No description available.

No description available.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

<p>Sammanfattning</p><p>Kunskapslyftet var den stora satsning som staten gjorde under åren1997-2002 på vuxnas lärande. Satsningen hade fyra viktiga målsättningar:</p><p>• Minska arbetslösheten och förnya</p><p>arbetsmarknadspolitiken</p><p>• Utveckla och förnya vuxenutbildningen</p><p>• Minska utbildningsklyftorna</p><p>• Öka förutsättningarna för tillväxt</p><p>Samtliga kommuner i Sverige deltog i Kunskapslyftet. Det har gjorts många undersökningar som är relaterade till Kunskapslyftet, men få undersökningar har gjorts som har tagit reda på vad deltagarna ansåg om denna satsning. De flesta av deltagarna var lågutbildade och kunde genom ett förmånligt ekonomiskt bidrag, UBS - Särskilt utbildningsbidrag från CSN, som låg på samma nivå som a-kasseersättningen, genomföra sina studier med en förhållandevis god studieekonomi. De fick genom att delta i Kunskapslyftet möjlighet att höja sin utbildningsnivå och genom detta ha större chanser att få ett arbete, men också gå vidare till högskolestudier.</p><p>Vår studie omfattar 223 f.d. deltagare i Kunskapslyftet läsåret 1997-1998 och de studerade på vuxenutbildningarna i två dalsländska kommuner, Mellerud och Åmål. Vi har använt oss av en postenkät, som skickades till de f.d. deltagarna för ifyllning av 19 stycken frågor.</p><p>Syftet med denna studie är att ta reda på hur deltagarna har upplevt studierna inom Kunskapslyftet och att ta reda på om de arbetslösa fick arbete efter Kunskapslyftet. Vi belyser också deltagarnas – och föräldrarnas utbildningsbakgrund samt områdets utbildningshistoria.</p><p>Vi har också tagit reda hur stora övergångarna till högskolan är. Vi vill med denna studie också ta reda på vad de f.d. deltagarna gör idag.</p><p>Resultatet visar att en förvånansvärd hög procent av deltagarna gick vidare till högskolestudier. En stor procent fick arbete lättare och snabbare tack vare sina studier på vuxenutbildningen. Den största förtjänsten tycks ligga på det personliga planet med höjt självförtroende och allmänbildning. De har studerat för sin egen skull och inte för att någon annan kräver det. Liksom i övriga delar av Sverige så tog kvinnorna chansen att utbilda sig.</p><p>De lågutbildade männen som man ville skulle komma till Kunskapslyftet uteblev även i undersökningsområdet.</p>

Sammanfattning Kunskapslyftet var den stora satsning som staten gjorde under åren1997-2002 på vuxnas lärande. Satsningen hade fyra viktiga målsättningar: • Minska arbetslösheten och förnya arbetsmarknadspolitiken • Utveckla och förnya vuxenutbildningen • Minska utbildningsklyftorna • Öka förutsättningarna för tillväxt Samtliga kommuner i Sverige deltog i Kunskapslyftet. Det har gjorts många undersökningar som är relaterade till Kunskapslyftet, men få undersökningar har gjorts som har tagit reda på vad deltagarna ansåg om denna satsning. De flesta av deltagarna var lågutbildade och kunde genom ett förmånligt ekonomiskt bidrag, UBS - Särskilt utbildningsbidrag från CSN, som låg på samma nivå som a-kasseersättningen, genomföra sina studier med en förhållandevis god studieekonomi. De fick genom att delta i Kunskapslyftet möjlighet att höja sin utbildningsnivå och genom detta ha större chanser att få ett arbete, men också gå vidare till högskolestudier. Vår studie omfattar 223 f.d. deltagare i Kunskapslyftet läsåret 1997-1998 och de studerade på vuxenutbildningarna i två dalsländska kommuner, Mellerud och Åmål. Vi har använt oss av en postenkät, som skickades till de f.d. deltagarna för ifyllning av 19 stycken frågor. Syftet med denna studie är att ta reda på hur deltagarna har upplevt studierna inom Kunskapslyftet och att ta reda på om de arbetslösa fick arbete efter Kunskapslyftet. Vi belyser också deltagarnas – och föräldrarnas utbildningsbakgrund samt områdets utbildningshistoria. Vi har också tagit reda hur stora övergångarna till högskolan är. Vi vill med denna studie också ta reda på vad de f.d. deltagarna gör idag. Resultatet visar att en förvånansvärd hög procent av deltagarna gick vidare till högskolestudier. En stor procent fick arbete lättare och snabbare tack vare sina studier på vuxenutbildningen. Den största förtjänsten tycks ligga på det personliga planet med höjt självförtroende och allmänbildning. De har studerat för sin egen skull och inte för att någon annan kräver det. Liksom i övriga delar av Sverige så tog kvinnorna chansen att utbilda sig. De lågutbildade männen som man ville skulle komma till Kunskapslyftet uteblev även i undersökningsområdet.

The purpose of this study is to examine how adult students, studying at an upper secondary school for adults, search for information for their independent tasks in different subjects. These independent tasks are frequent in most subjects and are a part of the ”investigation-work”. For most adult students this is a new way of learning. Fifteen qualitative interviews with adult students have been conducted. Previous studies of information seeking in learning contexts conducted by Kuhlthau, Limberg and Kuhne are described. The adult students in my investigation mostly seek information in books or by the Internet. Because there is a very small library and no librarian at the upper secondary school for adults, most of the students go to the public library for information seeking. The education of information seeking has varied. Most adult students have good experience of this ”investigation-work” at school. They think this is a good way of learning. But they ask for more education in information seeking skills, particularly information seeking strategies on the Internet. The adult students&apos; former experience often compensates the lack of practise in ”investigation-work”. / Uppsatsnivå: D

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2003. / Härtill 3 uppsatser.