Hartmut Rosas teori om social acceleration får mycket uppmärksamhet för tillfället. Accelerationsteorin, som den också kallas, driver tesen att modernitet bäst definieras som samhällen där allting av nödvändighet befinner sig i ständig acceleration. Vissa forskare har dock påpekat att det saknas empiriska belägg som underbygger teorins påståenden. Detta har gett upphov till en debatt kring teorins vetenskapliga status. Debatten har bland annat föranlett ett antal studier som testar teorins påståenden om den historiska utvecklingen av mänsklig levnadstakt. Teorin säger att vi både gör och upplever mer för varje år som går, och säger att detta indikeras av att människor 1. multitaskar mer, 2. tar till ett högre tempo i utförandet av sina dagliga aktiviteter samt 3. drar ned på mängden pauser och dödtid. Denna studie utgör ett empiriskt test av dessa tre påståenden med avsikten att bidra till den sagda debatten om teorins empiriska belägg. Huvudmaterialet består av tidsdagböcker från USA perioden 1965–1998, för att fördjupa analysen används även tidsdagboksdata från 2003–2019. Linjära regressioner och oberoende t-test används utifrån riktade hypoteser för att på så sätt finna historiska trender inom de tre undersökningsvariablerna. Resultaten stödjer teorins påstående att multitasking och aktivitetstempo ökar, men pekar även på en tydlig ökning i pausmängd, snarare än teorins påstådda minskning. Denna studies två centrala slutsatser är att accelerationsteorins begrepp levnadstakt – trots sin popularitet – ännu saknar tydliga belägg i de befintliga forskningsresultaten, samt att data inte stödjer teorins uppfattning om pauser och dödtid i vårt frenetiskt accelererande samhälle.