrivinstruktioner och baslinjeskattningar. Studien begränsades av ett litet urval, självskattade hälsomått och nätbaserat arbetsminnestest. Replikationer av resultaten är nödvändiga.